Bild/webb bearbetning Arne Möller. Senast uppdaterad 2009-05-06
Hemman och hemmansdelar <<<<<<<
IV Ö V R I G A U P P G I F T E R
A. Hemman och hemmansdelar - k ä n d a g å r d a r
Ur Beskrifning till Kartan öfver Vartofta härad upprättad i Rikets allm. Karteverk 1880. - Kartlagd 1877-1878.
(Anm! Kol. 1 = ST. Kol. 2 = Antal övriga lägenheter. kol. 3 = antal egor).
Areal Därav Mtl. Namn på hemman 1 2 3 hektar åker skog övr. Anm.
1/4sk BAGGEDAMMEN, Lilla 1 74,8 24,7 40,1 10.1 1/4sk BJÖRKÅSEN 4 1 51,8 15,5 34,2 2.1 x 1 fr DANNEMARKA, säteri 11 1 379,5 134,7 182,7 62.1 1 fr Skattegården säteri 1/2sk EKÅSEN 2 73,9 40,3 31,9 1,7 1/4sk ELMEDALEN 1 53,4 11,6 41,0 0,8 x 3/4sk GUNNARSTORP 1 4 1 100,3 47,9 47,4 5,0 1/4fr HAMRUM, Tomten x 1 sk " Korsgården x 1/4sk " Qvarnegården 9 3 47,1 10,9 34,8 1,4 x 1 fr " Lilleg.säteri x 1/2sk Brogården, sät x LILLA 1 4 2 176,0 79,5 72,3 24,2 x STORA 1 10 3 204,2 86,0 78,6 39,6 x 2 fr KARSTORP, säteri 9 2 285,6 165,1 41,6 78,9 x KISASTRÖMMENS qvarn 2 1 3,1 1,0 2,1 x frälsetorp 3 1 9,6 9,5 0,1 1/4sk KLINTEN x 1/4fr KOPPARKULLEN 2 2 52,2 9,8 40,6 1.8 x 1 kr KORSBERGA stommen 1 6 4 159,5 77,9 64,4 17,2 x komministerbost. 1/4sk KYRKESKOGEN 1 79,6 21,9 49,1 8,6 x 1/4sk LARSAKULLEN 2 1 48,0 12,6 32,2 3,2 x 1/8fr LEDSÄNG, rå och rör x LIDEN e. HAMRUM 2 30,7 17,6 9,7 3,4 x Tomten 3/4sk LÖPARESKOGEN 1 2 135.6 30,5 89,0 16,1 x 1 sk MUNKEBO 8 1 287,3 113,7 150,51 23,1 x 1/4sk MOSSEN 1 69,7 7,1 61,9 0,7 x 1 sk MÖLEBO 1 2 1 220,7 81,9 124,2 14,6 x 1/4fr RUDER 1 44,6 15,5 26,8 2,3 1/4fr RÖSAND, rå och rör 1 62,6 27,0 26,1 9.5 1 sk SOLBERGA, Lilla 1 7 3 204,3 77,0 117,0 10,3 1 sk " Stora 5 2 214,7 48,9 139,5 26,3 x 1/2sk STALLERHULT 1 107,3 27,9 72,3 7,5 1/4fr STENBACKEN 2 2 55,6 33,0 22,1 0,5 1/4sk STENBOLET 2 66,5 21,0 36,9 8,6 x 1 sk STYRSHULT, säteri 7 1 197,3 117,1 67,3 12,9 1/2sk SÄNNERYD, Lilla 1 1 1 115,6 37,0 72,3 6,3 x 1/2sk " Stora 1 1 30,5 40,5 82,2 7,8 x 1/4sk SÖRAN 5 2 161,8 67,5 80,0 14,3 x 1/4sk TORSBO 2 85,0 19,4 53,0 12,6 x 1/2sk VADENE 1 5 2 154,6 33,0 103,6 18,0 x 17 hemman ha andelar i HEDSMOSSEN 85,0 21,8 63,2 Af Hjo?Stenstorps jernvägsområde inom denna socken 2 4,4
20 5/8 4232,4 1585,9 2125,3 516,8 <<<<<<<
Af verk och inrättningar finnas inom denna socken: 3 qvarnar, 1 tegelbruk och 1 jernvägsstation.
ANMÄRKNINGAR:Följande 17 hemman ha andelar i Hedsmossen: Björkåsen, Elmedalen, Klinten, Kopparkulllen, Kyrkeskogen, Larsakullen, Löpareskogen, Munkebo, Mossen, Mölebo, Stora Solberga, Stenbolet, Lilla Sänneryd, Stora Sänneryd, Söran, Torsbo och Vadene.
Särskilda anteckningar finns om nedanstående hemman: HAMRUM Tomten: Se Liden och Hamrum, Lilla HAMRUM Korsgården: Se Hamrum, Lilla HAMRUM Qvarnegården: På egorna finns en qvarn HAMRUM Lillegården, säteri. Se Hamrum, Stora säteri, Se Hamrum, Stora HAMRUM, Lilla: Består af Hamrum nr 2 Korsgården och 1/6 mtl Tomten. Jemför Liden. HAMRUM, Stora: Består af Hamrum nr 4 Lillegården och nr 5 Brogården. På egorna finns ett tegelbruk och Korsberga jernvägsstation. KARSTORP, säteri: Egorna till Ledsäng som hör till Karstorp äro i motstående egosummor inräknade. På egorna finnes 1 qvarn. KISASTRÖMMEN: Rågångskarta fastställd år 1839. På egorna finns 1 qvarn. KLINTEN: Se Söran KORSBERGA Stommen: Häri ingår Kyrkogarden 0,3 hektar LEDSÄNG: Hör till Karstorp och är i dess egosummor inräknade LIDEN el. HAMRUM Tomten: Motstående utgör egorna till 1/12 Mtl Hamrum Tomten, hvaraf det öfriga 1/6 mtl finns redovisat under Hamrum, Lilla SÖRAN: Egorna till Klinten, som ligger i sambruk med Söran, äro i motstående egovälde inbegripna.
N å g r a k ä n d a K o r s b e r g a g å r d a r
(Komplettering av uppgifter i del I)<<<<<<<
DANNEMARKA 2 mtl fr säteri Säteriet delades 1904, 2 delar, den ena omfattande 1 1/2 mtl och den andra 1/2 mtl (kallad Dannemarka Nolgården) Ägare: Hela säteriet 2 mtl
1863 Anders Johanzon 1903 Aug. Johansson fr. Baggedammen 1 1/2 mtl Dannemarka 112 mtl Dannemarka (Nolgården) 1904 Aug. Johansson 1904 Linus Eriksson 1951 David Johansson (fr. 1917) 1951 " " (fr. 1904)
KARSTORP 2 mtl fr säteri Till sät. hör 1/8 mtl Ledsäng Säteriet delades 1880 i 2 delar, vardera om 1 mtl. I dagligt tal kallas nu gårdarna för Gamla resp. Nya Karstorp. Ägare: Hela säteriet 2 mtl (jämte Ledsäng)
1863 August Hägg 1879 J.P. Hultstrand 1 mtl Karstorp (G:a Karstorp) jämte halva Ledsäng 1880 J.P. Hultstrand 1951 Karl A.F. Fagerbergs sterbhus 1 mtl Karstorp (Nya Karstorp) jämte halva Ledsäng 1880 N.P. Andrén 1951 Lars Jansson (fr. 1949)
LILLA SOLBERGA 1 mtl sk säteri Gården oförändrad under perioden. Ägare: 1863 Lars Johan Bohlin 1951 Signe Leijon f. Zackrisson (fr. 1949)
STYRSHULT 1 mtl fr säteri Gården oförändrad. Ägare: 1863 Joseph Christoffer von Strokirch 1951 Axel Jonsson (fr. 1938)
STORA HAMRUM 1 mtl fr säteri + 57/160 mtl sk säteri Gården oförändrad. Ägare. 1863 Carl Fagust 1951 Arne Nyman (fr. 1950)
MUNKEBO 1 mtl sk Gården oförändrad. Ägare: 1863 Carl Victor Muhr 1951 Carl Gustaf Indebetou (fr. 1937)
SÖRAN 1/4 mtl sk Gården oförändrad. Ägare: 1863 Carl Johan Pettersson 1951 Verner Elgemark (fr? 1936)
Sambruk äger rum med 1/4 mtl Klinten.
STORA STALLERHULT 1/2 mtl sk 1863 var gården skiftad i 2 st 1/4 mtl gårdar under olika ägare.
Norra gården 1/4 mtl. Södra gården 1/4 mtl
Ägare: Eric Carlsson (1863?1884) Ägare: Anders Larsson (1863?1868)
Per Ericsson {1884?1911} Anders Larsson sterbhus
Herdis Ericsson (1911?1918) (1868?1874)
Carl Persson (1874?1926)
1918 blev Carl Persson Ägare till båda 1/4 mtl gårdarna.
bo, Erlandstorp, N.Fågelås och Werner Andersson,Persbo, Fröjered.
LILLA HAMRUM (Hamrum Korsgården) 1 mtl, uppdelad På 3 gårdar.
Den största gården, 1/2 mtl, i dagligt tal benämnt Hamrum.
Ägare: 1863 Anders Johansson
1951 Rickard Lindes sterbhus (fr.1937)
De båda övriga 1/4 mtl gårdarna benämns i dagligt tal L:a Hamrum.
Gårdarna Karstorp, St. Hamrum, Munkebo och Söran har under perioden gått i många händer, varför en fullständig ägarelängd skulle kräva för stort utrymme.
I mantal satta fastigheter vid 1951 års slut jämte deras ägare och areal.
<<<<<<< Areal
BAGGEDAMMEN 1/4 mtl sk 1:1 1/4 mtl Sanfrid Johanssons dödsbo 72 har
BJÖRKÅSEN 1/4 mtl sk 1:2 1/16 mtl Gustaf Johansson 11 1:4 1/32 mtl Karl Gustav Harald Andersson 13 1/32 mtl Paul Thor 1:5 1/32 mtl Gustaf Johansson (se 1:2) 5 1:6 3/32 mtl Amandus Gustafsson 16
DANNEMARKA 2 mtl fr.säteri 1:1 1 mtl David Johansson 189 2:2 1/2 mtl " " 124 2:3 1/2 mtl Linus Eriksson 49
EKÅSEN 1/2 mtl sk 1:2 1/8 mtl Aina Johansson,Bruntorp,Värsås 16 1:3 1/3 mtl " " " " 43 1:4 1/24 mt " " " " 8
ELMEDALEN 1/4 mt 1 sk 1:2 1/8 mtl Enok Pettersson,Kopparkullen 22 1:3 1/8 mtl C.A. Carlehed,Skövde 27
GUNNARSTORP 3/4 mtl sk 1:4 5/32 mtl Ivar Borg 18 1:6 3/32 mtl Albertina Gustafsson m.fl. ägare 13 1:7 1/16 mtl Ernst Johansson 6 1:8 1/32 mtl Arvid Carlsson 3 1:9 1/32 mtl " " 3 1:17 7/48 mtl Korsberga Tegelbruk 18 1:18 1/8 mtl Bernhard Joelsson 14 1:19 5/48 mtl Nils Jacobssons dödsbo 13
HAMRUM. nr 3 Kvarnegården 1/4 mtl sk
3:2 1/32 mtl Miles von Strokirch o. Carola Fridner 5 3:3 3/32 mtl Berta Linde 16 3:4 1/16 mtl Oskar Larsson 11 1/16 mtl Olga Setterberg 11 HSJ äger större <<<<<<< delen
HAMRUM nr 4 Lillegården 1 mtl fr säteri 4:1 1mtl Arne Nyman 117
HAMRUM nr 5 Brogården 1/2 mtl fr såt. 5:2 57/160 mtl Arne Nyman 40 23/160 mtl Diverse ägare av jord
HAMRUM nr 2 Korsgården 1 mtl sk 6:2 1/2 mtl Berta Linde 61 6:4 1/4 mtl Oskar Larsson 33 6:5 1/4 mtl Olga Setterberg 30
HAMRUM nr 1 Tomten 1/4 mtl fr 1/12 mtl tillhör ägaren till 6:2 1/24 mtl " " " 6:4 och 1/24 mtl " " " 6:5 7:1 = 1/12 mtl Liden/ägare Miles von Strokirch 30 och Garola Fridner
KARSTORP 2 mtl fr sät. 1.1 1 mtl Karl Fagerbergs dödsbo 128 2:1 1 mtl Lars Jansson 131
KLINTEN 1/4 mtl sk
1:1 1/4 mtl Verner Elgemark, Söran 38
KOPPARKULLEN 1/4 mtl fr 1:1 1/4 mtl Enok Pettersson 58
KORSBERGA STOMMEN 1 mtl kr 1:1 1 mtl Fröjereds pastorat 124
KYRKESKOGEN 1/4 mtl sk 1?2 1/8 mtl Albert Sahlén 42 1:3 1/8 mtl Erik Andersson 35
LARSAKULLEN 1/4 mtl sk 1:2 3/16 mtl Ernst Sparv 37 1:3 1/16 mtl Karl Johansson 11
LEDSÄNG 1/8 mtl fr rå och rör 1:2 1/16 mtl Karl Fagerbergs dödsbo,Karstorp 8 1:3 1/16 mtl Lars Jansson,Karstorp 8 (Liden: Se HAMRUM,1 nr 1 Tomten) LÖPARESKOGEN 3/4 mtl sk 1:2 3116 mtl Per Carlssons dödsbo 32 1:4 3/16 mtl Enok Karlsson 31 1:5 3/16 mtl Paul Nilsson 31 1:6 5/32 mtl Holger Möller 29 1:7 1/32 mtl Enok Karlsson (se 1:4) 4
MOSSEN 1/4 mtl sk 1:2 1/8 mtl C.A. Carlehed, Skövde 35 1:3 1/16 mtl Kurt Johansson, Fridene 14 1:4 /16 mtl " " " 16
MUNKEBO 1 mtl sk 1:1 1 mtl Carl Gustaf Indebetou 293
MÖLEBO 1 mtl sk
1:3 1/6 mtl Elof Magnusson 31
1:5 1/12 mtl David Josefssons dödsbo 19
1:7 1/72 mtl Johan Andersson 2
1:8 11/36 mtl Johan Björk 6
1:9 1/36 mtl David Josefssons dödsbo (se 1:5) 4
1:10 1/24 mtl David Gideon Johansson 7
1:11 1/36 mtl " " " 9
1/36 mtl " " "
1:12 11/8 mtl Johan Björk (se 1:8) 31
1:14 1/4 mtl Karl Ström 43
1:15 1/16 mtl Helmer Jonsson 11
1:16 1/16 mtl Johan Sten m.fl. ägare 11
1:17 1/48 mtl Gustaf Klar 4
1:18 1/16 mtl Karl Johan Gustafssons dödsbo 13
<<<<<<<
RUDER 1/4 mtl 1 sk 1:1 1/4 mtl Karl Axel Jonsson 45
RÖSAND 1/4 mtl fr rå och rör 1:6 77/1536 mtl Edvin Andersson 10 1:7 77/1536 mtl Gustaf och Erik Granlund 10 1:8 77/1536 mtl Erik Larsson 12 1:9 77/1536 mtl Allan Cederholm 13 1:10 1/288 mtl Ture Johanssons dödsbo 1 1:18 53/1152 mtl Karl Erik Karlsson 11
SOLBERGA Lilla 1 mtl sk 1:1 1 mtl Nils Leijons dödsbo 190
SOLBERGA Stora 1 mtl sk 2:2 1/6 mtl Karl Edvard Andersson 32 2:6 5/48 mtl Verner Elgemark, Söran 19 2:8 11/48 mtl Algot Stafstedt 44 2:9 11/48 mtl " " 42 2:20 13/48 mtl Gustaf Johansson 61
STALLERHULT 1/2 mtl sk 1:2 1/4 mtl Johan Perssons dödsbo Erlandstorp, 53 1:3 1/4 mtl N.Fågelås o. C. Werner Andersson, 46 Persbo, Fröjered
STENBACKEN 1/4 mtl 1:1 1/4 mtl Anna Johansson, Bruntorp, Värsås 53
STENBOLET 1/4 mtl sk 1:2 1/16 mtl Martin Karlsson 16 1:3 1/16 mtl Paul Thor 9 1:4 1/8 mtl Elvir Pettersson 18
STYRSHULT 1 mtl fr sät. 1:1 1 mtl Axel Jonsson 198
SÄNNERYD Lilla 1/2 mtl sk
1:5 13/128 mtl David Andersson 19 1:6 13/128 mtl Gustav Oskar Johansson 20 1:7 3/64 mtl Karl Oskar Johansson 8 1:9 3/128 mtl Gustav Oskar Johansson (se 1:6) 5 1:10 3/128 mtl Karl Oskar Johansson (se 1:7) 5 1:11 13/128 mtl Hedvig Johansson 24 1:12 13/256 mtl Gustav Jonsson 10 1:13 13/256 mtl " " 11 <<<<<<<
SÄNNERYD Stora 1/2 mtl sk 2.3 1/6 mtl Emil Andersson 41 2:4 1/12 mtl Helmer Jonsson 20 2:5 1/8 mtl Gustaf Karlsson 30 2:6 1/8 mtl Marin Jansson 32
SÖRAN 1/4 mtl sk 1:1 1/4 mtl Verner Elgemark 102
TORSBO 1/4 mtl sk 1:2 1/8 mtl Richard Fredin 43 Oskar Pettersson 1:3 1/16 mtl Samuel Jonsson 18 1:4 1/20 mtl Nils Andersson 12 1:5 1/80 mtl Erik Andersson, Kyrkeskogen 5
VADENE 1/2 mtl sk 1:3 1/8 mtl Bertil Pettersson 35 1:4 1/16 mtl Henry Johansson m.fl. 15 1:6 1/32 mtl " " 6 1:7 1/64 mtl Helmer Johansson, Munkebo 3 1:8 1 64 mtl " " " 4 1:9 1/16 mtl Ossian Jansson 19 1:11 1/16 mtl Axel Fredin m.fl. 20 1:12 1/25 mtl Henry Johansson 4 1:14 3/100 mtl Holger Möller,Löpareskogen 10 1:15 3/200 mtl Gunnar Thilén, Värnamo 10 <<<<<<<
B. T o r p b a c k s t u g o r o c h l ä g e n h e t e r
(utanför stationsssamhället)<<<<<<<
1863 1951 Anm.
BAGGEDAMMEN
81 Sandstugan - +
BJÖRKÅSEN Jonsberg + - Junghagen + - Berget - + 110 Hedsmossen - +
DANNEMARKA 8 Backen + + 3 Broholm el + 3 Järnabron + =Broholm Broängen + - 16 Dalen + - 6 Flytteryd + + 7 Hultet + + 1 Kilen + + 2 Kullängen + - 17 Lugnet + - 1 Nybygget + + =Kilen 5 Svensbo + + 13 Toves + - 9 Vasängen + - 82 Sörtorpet - +
EKÅSEN 83 Lyckan - +
GUNNARSTORP 49 Måsten ST + + 124 Sandbacken + + 72 Sandstugan + + 18 Sörgärldet + + 85 Tegelbruket - + 86 Småskolan - + 87 Nydal - + 125 Gunnarsbo - +
HAMRUM BROGÅRDEN 91 Granvik - + Janstorp + - 66 Krogen + - 20 Smedstorp + + 51 Stakebo ST + + 67 Kartängen + - 68 Tångabråten + - 65 Karthaga kvarn - + 88 Rosenlund - + 126 Brog.kvarn o.såg + - 65 Kraftstationen - + 1863 1951 Anm. HAMRUM LILLEGÅRDEN 63 Hästhagen + - Karlstorp + - 64 Snickaretorp + + 62 Tången + - 55 Ulricsdal + + I K:a samh. 90 Björkelund - + 89 Fridhem - +
HAMRUM KORSGÅRDEN 52 Fahlbostorp ST + - 3 Stenkullen + + I K:a samh. 56 Rusarp + - I K:a samh. 61 Sandledet + - 93 Backafors - +
HAMRUM KVARNGÅRDEN 60 Ängen + - 127 Kvarn o. såg + +
KARSTORP 58 Björnängen + - 119 Brotorpet + + 118 Broängen + - 80 Karlstorp + - 70 Lerbacken + - 103 Lugnet + - Nybygget + - 117 Nyttorp + - =Nyskog 116 Nyhemman - + 128 Backen - + 94 Alaström - + 95 Myrås - +
KISASTRÖMs kvarn + +
LEDSÄNG
KLINTEN
KOPPARKULLEN Johannelund + - 120 Kullahagen + - 96 Sofielund - +
KORSBERGA STOMMEN 129 Kålabråten + - arr. bost. 1863 1951 Anm. 50 Måsten ST + + 48 Nybro + + 124 Sandbacken + + 19 Skolan m. bost. + + 19 Skollärarbost. - + 97 Ängatorpet - - Fanns 98 Prästgård - + 1900
KYRKESKOGEN 78 Enebacken + -
LARSKULLEN
LIDEN
LÖPARESKOGEN Björkelund + -
MOSSEN
MUNKEBO 29 Dammen + + 28 Jansbo + - 23 Kohagen + + 111 Nyttorp + - 32 Prästtorpet + - P-hagen 24 Ryd, St. + - 25 Ryd, L:a + - 27 Svensbo + - 30 Vrån + - 26 Åsen + - 31 Ängabacken + - 99 Granhagen - +
MÖLEBO 74 Lövåsen + + 69 Stenåsen + + 15 Soldattorp + - 121 Stenslund - + 100 Småskolan - +
RUDERNA <<<<<<<
RÖDESAND 75 Björkelund + + Stallebron + - 112 Pettersborg - + 113 Abrahamstorp - + 114 Gustafsberg - + Dalen - +
SOLBERGA, STORA Hultet + - Källestugan + - 102 Motorpet + - Mohagen 41 Myran ST + - Skogshult + - 77 Stallebrunn + + 1863 1951 Anm. Stenåsen + - 130 Nolhagen +
SOLBERGA, LILLA 37 Lerkan + + 39 Oxhagen, St. + - 38 Oxhagen, L:a + - 40 Rytterås + + 36 Ylan + +
STALLERHULT, St.
STENBACKEN
STENBOLET Hagen + - Ruderna + - 104 Lillstugan - +
STYRSHULT 44 Ammetorp + + Amundtorp 42 Brunfall + + 43 Jacobstorp + - J-hemmet 45 Källebotorp + + 46 Soldatbost. ST + - 47 Lund + - 105 Anhalt(sstation) - + 131 Lövelund - +
SÄNNERYD, L:a 76 Mogrenstorpet + - 13 Sunnarstorp ST + - 106 Småskolan - - Fanns 1876-1941 SÖRAN 34 Gubbängen + - 35 Karlsberg + - 33 Korgatorp + + 115 Nybygget + - 132 Skackan + - 103 Lugnet - + 107 Hagalund - +
TORSBO 14 Torsbotorp + -
VADENE Björkebacken + - 21 Dammen ST + - Hedsmossen + - Ljungstorp + - Marieberg + - 123 Ruderna + - 122 Åsebacken + - 22 Åsen + + 109 Rosenlund - + 108 Björkvi - + ÄLMEDALEN E-dalen <<<<<<<
C. Korsberga stations samhälle Fastigheter i Korsberga stationssamhälle 31.12.1951. Förklaringar till kartorna sid. 55?56 över torp och backstugor. 1. Kartan sid. 55. <<<<<<< I Del I sid. 10 finns motsvarande karta, här något modifierad. - De torp och backstugor, som vid den bokens tryckning 1975 voro kända och markerade på kartan har där utmärkts med nr 1 - 80. 2. Kartan sid. 56. De torp och backstugor, som tillkommit under perioden 1863?1951, ha här upptagits, om deras lägen voro kända vid tiden för denna boks tryckning 1976. - Likaså ha upptagits i förra boken angivna torp och backstugor, vars lägen då icke voro kända men som är det nu. - På kartan har de, oavsett om de tillhört den första eller andra. kategorin, utmärkts med nr 81 - 132. Fortfarande finns som synes ställen, som vi icke vet, var de legat men med benägen medverkan av intresserade läsare av denna boken kanske förteckningarna kan bli mera fullständiga. På kartorna sid. 55-56 äro ej hemmanens namn utsatta, varför hänvisas till kartan i början av boken.ol. 1 = antal boende. Kol. 2 = ungefärligt byggnadsår. Kol. 3 = äldre fastighetsbeteckning och anmärkningar.
<<<<<<< Nuv. beteck-ning Namn på fastighet. Ägare 1 2 3 Avsöndringar/av styckningar från Hamrum Kvarneg. (H:3) 3:7 Stugan f. jordbruksarbetaren Axel Bogren 1 1870-t Hus å 3:7 3:10 Andelsmejeri K:a Andelsmejeriförening 4 1910 3:11 Furubo Olga Johansson 1 1920-t Hus å 3:7 3:18 Stenbacken murararb.Johan Emil Morells dödsbo 4 1910-t 3:19 Österhög lantbrukaren Karl Henning Johansson 2 1900-t 3:20 Sandkullen fiskhandlare J.David Andersson 6 1900-t 3:21 Skogslund verkstadsarb. Sven Erik Liberg 4 1897 3:24 Skogsdalen f.byggmästaren Johan Emil Rundberg 4 1910-t 3:25 Ersbo omnibusäg.Gustaf Emanuel Jansson 2 1890-t 3:26 Solkullen 1 Augusta Vilhelmina Larsson Axvall 9 1890-t 3:27 Karlsro f.banv.Karl R.F.Grens dödsbo 2 1914 3:29 Järnvägsstationen Hjo-Stenstorps järnväg 5 1873 3:32 Mariedal rep.Rikard Lage Tengbert 7 1910-t 3:33 Hildesberg f.skogsarb.Johan Viktor Liberg 3 1900-t 3:37 Viborg Margareta Viktoria Andersson, St.Solberga 3 1870-t 3:38 Sandkullen 2 f.lärarinnan Tekla L.Arvidsson 3 1870-t 3:39 Furulund smedmäst.Karl Albert Nordkvist 6 19101920 2 hus 3:41 Persdal åg.äg.Bertil G.K. Tengbert 4 1920-t 3:42 Missionshuset K:a Missionsförsamling - 1880-t 3:43 Marieberg handl.Karl Martin Karlsson 3 1931 3:44 Skogshult f.kyrkväkt.Carl A.Johansson 2 1900-t 3:45 Lyckebo chauff.Sixten O.G.Johansson 2 1924 3:47 Skogsbo f.lantbr.Gustaf Linus Andersson m.fl. ägare 8 1930-t 3:50 Elimkapellet Elimförsamlingen, Hjo 4 1930-t 3:51 Furudal rörledn.mont.Gunnar E. Johansson 3 1940-t 3:52 Furudal 2 f.banv.Karl R.F. Gren - 1900-t 3:53 Marianneborg bag. mäst.K.E. Helmer 4 1940-t 3:54 Kooperativa (filial) Hjo Kooperativa handelsförening - 1940-t 3:55 Parkvillan tandl. Nils G.A. Rönnerman, Skövde 1 1940-t 3:58 Björkestorp f. söm. Karolina K. Frölander 2 1870-t 3:59 Sandhem länsskogv. Gunnar O.S. Dahlström 1 1890-t H3:23 3:61 Backen Vera Elisabet Friberg m. fl. ägare 3 1890-t hus å 3:7 3:64 Johanstorp Anna Olivia Ström, Gävle 1 1880-t hus å 3:7 9:1 Sofielund taxiäg. Harry S.O. Johansson 4 1880-t H3:28 Avsöndringar/avstyckningar från Hamrum Lillegården (H:4) 4:2 Ulriksdal Beda M. Boströms dödsbo 4 1880-t 2 hus 4 1936 <<<<<<<
Nuv. beteck-ning Namn på fastigh. Ägare 1 2 3 Avsöndringar/avstyckningar från Hamrum Korsgården (H:6) 6:10 Gärdhem f. lär. Elin Jansson m. fl. ägare 2 1920-t 6:11 Karlslund f. vägarbetaren Karl Viktor Öberg 2 1930-t 6:12 Anneberg tegelbr.arb. Sven Martin Friberg 2 1930-t 6:13 Tallbacken trafikbiläg. Sven Gösta Johansson 5 1950 6:14 Åkershill Nils Klasson 2 1940-t 8:1 Hallåsen 1 mur.mästare S. Linus Johansson 5 1910-t H6:8 1 mtl Korsberga Stommen Komministerbostaden Fröjereds pastorat 4 1860-t Arrendatorsbostaden Fröjereds pastorat 6 2 hus 5 Avsöndringar/avstyckningar från Korsberga Stommen (KS:1) 1:3 Vilan trafikbiläg J. Matteus (Mats) Jansson 4 1880-t 1:6 Solvik byggm. Nils Gustaf Svensson 4 1930-t 1:8 Björkvik teggelbr.arb. Gustav Adolf Hammarström 3 1920-t 1:9 Källedal f. lantbr. kommunalnämndsordf. Artur Lindgren 7 1920-t 1:10 Sandvik skräddarmäst. J. T. Gilbert Svärd 4 1920-t 1:12 Klarebo f.trikåstick. M Elvira Laandqvist 1 1870-t 1:13 Sveaborg tegelbr.arb. Markus Levi Karlsson 3 1900-t 1:14 Hagen tegelbr.arb. Lennart G. A. Gustafsson 5 1920-t 1:15 Frideborg div.handl. Gunnar H. F. Olsson 3 1880-t 1:16 Åkershäll K:a Andelsmejeriförening 1 1930-t hus å 1:2 1:17 Rosenlund byggn.sn K. G. Helge Nilsson 4 1930-t hus å 1:2 1:18 Folkskolan Gamla skolhuset. Lärarbost. Korsberga kommun 13 1840-t1870-t KS 1:2 1:28 Ålderdomshem Korsberga kommun 5 1898 Avsöndringar/avstyckningar från Torsviksborg (T:1)Fastigheten bildad 1902 av mark från 1/2 mtl Hamrum Korsgården H6:2 och från 3/32 mtl Hamrum Kvarnegården H3:3 1.1 Torsviksborg passtor Karl Widmark, Motala 5 1870-t 1:2 Lillängen tegelbr.arb. G. Alf Landqvist 2 1870-t Jv.tomt.1 1:3 Jv. tomten 2 f tegelbr.arb. Oskar Alfred Valström 2 1914 1:4 Solkullen 2 chark.handl. K. J. Ejnar Boström 1915 1:5 Johannedal söm. A. Maria Johansson 2 1890-t 1:6 Strömsborg tegelbruksarbetaren Mats Enar Yngve Gustafsson, Björkåsen 6 1900-t 1:9 Solkullen 3 f. lantbr. Karl Johan Bengtsson 2 1920-t 1:10 Stensborg möbelsn. Georg N. Carlén 2 1920-t 1:11 Solbacka f. agronom Lars Johan Kyhlberg 2 1920-t 1:12 Erslunda trafikbiläg. Esse W. Jansson 4 1940 1:13 Stenkullen Gertrud A. C. Johansson 1 1860-t Summa 225 personer Medverkande ovanstående tabell Einar Boström och Harry Johansson. <<<<<<<
Teckenförklaringar till kartan över Korsberga stationssamhälle 1951 (nästa sida) 3=H:3 (Hamrum Kvarnegården) 4=H:4 (Hamrum Lillegården) 6=H:6 (Hamrum Korsgården - L:a Hamrum) 8=H:8 (Hamrum Kvarnegården) 9=H:9 (Hamrum Kvarnegården) 1=T:1 (Torsviksborg) för fastigheter norr om landsvägen Hjo-Korsberga-Fridene. 1=KS:1 (Korsberga Stommen) för fastigheter väster om landsvägen Hjo-Tidaholm Se i övrigt tabellen.
(BILD)
K o r s b e r g a s t a t i o n s s a m h ä l l e .
Ökningen av antalet bostadshus under åren 1900 - 50 utgör i medeltal 9 hus/10-årsperiod <<<<<<<
--------------------------------------------------------------------------------
Näringsliv D. N ä r i n g s 1 i v
Jordbruket <<<<<<<
Jordbruket har varit modernäringen i vidaste bemärkelse under tidsperioden 1863?1951. Gårdarnas storlek har varit dels större enheter och dels mindre familjejordbruk och någon väsentlig sammanslagning eller rationalisering har ej förekommit. I slutet på 1800-talet skedde en obetydlig nyodling, mest tidigare betade ängar utefter vattendragen.
Jordmånen består till övervägande delen av mjälablandad lättlera s.k. Kåkindslera, icke alltid så lättbrukad med den tidens redskap. Utefter Hökensås finnes sandjord som varit mer lättbearbetad.
Dräneringen bestod av öppna diken och tätt med små plogtegar. Det är anmärkningsvärt att en del täckdikning med tegelrör förekom redaan i slutet på 1800-talet och initiativtagare var C.W. Muhr på Munkebo. Rören var av grovt material men med bara 1 tums hål och tillverkade på orten. Intresset för systematisk täckdikning avstannade sedan och först omkring 1925 skedde den första verkliga täckdikningen på Stora Hamrum. Det tunga arbetet med landgrävning har säkert varit den avskräckande orsaken.
Växtföljden var starkt bunden och var 7- eller 8-årig. Träda, höstsäd, 3 á 4 vallar, 1 á 2 års vårsäd. Råg var den dominerande höstsäden och havre mest odlad vårsäd. En stor odling av klöverfrö har förekommit och särskilt Styrshult hade en erkänt god stam, som hävdade sig på olika fröutställningar. Under sista kriget och något efter 1945 odlades betydande arealer med oljelin, som visade sig gå bra på leran. Rotfrukter till djuren odlades allmänt fram till 1950-talet men avtog hastigt såsom varande alltför arbetskrävande. Potatis till husbehov var en stående gröda.
Konstgödselanvändningen var fram till 1950-talet mycket sparsam då däremot kalkning av trädorna gjordes regelbundet.
Ett ogräs, som var en mycket förekommande plåga i synnerhet i 1:a års vallarna, var Sommargyllen, allmänt kallad för "Gula Rosor". Tack vare en övergång till insådd av vallen i vårsäd decimerades beståndet.
Höskörden stackades allmänt på gårdarna och först omkring 1925 blev hässjning mer vanlig. Höstsäden hängdes på stakar då däremot havren oftast stukades i skyl. 1938 gjordes en intensiv propaganda för ensilering enligt A.I.V.-metoden men intresset svalnade efter kort tid.
Djurhållning förekom allmänt på alla enheter. Mjölkproduktion var vanligast och bidrog mest till de knappa kontantinkomster jordbruket då rörde sig med. Under större delen av 1800-talet var oxar dragkraften i jordbruket och hästarna kom först mer allmänt in på 1900-talet. Svin, får och fjäderfä fanns allmänt men aldrig i stora mängder.
Kand nötkreaturen var sjukdomarna tuberkulos och smittsam kastning vanliga men en intensiv bekämpning sättes in på 1940-talets senare del. Omkring 1950 var sundhetstillståndet gott och sjukdomarna i det närmaste borta.
En gängse sed före 1930 var att nötkreaturen skulle tas in om nätterna sommartid och då en jordbrukare lät sina mjälkkor gå ute blev det fråga om anmälan för djurplågeri.
Arbetskraften utgjordes till stor del av den egna familjen men på de större gårdarna var torparna med dagsverksskyldighet vanligt förekommande. Statsystemet förekom även fram till mitten på 1940-talet och många hade ogifta drängar och pigor i sin tjänst. <<<<<<<
Elektrisk ström kom till bygden mer allmänt 1918 men utbyggnad skedde fram till 1935 då så gott som alla gårdar hade elektrisk energi. I och med att man hade el.kraft, gröpade man hemma på gården sin foderspannmål, då däremot brödspannmålen fortfarande maldes i kvarnarna. 1916 köptes gemensamt av Munkebo, Söran och Styrshult en spannmålskross, vilken Styrshult senare övertog. Under senaste kriget anskaffades gemensamt en maskin för kapning och klyvning av gengasved och denna maskin ambulerade bland traktorägarna.
Av intresse är att följa hur mekaniseringen fortskridit inom socknens jordbruk. Mjölkmaskiner började användas i slutet av 1920?talet på de större gårdarna. År 1862 tycks tröskslagorna börjat tystna på de större gårdarna. I ett brandförsäkringsbrev av 1840 fanns på Karstorp "tröskverk och körhus av vanlig konstruktion" och omnämnes att vid en brandsyn på Styrshult 1860 även fanns körhus och tröskverk. På Karstorp användes 1900 vattenkraft vid tröskning. C.F. Rittfelt, Blikstorp hade omkring 1910 en ångmaskin till utlåning och bl.a. Munkebo och Dannemarka använde sig av densamma. 1916 användes en tändkulemotor på Styrshult som dragkraft vid tröskning. Från slutet av 1800-talet finnes följande uppgift av Carl von Strokirch (C.v.S.): "Vid denna tid kom en Grosshandlare Larsson och demonstrerade en ny självavläggande skördemaskin samt en radsåningsmaskin från en firma i Amerika, vilken han hade agenturen för. Uppvisningen skedde på Stora Hamrum. Den förra kostade 700:- och den andra 300:- Fredrik Norling på Munkebo köpte en av vardera sorten och betalade med 1.000:-." Maskinerna fick väl ej tillräcklig tillsyn och fungerade ej tillfredsställande varför de snart blev undansatta. Såmaskiner kom i bruk rätt allmänt omkring 1905. På Styrshult kom den först 1911 vilket ansågs sent.
Slåttermaskiner och hjulräfsor fanns rätt allmänt i mitten av 1890-talet. Den första självbindaren i socknen fanns på Styrshult 1904. Det var då en sällsynt maskin och väckte stor uppmärksamhet. Det har berättats att "baronen på Kavlås och greven på Vreten" var på Styrshult och beskådade denna märkliga maskin.
Den första traktorn i socknen inköptes 1922 (Fordson) av Nils Sahlström på Munkebo och det var full folkvandring för att beskåda undret. 1939 fanns i socknen 9 st traktorer. Av större maskiner kan nämnas att 1946 kom de första skördetröskorna till Munkebo och Nya Karstorp. 1951 hade antalet ökat till 5 stycken.
<<<<<<<Antal husdjur i Korsberga_1866?1951. År Hästar Oxar Tjurar Kor Ungdjur Får Svin Höns 1866 70 215 8 45O 184 520 113 - 1870 69 236 8 373 78 443 47 - 1875 51 265 9 508 200 498 73 432 1880 58 245 9 523 204 462 68 552 1885 84 228 17 655 223 566 171 - 1890 108 260 20 710 420 310 150 - 1895 123 280 15 710 460 300 500 - 1900 110 100 20 750 150 210 450 - 1905 158 78 14 658 275 229 225 1539 1910 225 26 25 680 300 130 250 1600 1919 260 53 10 581 257 438 234 2149 1927 194 22 20 604 401 121 445 2930 1932 232 14 18 737 409 89 442 3444 1937 234 11 15 750 456 47 409 2887 1944 220 6 20 704 463 42 287 2426 1951 134 - 9 534 341 6 327 3077
C.G. Indebetou <<<<<<< Industrier
A. Tegelbruk <<<<<<<
1. Det äldsta kända tegelbruket i Korsberga är Karstorps tegelbruk, som var beläget rätt nära huvudbyggnaden på gården. Lergropar erinrar om, var det legat. Det finns första gången omnämnt i en mantalslängd från 1781. Sin storhetstid tycks det ha haft omkring mitten av 1800?talet, då det producerades omkring 40.000 murtegel och 20.000 taktegel pr år. Antalet anställda tegelslagare var bara 1 - 2, resten av arbetet utfördes av gårdens drängar och torpare. Inför restaureringen av Korsberga kyrka på 1850-talet hade man i förväg inköpt taktegel från Karstorp. Teglet blev dock ej pålagt, eftersom man var tveksam om takstolarna skulle kunna hålla tyngden av ett tegeltak. ? Tegelbruket nedlades förmodligen omkr. 1870.
Övriga äldre, nu nedlagda bruk, fanns på Munkebo och St. Hamrum. <<<<<<<
2. Tegelbruket på Munkebo tillkom på den driftige C.V. Muhrs tid (1855?1874). Det finns upptaget i källor från 1860?talet. Det låg c:a 100 m NV om huvudbyggnaden, och rester av tegelugnen finns kvar. ?Huvudsakligen gjordes tegelrör. 1866 tillverkades t.ex. 46.000 rör men bara 10.000 murtegel. Den damm, som finns intill, täcker antagligen lergroparna. Tegelrören voro mycket tjocka i jämförelse med de dräneringsrör av tegel, som vi ha varit vana att se. ? Man använde liksom i Karstorp kreatur som drivkraft. Antalet anställda var tydligen något större än i Karstorp.
3. Tegelbruket på St. Hamrums ägor vet man inte så mycket om. Det fanns i slutet av 1870?talet och är upptaget i beskrivningen till 1880 års ekonomiska karta samt även angivet på kartan. Det låg strax norr om nuvarande Kvarnegårdens såg. Eftersom det inte är upptaget i 5-årsberättelsernas näringsstatistik, var det sannolikt av liten omfattning.
4. Så mycket större var då Korsberga Tegelbruk. Enligt E. Juhlin: Tegelbruken i Skaraborgs län, grundades bruket redan på 1850?talet av Anders Johan Leijon. Eftersom denne Leijon var född 1848 och kom till L:a Solberga som arrendator omkr. 1870 är det väl mycket sannolikt att bruket anlades först i början av 1870?talet. Enligt C.v.S. köpte denne Leijon, som f.ö. gifte sig med äldsta dottern, (Josefina Bohlin), på L:a Solberga, ett litet jordområde vid Lillån med god tegellera, skaffade sig en förstklassig tegelmaskin, som han monterade upp och först körde med hästvandring. Som detta gick for långsamt köpte han sig en gammal lokomobil, uppförde tegelbruksbyggnad, där han monterade upp tegelmaskinen jämte en fullbladig såg. Han experimenterade med att framställa starkt värmeisolerande tegel genom inblandning med sågspån. ? Senare lät han bygga en förstklassig ringugn för tegelbränning. Denna kostade mycket pengar, som han lånade med J.Gabrielsson i Spännefalla som borgensman, men räntorna steg och han kunde inte klara ekonomin utan gjorde konkurs. Borgensmannen fick övertaga det hela och som delägare fanns en tid godsägare Millqvist på Svartarp, Åsle socken, (måg på Söran) och handlare 0. Andersson i Värsås. ? Leijon lämnade Korsberga 1883 och flyttade till Söderbärke, där han blev föreståndare för ett stort tegelbruk. Han ansågs vara en mycket duktig fackman. Efter Leijon sköttes bruket av Nathanael Gabrielsson som förvaltare. En son till denne är den kände industrimannen Assar Gabrielsson, Volvos grundare. Han föddes 1891 under familjens Korsbergatid. ? Bruket gick emellertid dåligt och 1895 såldes det till J.L. Thilén i Korsberga för en billig penning, enligt uppgift 15.000 kr. ? Bruket brann snart upp men återuppbyggdes omedelbart. Som föreståndare för bruket verkade nu C.J. Ström, svåger till J.L.Thiién. <<<<<<<
Produktionen bestod mest av murtegel, taktegel och dräneringsrör och dessa produkter fick ett allt större anseende. Bl.a. fick bruket guldmedalj vid en utställning 1910. ? Tegelleveranserna steg. Man levererade t.ex. tegel till kasernbyggnaderna i Skövde.
Statistik: <<<<<<<
1882 23 arbetare + 1 tegelmästare 827.000 tegel pr år 1895 500.000 1900 1.400.000 1913 4.000.000 1946 40 man 4.100.000 varav 2 miljoner murtegel, 2 miljoner tegelrör och 100.000 taktegel.
Bruket var i drift 1951 och hade då som föreståndare tegelmästaren Carl Sundström, en framstående fackman. Ägare var Korsberga Tegelbruks AB, vars chef var Gunnar Thilén i Värnamo, son till J.L. Thilén.
B. Stråhylsfabrik <<<<<<<
Omkring 1885 påbörjade J.L. Thilén en tillverkning av s.k. stråhylsor. Dessa voro gjorda av halm och var ett slags fodral till buteljer. Fabriksbyggnaden var en större lada belägen invid järnvägen norr om stationen. Man fick medalj för sin fabrikation vid utställning i Göteborg 1887 och som mest tillverkades c:a 2 miljoner hylsor pr år. Efterfrågan var således stor och till och med export förekom. ? Antalet anställda var litet. Man använde sig mest av kvinnlig arbetskraft men även av skolbarn. I ett kyrkostämmoprotokoll 20.10.1886 heter det: "En stråhylsfabrik anmäles förekomma vid Korsberga station, där skolbarn arbeta. Detta har medfört försummad skolgång, varför skolrådsledamöterna skulle tillsäga föreståndaren att icke använda skolbarn de dagar, de skola vara i skolan samt att se till, att barnens hälsa ej äventyras". ? Fabriken lades ner omkring 1905.
C. Mejerier
I. Gårdsmejerier <<<<<<<
Fram till slutet av 1800?talet voro nästan alla industrier på landsbygden antingen knutna till herrgårdarna eller belägna vid bäckar, åar och floder, där man kunde utnyttja vattenkraften.
Typiska för dessa landsbygdsindustrier i äldre tider var de s.k. gårdsmejerierna. I Korsberga fanns sådana på nästan samtliga större gårdar. Uppgifter om dessa äro synnerligen knapphändiga men här nedan följer en del.
1. Söran ? gammalt gårdsmejeri. 1888 drevs det tillsammans med St. Hamrums mejeri av Vretens Nya Mejeri AB. 1895 hade mejeriet 70 leverantörer. Tillverkning: 21.037 kg smör och 3.288 kg skumost. Efter Fr. Svenssons död 1897 inköptes Söran av mejeristen Jönsson, som säkerligen också bedrev mejerirörelse. Han gjorde konkurs efter något år och Söran inköptes 1900 av handlanden J.L. Thilén, som drev mejeriet några år, varefter det nedlades. Mejeriet omnämnes i Hushållningssällskapets kalender 1903 men ej i 1913 års kalender.
2. Munkebo ? också gammalt mejeri, som under Muhrs tid 1855?74 utvecklades till ett välkänt ostmejeri. Fanns också under F. Norlings tid (1875?1910) men nedlades 1910, då han sålde Munkebo. Tillverkningen under de senare åren var c:a 10.000 kg ost + messmör.
3. Hamrums mejeri, gårdsmejeri för St. Hamrums gård. Se uppg. under Söran. Ej omnämnd i 1903 års kalender, varför det då säkerligen var nedlagt.
4. Styrshults mejeri. ? gammalt mejeri som fanns under J.C. von Strokirchs tid på Styrshult (1856?1899). Ej omnämnt i 1903 års kalander, varför det då säkerligen var nedlagt.
II. Då J.L. Thilén nedlade mejeriet på Söran, lät han bygga ett mejeri i Korsberga stationssamhälle på hörntomten, där landsvägarna till Tidaholm och Hjo möttes. (nu fast. Hamrum 3:25 ? Ersbo). Tydligen drev han icke själv mejeriet utan hyrde ut det till ett mejeribolag från Mellan?Sverige, i dagligt tal kallat Mälarbolaget. Det ägde bestånd till 1910, då det nedlades, säkerligen beroende på att i november det året startades Andelsmejeriet i Korsberga och det fanns icke utrymme för 2 mejerier. Disponenten de sista åren hette Erik Friman från Eskilstuna.
III. Korsberga Andelsmejeri <<<<<<<
Andelsmejeriets historia kan man följa i protokoll från stämmor och styrelsemöten. Det första protokollet är från ett sammanträde i Korsberga folkskola den 26.11.1909 då föreningen bildades och stadgar fastställdes.
Det sista protokollet är från ett styrelsemöte den 14.9.1966 då styrelsen godkände att den sista kvantiteten mjölk i överenskommelse med Mjölkcentralen överfördes till Tidaholms mejeri och driften därmed nedlades vid Korsberga andelsmejeri. Några funna tidningsurklipp från lokalpress och jordbrukets tidningar kan också ge bilder från verksamheten.
Föreningens bildande och start av verksamheten.
Andelsmejeriföreningen Korsberga bildades den 26.11. 1909 vid ett sammanträde "med de personer inom Fröjereds pastorat som hade antecknat sig för bildandet af ett gemensamt andelsmejeri."
Ordförande vid detta möte var Rickard Linde, Hamrum. Man var enig om att mejeriföreningen skulle omfatta Fröjereds pastorat, stadgar antogs och den första styrelsen valdes. Denna bestod av R. Linde, Hamrum (ordf.); C.B. Friberg, Hamrum; F.A. Jonsson, Styrshult; L.J. Lindgren, Sänneryd; C.F. Rittfeldt; 0. Settervall, Stommen och G. Åberg, Sörgården Fridene.
Föreningen fick 71 medlemmar och innan årsskiftet tecknades andelar för 700 kor vilket var 100 kor än som enligt stadgarna fordrades för att föreningen skulle vara konstituerad och träda i verksamhet.
Under vintern och våren 1910 var det tätt mellan stämmor och styrelsemöten. Efter vissa problem kunde en tomt i närheten av Korsberga järnvägsstation köpas av C.G. Setterberg, Hamrum och kontraktet skrevs den 16.3. En brunn borrades. Ritningar och kostnadsförslag utfördes av Axel Jonsson, Styrshult. Anbud på mejeriet infordrades. Dessa låg mellan 12.500 och 17.300 kronor. Efter vissa problem med den avsedde byggmästaren beslutade styrelsen att själva uppföra mejeriet och A. Jonsson åtog sig att leda arbetet.
Styrelsen planerade vid dessa möten inköp av mejeriinventarier. Priset för dessa bestämdes till att ej få överstiga 2.500 kr. Till detta pris kunde genom Nilssons i Broholm begagnade inventarier inköpas från Tvååker som därefter renoverades av honom. Inköp av ångpanna och ångmaskin och kompletterande mejerimaskiner gjordes separat under juli månad. Pengar lånades från bank och privatpersoner.
Vidare hade styrelsen att anställa maskinist och mejerska och ordna uppgörelse om mjölkskjutsa. År 1910 måste ha varit ett mycket verksamt år. Den 1.11.1910 och driften kunde programenligt upptagas. Utveckling
Hur utvecklingen sedan blev vad gäller antalet leverantörer, invägd mjölkmängd och mjölkpris speglas i efterföljande tabell.
Korsberga andelsmejeri.
År Antal leverantörer Mjölkmängd kg/dag Fetthalt Mjölkpris öre/kg
1910 1) 90 2.600 3,3% 7,4 1920 108 2.500 3,0% 22,9 1930 149 4.700 3,2% 9,2 1940 244 9.900 3,4% 14,2 1950 296 15.600 3,6% 25,9 1) Omfattar endast mejeriets två första driftsmånader.
Inte utan problem <<<<<<<
Naturligtvis fick man som i andra företag då och då problem med den mekaniska
utrustningen och krav på att modernisera och anpassa den till ökade krav och
förändrade mjölkmängder.
Att utvecklingen ibland kunde pocka på drastiska lösningar framgår bl.a. av
ett styrelseprotokoll från 1913. Då har styrelsen tre förslag att ta
ställning till för att kunna ge ett bättre mjölkpris. Dessa var 1. ökad
ystning; 2. utarrendering av mejeriet; 3. försäljning av mejeriet.
Även 1923 finns förslag uppe om försäljning eller utarrendering vilket då
avslås av föreningsstämman.
I ett protokoll från 1914 omnämns att smörexporten stoppas p.g.a. kriget
vilket kommer att leda till lägre smörpriser. Från detta år nämns också
svårigheter med likviditeten och att nya lån måste tas.
Protokoll från 1924 berättar om verkligt olustiga problem att ordnas upp av
styrelsen. Då har mejeristen avvikit och 5.000 kr fattas i kassan. Ordföranden
A. Jonsson valdes att ta hand om drift och affärer tills vidare.
Ungefär 10 år senare upptäcks åter igen en förskingring av mejerikassan och
ordföranden utses åter igen till att ta hand om kassan och sköta bokföring
och mejeriets affärer.
Varierande mjölkpriser
Under första världskriget och åren närmast därefter ändrades mjölkpriset
snabbt. Mjölkpriset är inte konsekvent redovisat i protokollen men 1915 nämns
ett mjölkpris på 8,5 öre pr kg, 1917 är det uppe i 18 öre, 1918 i 26 öre
och i maj 1919 är mjölkpriset 31 öre pr kg levererad mjölk. År 1922 har
priset åter sjunkit och man kalkylerar med att gå ned till 8 öre pr kg,
vilket i så fall enligt protokollet kommer att innebära att skummjölkspriset
till leverantörerna sänks från 2 till 1 öre pr kg. Under 1933 anges
mjölkpriset till 6,4 öre vilket är det lägsta priset som angetts i
protokollen. Ar 1938 är priset 12,4 öre och under 1940?talet steg mjölkpriset
från c:a 18 öre till 27 öre.
Diverse händelser
Osttillverkningen påbörjas 1913. Ombyggnad av smörrum och byte till större
maskiner 1938. Fastigheten Åkershäll inköps för 8.500 kr. 1939. Karthagens
mejeri övertas tillsammans med SMR 1940. Ordföranden utsågs ätt fara till
militärförläggningen i Lysekil för att skriva köpekontrakt med förre
ägaren Falk. En omfattande tillbyggnad av mejeriet sker 1942 för att öka
ystningen. Sommarleveranserna av mjölk till SMR i Götene påbörjas 1946.
Olofstorps mejeri i Fröjered övertas 1949 tillsammans med Mejeriförbundet.
Detta mejeri har då en dagsinvägning på i medeltal c:a 2.000 1 pr dag.
Smörtillverkningen läggs ned 1950 då smörkärnan är slut. Grädden
levereras i stället till Götene.
(Anm: Den 1.11.1965 överlåts driften vid Korsberga mejeri till Mjölkcentralen
och den 1.11.1966 upphör driften vid Korsberga andelsmejeri.)
Fyra ordföranden
1909 ? 1910 R. Linde, Hamrum. 1910 ? 1915 F.A. Jonsson, Styrshult 1915 ? 1959 A.
Jonsson, Styrshult 1959 ? 1966 V. Elgemark, Söran
Föreståndare 1951
Mejeristen Ivan Ahlqvist
Tidningsurklipp <<<<<<<
En artikel i en lantbrukstidning från september 1942 redogör bl.a. för den
omfattande tillbyggnad och modernisering som då gjordes för ostproduktion. I
artikeln nämns också att Korsberga mejeriförening är en av de äldsta i
länet och man avslutar artikeln med att "Korsberga mejeriförening är ett
företag, som föreningsrörelsen kan vara stolt över".
I ett annat tidningsurklipp från en lantbrukstidning från november 1947 under
rubriken "Västsvenska mejerier" berättar man om Korsberga
andelsmejeri och dess verksamhet som sträcker sig in i sex socknar. Mejeriet
har varit med om mejeriorganisationens genombrottsår och man har solidariskt
ställt upp när länets mejeriförbund bildades 1932 och när Riksost bildades
c:a 10 år senare. Vidare berättas i artikeln: "Den som under några år
följt och bevistat de varje höst återkommande utställningarna av
mejeriprodukter i Skara har ej kunnat undgå att lägga märke till namnet
Korsberga andelsmejeri. I höstas återfanns det som vanligt med förnämlig
placering på prislistan. Tre produktprov hade mejeriet vid senaste smör- och
ostutställningen. Det var smör, Herrgårdsost och Sweciaost. Samtliga tre
belönades med hederspris. Smörprovet var för övrigt bland dem som kom upp i
högsta poängtal." Göran Jonsson.
D. Lervarufabrik
I ett nedlagt spannmålsmagasin vid järnvägsövergången på Tidaholmsvägen
började man på 1920-talets början att tillverka blomkrukor och annat lergods.
I dagligt tal användes ordet "Pottefabriken". Fabrikationen startades
av Eric Öhlander, en svärson till J.L. Thilén. Tillverkningen lades ner omkr.
1940, då man på tomten skulle bygga Kooperativa handelsföreningens filial.
E. Cementvarufabrik
för tillverkning av cementblock fanns 1946 - 1951 i Kisaströms nedlagda kvarn.
Ägare: Ejnar Boström, Esse Jansson och Billy Widmark.
F. Kvarnar <<<<<<<
Sedan långt tillbaka i tiden har det funnits kvarnar i socknen, belägna vid
vattendragen, men det finns även uppgift om att en väderkvarn har funnits vid
Dannemarka. I Thengbloms beskrivning 1754 står det: "Det fanns en mjöl-
och sågkvarn vid Tidan på säteriet Hambrum (sedermera kallad Karthagens
kvarn). I Yan (Thengblom kallar ån för Lillån) finns 2ne qvarnar, den ena vid
Qvarnegården, den andra vid säteriet Hambrum". -I beskrivningen till
ekon.kartan 1880 finns angivet: 3 qvarnar i socknen (det gällde då Karthagens
kvarn, Qvarnegårdens kvarn och Kisaströms kvarn).
1. Karthagens kvarn ligger vid Tidan något 1010-tal meter norr om bron. Den är
belägen på Hamrum Brogårdens ägor och heter ofta i gamla handlingar Hamrum
Brogårdens kvarn. Kvarnen jämte fallet köptes i början av 1900-talet av
firma K.o.V. Smedberg i Hjo, för att bygga kraftstation. Kvarnen fanns kvar
1951 men där var ingen större rörelse då.
2. Kvarnegårdens kvarn. Denna kvarn, som varit i oavbruten drift i ett par
hundra år, ligger där landsvägen Hjo-Fridene passerar Yan. Från slutet av
1800-talet till 1948 innehades den av den kände mjölnaren Johan Jansson.
Kvarnen fanns kvar 1951 med sonen Helmer Jansson so m arrendator.
3. Kisaströms kvarn. Här har ursprungligen funnits 2 kvarnar, en på vardera
sidan om ån Tidan. Så småningom blev det endast 1 kvar. Denna inköptes 1897
av Johan Andersson, som drev kvarnen till sin död 1918, då den övertogs av
mjölnaren i Karthagens kvarn, Artur Manfred Ström, som i sin tur sålde den
1927 till B.G.S. Berggren, som byggde till kvarnen och anskaffade ett valsverk.
1938 såldes kvarnen och fallet till Gunnar Thilén. Kvarnen kom därefter att
användas som cementvarufabrik.
På de gårdar utmed Hökensås, där bäckar med små fall fanns, var det i
gången tid flera små kvarnar; alla nu nedlagda.
4. Stallerhults kvarn fanns inpå början av 1900?talet.
5. Larsakullens kvarn " " " " 1900?talet.
6. På St. Hamrums gårdsområde vid Yan fanns en av Thengblom 1754 omnämnd
kvarn, som fanns i drift under 1:a delen av perioden. Under 1:a världskriget
anlade här kvarnägaren Johan Jansson i Kvarnegården ett litet kraftverk, som
försåg bygden med elström. Detta ägde bestånd 1951, men var då av mycket
lokal karaktär.
G. Sågar
Vid samtliga här ovan angivna kvarnar har funnits sågar. När kvarnarna
nedlades, så slutade också sågverksdriften. Kvar fanns 1951 endast sågverket
vid Kvarnegården.
H. Elektricitetsverk <<<<<<<
1. Karthagens kraftverk anlades av firma K.o.V. Smedberg i Hjo åren 1909?1911.
Fallet var på 12 fot. Elströmmen fördes genom en 12 km lång ledning till
Strömsdals kraftstation i Hjo. - Kraftverket såldes senare till Kungl.
Vattenfallsstyrelsen, som nedlagt det gamla kraftverket och byggt ny stor
kraftstation ett 100-tal meter norr om den gamla. I drift 1951.
2. Kisaströms kraftverk. Under 1:a världskrigets sista år, då bristen på
olja och fotogen var stor, blev elektriciteten räddaren. Många kraftstationer
togs i bruk. Så var fallet i Kisaström, där ett litet kraftverk byggdes för
Karstorp och Liden. År 1938 köptes fallet av Gunnar Thilén som lade ner det
lilla kraftverket och byggde en ny större kraftstation, som bl.a. skulle förse
tegelbruket med elkraft. - Fanns kvar 1951
I. Brännerier
1834 uppfördes på Karstorp ett brännvinsbränneri som ägde bestånd in på
1870?talet. Tillverkningen kontrollerades av s.k. kontrollörer, bland vilka kan
nämnas Carl Bergius på Liden, skollärare S.P. Blomén m.fl. - Tillverkningen
var särskilt stor under den tid som Aug. Hägg ägde Karstorp 1859?1869.
J. Konservfabrik
På Karstorp förekom under äg. J.P. Hultstrands tid 1876-1884 tillverkning av
konserverade ärter. På etiketterna till burkarna fanns avbildade stora
fabriksanläggningar med många skorstenar. I själva verket skedde
tillverkningen i en statarstuga.
Handel och hantverk<<<<<<<
År 1846 upphörde skråväsendet i Sverige men fortfarande fanns kvar
inskränkande bestämmelser i näringsfriheten. Så gällde t.ex. förbud mot
"lanthandelsbodar" inom tre mil från stad. Först 1864 fick vi full
näringsfrihet här i landet. I princip skulle nu varje medborgare få utöva
vilket näringsfång som helst. Näringsfrihetens utvidgande kom således även
kvinnorna till godo. Tack vare de nya bestämmelserna och genom järnvägens
tillkomst, så slog sig affärsmän och hantverkare ner i Korsberga och främst
då i det begynnande stationssamhället. Här nedan följer nu dels de
affärsmän och deras affärer, som funnits i Korsberga inom perioden, dels
några hantverkare, vilka äro angivna i gängse kalendrar utgivna åren 1875,
1887/88, 1903, 1913, 1923 och 1942/43 samt från det år 1913 utgivna
Korsberganumret av Hjo Tidning.
A. Affärer och affärsmän
1. Fröknarna Anna Albertina Fagust och Emma Sofia Fagust, döttrar till St.
Hamrums ägare Carl Fagust, hade efter faderns död 1865 en liten lanthandel i
Korsberga. I vilket hus framgår ej av handlingarna men de hyrde av en f.d.
handlare Anders Johansson. Möjligen kan det vara där handlare Fridholm senare
flyttade in. - De flyttade 1871 till Ångarps socken (nuv.Tidaholm).
2. Fridholm (Pettersson), Per August flyttade från föräldrahemmet i
Gunnarstorp till Korsberga stationssamhälle 1873 och Öppnade där lanthandel i
ett långt envåningshus (nu rivet) beläget på torpet Rusarps mark, där
landsvägen från Tidaholm möter landsvägen Hjo?Fridene. Den fanns långt in
på 1890-talet. Enligt C.v.S. sålde han matsnus, kaffe, socker m.m., vilket han
vägde upp med en fjädervåg, som han höll i ena handen.
3. Linder Karl Napoleon utflyttade 1877 till Korsberga från Varnhem, där han
varit "traktör" och öppnade en ordentlig lanthandel i fastigheten
Viborg(H3:37) vid nedfartsvägen till järnvägsstationen. När Linder blev
äldre gick affärerna allt sämre och till sist var ölförsäljningen hans
huvudsakliga inkomst. Men denna blev alltmer reglerad och Linder förlorade så
småningom rättigheten. Han hade under senare år, då krafterna tröt, ett
biträde som hette K.V. Strandbäck (f.1861, infl. 1889, utfl. 1893). Denne vann
25.000 kr på en lottsedel, som han fått av Linder. Pengarna använde han bl.a.
till att sätta upp en speceriaffär vid torget i Hjo. Linder dog utfattig.
4. Thilén, Johan Levin kom till Korsberga från Klämesbo och köpte en liten
fastighet, Fredriksborg, som han senare om- och tillbyggde och gav namnet
Torviksborg. Här öppnade han 1879 en diversehandel i konkurrens med Fridholm
och Linder, vilkas affärer han så småningom "tog död på". -
Affären utökades alltmer och kom att så småningom omfatta, förutom
specerier, manufakturvaror, järnvaror, spannmål, foder- och gödningsämnen
m.m. När Thilén dog 1930 var rörelsen fortfarande omfattande. Den fortsattes
i sterbhusets namn och övertogs 1942 av dottersonen Billy Widmark. Affären
fanns kvar 1951.
5. Lindqvist, C.V. öppnade omkring 1900 en speceriaffär i fastigheten
Solkullen I . Affären övertogs 1904 av handelsbiträdet i Thiléns affär,
6. Johansson, Oscar, som under hans tid fick en allt större omfattning. Efter
hans död 1929 gick den i sterbhusets namn och sköttes av sonen Sixten till
omkr. 1940, då affären såldes till
7. Karlsson Martin, som vid periodens slut 1951 fortfarande var innehavare.
På 1930-talet öppnas ett par nya affärer i en annan del av
stationssamhället, nämligen utmed landsvägen till Tidaholm väster om
järnvägen.
8. Larsson, Ragnar öppnade diverseaffär i fastigheten Frideborg (KS:15). Denna
övertogs omkring 1950 av
9. Olsson Gunnar. Affären fanns kvar 1951.
10. Boström, Ejnar öppnar 1936 charkuteriaffär i fastigheten Ulriksdal 2
(H4:5). Kvar 1951
11. Hjo Kooperativa handelsförening öppnade i början av 1930?talet en filial
i Korsberga. Först var den förlagd till fastigheten Källedal (Ks 1:9). I
början av 1940-talet flyttades affären till en nybyggd fastighet (H3:54)
mellan järnvägen och den nya landsvägsförbindelsevägen till Hjo. Hjo
Kooperativa handelsförenings filial. Fanns 1951: föreståndare då Ragnar
Lindblad.
I början av 1940-talet öppnas 2 st bagerier i Korsberga.
12. Hanna Gustafssons bageri i Parkvillan (H3:55)? Fanns 1951
13. Anna Anderssons bageri i Marianneborg (H3:53). Fanns 1951.
Av äldre affärer kan till slut nämnas, att på Söran öppnade ägaren 14.
Fr. Svensson på 1880-talet en liten lanthandel i en flygelbyggnad, där också
ett mejeri var inrymt. När J.L. Thilén köpte Söran 1900 drevs fortfarande
affären och övertogs då av Johan Larsson (svåger till Thilén). Denne hade
affären i några år till omkr. 1905, då den nedlades och Johan Larsson blev
föreståndare i Thiléns affär i samhället.
15. Vid sekelskiftet bedrev Schalander och Engman en omfattande slakterirörelse
på fastigheten Ulriksdal 2, vilken senare övertogs av slaktare J.Boström.
(H:4) Medverkande: Einar Boström och Harry Johansson
Marknader "Rusarpa marken"<<<<<<<
En form av affärsverksamhet förekom ett par gånger om året på ett område
på båda sidor om vägen till Bruntorp, strax väster om Thiléns affär. Sedan
gammalt, åtminstone före 1875, hade här hållits s.k. kreatursmöten i april
och oktober. 1876 begär kommunalstämman att regelrätta marknader skulle
hållas här, en vårmarknad omkr. 15 april och en höstmarknad omkr. 20
oktober, och sådana kom också till stånd. Marknaderna i Korsberga var livligt
besökta och "Rusarpa marken" var vida känd i slutet av 1800?talet
och början av 1900?talet. Verksamheten upphörde först På 1930-talet.
B. Hantverkare<<<<<<<
(för de som voro bosatta utanför stationssamhället ha angivits var i socknen
de bodde).
Dalin, Frans; skomakare (Kal. 1875) Frid, Carl August; skomakare ( "
1887/88) Johansson. Frans; smed ( " " ) Kjellander, Anders; skräddare
( " " ) Ringberg,F.; skräddare (HT 1913) Lindelöf, A.E.; skräddare
(HT 1913 o.Kal. 1913 o. 1923) Johnsson, Gustaf; skräddare, Sörgärdet (HT
1913) Friberg, Nikolaus; skomakare (HT 1913, Kal. 1913, 1923, 1942/43) Mynt,
Lars; skomakare, Torsbotorp (HT 1913) Larsson, Johan L.; skomakare, Torsbotorp
(HT 1913) Nordqvist, C.J.; smed (HT 1913, Kal. 1913) Sandberg, Go Albert;
sadelmakare (" " " ") Boström, Justus; slaktare ("
" " " Rundberg,Johan Emil; byggmästare (Kal. 1923) Malmström,
Hjalmar; byggmästare, Lövåsen Mölebo (" 1942/43) Svensson, Nils;
byggn.snickare/byggmästare (" ") Josefsson, Gunnar; båtbyggare,
Mölebo (" ") Johansson, Linus; murare (" ") Hallgren, G.;
reparatör, Rödesand (" ") Svärd, Gilbert; skräddare, f. 1902
(" ") Johansson, Gunnar; smed f. 1891 (" ")
Dessutom kunna nämnas t.ex.
Frölander, Anders Petter; bildhuggare Nordqvist, Karl Albert; smed Tranbom,
Karl F.E.; förgyllare
Kommunikationer<<<<<<<
Hjo-Stenstorps Järnväg (H.S.J.)
Västra stambanan mellan Stockholm och Göteborg byggdes åren 1855-1862 och
hade 1859 nått Skövde. I början av 1860-talet började man i Hjo på allvar
diskutera en järnvägsförbindelse därifrån och till stambanan. I samråd med
förespråkarna för järnvägsförbindelser från Lidköping och Skara till
stambanan enades man om att Stenstorps station skulle bli anknytningspunkt för
båda de blivande banorna.
De mest aktiva förespråkarna för Hjo-banan förutom de ledande i Hjo var
grevarna Göran Posse på Vreten och Gustaf Sparre på Almnäs samt friherre
Fredrik von Essen på Kavlås. Dessa förde snabbt järnvägsfrågan mot en
lösning. Som framgått av Korsberga-krönikan började man redan 1869 på
kommunalstämman att diskutera järnvägsfrågan. 12.1.1871 bildades ett
interimbolag i Hjo och inbjudan till aktieteckning utfärdades. 5.4.1871
fastställdes bolagsordningen av Kungl. Maj:t för Hjo-Stenstorps Järnvägs AB,
bildat för "att anläggas och med lokomotiv trafikera järnväg från
staden Hjo till Stenstorps station å Västra Stambanan" och 19.1.1872
erhölls koncession på järnvägsanläggningen.
Redan 1870 hade järnvägsbyggaren major Claes Adelsköld uppgjort planerna och
beräknat kostnaderna för hela anläggningen inkl. rullande material till
575.000 Rdr. Spårvidden blev 3 fot eller 891 mm, alltså det man brukar kalla
en smalspårig järnväg. Samma spårvidd fick också de andra
anslutningsjärnvägarna i Skaraborgs län. Arbetet började 2.4.1872 och gick
fort. Byggherren var A. Th. Wallenius, Svaneberg. - Grusningen kunde börja på
våren 1873 och då användes det första loket, Nr 1 med namnet Karl IX, av
folkhumorn döpt till "Lelle Ka1". Lok nr 2 hette Alexis Sparre,
vanligen kallad "Sparren". 17.9.1873 gick första tåget på linjen
från Hjo till Stenstorp och 12.11.1873 var banan godkänd för allmän trafik.
Den 39 km långa banan hade kostat 700.000 Rdr. - Invigningen ägde rum
18.11.1873 med ett långt festtåg från Stenstorp till Hjo. Styrelsens
ordförande greve Gösta Posse hälsningstalade och landshövdingen i Skaraborgs
län, Malmsten, förklarade banan invigd. Invigningshögtidligheterna avslutades
på Almnäs med en stor fest. - Staden Hjo hade skrudat sig till fest.
H.S.J. började sin ordinarie trafik efter tidtabell 1.12.1873 med ett tåg i
vardera riktningen pr dag. Uppehåll skulle göras vid stationerna Korsberga,
Fridened, Ljunghem (senare benämnd Vreten) och Svensbro. De fyra stationshusen
voro då också färdiga.
1.1.1874 tillkom två nya stationer, Mofalla och Dala. Några anhaltsstationer
byggdes också, bland dem Styrshult.
Lokparken utökades 1874-1876 med ytterligare 3 lok. Ekonomin var god under de
första åren men blev senare sämre. Vid 20-årsjubiléet 1893 var den dyster,
men så ljusnade konjunkturerna och från 1895 började H.S.J., i vars ledning
nu greve Nils Posse, Vreten, hade efterträtt sin fader, att gå bättre och
aktierna steg över pari. Det var då som de ledande kommunalmännen i Korsberga
sålde sina 190 aktier. Nils Posse, som blev VD 1900 ledde företaget i 20 år
på ett utmärkt sätt och när han dog 1920 var H.S.J:s ställning utmärkt.
Han efterträddes av sin son greve Gustaf Posse på Dala. Sonen var VD ända
till förstatligandet 1.7.1948. (Banan, liksom övriga smalspårsbanor fick
snart sin dödsdom, som dock verkställdes i två etapper. Person- och
styckegodstrafiken upphörde 28.5.1961 och godstrafiken 1968, varefter rälsen
revs upp). - Källa: Artiklar av sign. I.M-s i tidskriften Axevalla.
Som framgått av föregående kom järnvägen till Korsberga 1873. Stationshuset
var då färdigbyggt. 1876 blev anhaltsstationen Styrshult färdig. Järnvägen
fick en utomordentlig betydelse för socknen som, därmed fick en ordentlig
uppryckning genom att ett stationssamhälle tillkom, som för varje år blev
allt större med allt vad det innebar av förbättrad service för hela
befolkningen i form av billiga transporter men också affärer, hantverkare m.m.
Också kommunen som sådan hade stor nytta genom att skattekraften ökade. Det
lades ut stickspår till tegelbruket och till en grustäkt i Korsberga kullar,
varifrån man tog gruset, som för banans underhåll var ovärderligt.
Under åren 1873?1951 har följande föreståndare tjänstgjort vid
A. Korsberga järnvägsstation
1873?1903 Åhlström, Johan Edvard, stationsinspektor
1903?1915 Karlsson, Karl August, stationsinspektor
1915?1945 Carlsson, Göran August, stationsinspektor
1945?1949 Grunditz, Sven Ragnar, stationsinspektor
1949?1951 Medberg, Lars Johan Anton, stationsmästare
1951 f. Bernehäll, Erik Göran August, stationsmästare
B. Styrshults anhaltsstation
1874?4875 Rydberg, Frans, stationsföreståndare
1876?1881 Lundqvist, Eric Ivar, stationsinspektor
1881?1903 Olsson, Johannes, stationsföreståndare tillika banmästare
1903?1922 Hall, Per Alfred, stationsföreståndare tillika banmästare
1922?1932 Johansson, Johan Linus, banarbetare
1932?1948 Nordström, Nils Arvid, tegelarbetare
B. Landsvägar och broar<<<<<<<
1. Sedan långt tillbaka i tiden har stommen i landsvägsförbindelserna genom
Korsberga socken utgjorts av två vägar. Den ena: Från Hjo över Korsberga
till Falköping via Fridene, Vreten och Dala. Den andra: Från Korsberga till
Tidaholm via Klämmesbo. Båda vägarna äro försedda med milstenar. - Vägen
från Kilen till Järnabron räknades också som landsväg. Under 1900-talet har
ett par vägar av landsvägskaraktär tillkommit. 1933 byggdes inom
stationssamhället en kort förbindelseväg mellan vägen Korsberga-Tidaholm och
Korsberga?Hjo, sannolikt av trafiksäkerhetsskäl. Man slapp nämligen då att
passera järnvägen, då man skulle åka Tidaholm-Korsberga-Hjo. - I slutet av
1930-talet byggdes så bygdevägen från Korsberga samhälle till Bruntorp vid
landsvägen Hjo-Skövde om till landsväg. Den fick delvis en helt ny
sträckning, vilket medförde att en ny bro över Tidan vid Kisaström fick
anläggas. Den gamla bron invid Karstorp var så skröplig, att den måste
kasseras. - Ett par andra brobyggen projekterades under 1940-talet men arbetena
påbörjades först senare. Det ena gällde bro över ån Yan vid Kvarnegården
på landsvägen Korsberga till Fridene. Det andra, bro över ån Tidan vid
Karthagen vid samma landsväg.
2. Trafiken på landsvägarna under äldre tider var inte så stor och därför
krävdes det heller inte så stort och dyrbart vägunderhåll före bilismens
tid. Då blev kraven givetvis större. - Den första bilen, som man fick se i
socknen på vägarna, var väl den som kung Gustaf V färdades i vid sin
"eriksgata" 1910. Han besökte då även Korsberga. Om det nu var
kungen eller hans bil som rönte den största uppmärksamheten kan kanske
diskuteras. - Den första bilen i Korsberga köptes några år senare av
jägmästaren Carl von Strokirch på Liden. - Efter 1:a världskriget tog så
bilismen fart och vi får se de första bussarna på vägarna. Den första
busslinjen genom Korsberga var privatägd och började 1924 då Nils Klingvall i
Tidaholm började
trafikera linjen Tidaholm?Hjo över Korsberga. 1935 övertogs linjen av ett
bussbolag, där H.S.J. var största intressenten. ? Den andra busslinjen kom
till något senare på 1920?talet och den gick mellan Korsberga och Skövde. Den
var från början järnvägsägd. Båda linjerna trafikerades vid periodens slut
1951. ? I övrigt karaktäriseras landsvägstrafiken förutom av den ständigt
ökande privatbilismen av taxiväsendet. Den förste taxiägaren i Korsberga var
Gustav Jansson, Ersbo.
C. Telefonen<<<<<<<
Den förste, som veterligt intresserade sig för telefonen som det nya
kommunikationsmedlet var antagligen ägaren till Gamla Karstorp, Anders
Johansson och hans bror, som i början av 1880?talet lät anlägga en ledning
över till sitt föräldrahem Lillegården i Värsås, där man redan var
ansluten till telefonnätet. ? På 1880?talet inrättas i Korsberga en liten
telefonväxel i Söran, till vilken gårdarna Munkebo och Styrshult anslöto
sig. Söran fick nr 1, Munkebo nr 2 och Styrshult nr 3. Denna telefonstation
lades sedan ner, när Telegrafverket fick monopol på telefon? och
telegrafväsendet. En telefonstation installerades omkr. 1900 i fastigheten
Viborg i centrum av Korsberga stationssamhälle. Föreståndare blev änkefru
Olga Svensson från Söran och därefter hennes dotter Agnes Svensson, som
förestod stationen vid periodens slut. Den var då flyttad till fastigheten
Marieberg.
--------------------------------------------------------------------------------
Föreninga och kända personer.
E. F ö r e n i n g a r<<<<<<<
Fria kristna samfund
I mitten av 1700?talet rapporterades det till domkapitlet i Skara, att en
egendomlig religiös rörelse uppstått i Fröjereds socken. En ny komminister
som hette Nils Vennerdahl predikade så att kyrkan fylldes av folk, både från
den egna församlingen och från grannförsamlingarna. En religiös rörelse och
väckelse gick över bygden. Det för den tiden egendomliga var att de väckta
samlades i hemmen till andakt med bibelläsning och bön. Rörelsen hade en
märkbar inverkan på människornas livsföring. Man besökte inte så mycket
lekstugor och gillen, och en allvarligare livsstil präglade befolkningen.
Domkapitlet i Skara diskuterade den märklige prästens verksamhet. Många
tyckte inte om den. Det blev undersökningar, förhör och skrivelser i
ärendet. En lektor vid namn Anders Knöös tillhörde domkapitlet vid denna
tid. Han tog prästen och hans verksamhet i försvar, och menade att prästens
verksamhet alls inte stred mot evangeliet. I samband med komminister Vennerdahls
tid i Fröjered användes så vitt man vet uttrycket "läsare" för
första gången i vårt land. Senare användes uttrycket om dem som tillhörde
något av de fria kristna samfunden. Från början var alltså
"läseriet" en rörelse inom den svenska kyrkan.
Säkert deltog också många från Korsberga socken i
"läsarprästens" verksamhet i Fröjered. Småningom möttes de fria
rörelserna med större misstro från kyrkan och från världsliga myndigheter.
Man var rädd att den gamla karolinska enhetskyrkan skulle splittras.
Den nya fromheten förde emellertid med sig starka religiösa rörelser. Det var
i "läseriet" de stora väckelserna på 1800?talet hade sin rot.
På 1870?talet gick de andliga väckelserna fram över bygden med stor kraft.
Man hade samlingar i hemmen, "stugmöten" dit många kringresande
kolportörer kom på besök. Här i socknen verkade bl.a. den kände
kyrkobyggmästaren Anders Pettersson från Värsås. Han var inte bara berömd
som en duglig yrkesman utan också som predikant. De fria rörelserna
avlägsnade sig mer och mer från svenska kyrkan. När rörelserna växte i
omfång, blev behovet större efter en egen samlingslokal.
Missionshuset i Korsberga uppfördes på våren 1883, några månader innan
Korsberga Missionsförsamling bildades. Genom gåvor och frivilliga dagsverken
blev kostnaderna för missionshuset bara 300 kronor.
En "Protokolls Bok" från Missionsföreningens första tid finns
bevarad. Där kan man läsa följande: "Den 29 september 1883 kommo
följande personer: Per Eriksson Stallerhult, J.F. Bohlin L:a Solberga, Gustaf
Larsson Nolgården, August Larsson Stenbolet, Anders Johansson Hamrum och Carl
Jansson Stora Sännruder, hvilka för närvarande utgöra medlemmarne i
Korsberga Missionsförsamling, tillsammans i dess Missionshus,"
Missionshuset har sedan renoverats och byggts om flera gånger. 1909 uppfördes
en mindre sal och ett kök. Då fick man också för första gången en eldstad.
I ett protokoll från 1909 nämns också att Korsberga Baptistförsamling skulle
bidraga med halva kostnaden för reparationen. Vidare sägs att
Blåbandsföreningen och Missionsföreningen kommit överens om att gemensamt
använda lokalen. Allianstanken fanns alltså redan vid denna tid.
Till 70?årsjubiléet 1952 byggde man på nytt om den stora salen. (Det kan
också nämnas att till 90?årsjubiléet 1972 gjordes en omfattande ombyggnad).
Vid årsmötet 1916 valdes ombud till Västergötlands Missionsförenings
årsmöte i Skövde. 1918 sändes bidrag till Västergötlands
Missionsföreningar och till Fosterlandsstiftelsen. Först 1928 anslöts
föreningen till Svenska Missionsförbundet som bildades 1878. Från 1930
kallade man sig här i Korsberga för Missionsförsamling. Sedan 1940 är denna
ansluten till Hjo församlingskrets som har egen pastor, bosatt i Korsberga.
År 1894 lät en av Korsberga Missionsförenings medlemmar döpa sig som vuxen
enligt baptistiskt synsätt. Åtta andra följde snart hans exempel. Dessa
begärde utträde ur Missionsföreningen och anslöt sig till Skövde
baptistförsamling. Korsberga blev nu en utpost till denna, som sände
predikanter och svarade för mötesverksamheten i Korsberga. En av dessa
predikanter var Carl Widmark, som var verksam i Korsberga från 1911. Han blev
sedan en av förgrundsgestalterna för pingströrelsen i bygden.
Ar 1912 kom evangelisterna Ada Andersson och Elna Gustafsson till Korsberga.
Dessa och deras anhängare tyckte sig inte finna förståelse utan snarare
motstånd från baptistsamfundet. Detta skedde den 15.9.1913. Den 14.1.1914
bildades en s.k. fri församling med 22 medlemmar i Korsberga. Senare antog den
namnet Elimförsamlingen. Pastor 0. Jansson var mötesledare när denna
församling bildades.
Den lilla församlingen i Korsberga har sedan blivit känd genom en speciell
händelse. Carl Widmark som nu var verksam i Korsberga som pingstpredikant
sammankallade pingstpredikanter från hela landet till en bibelstudievecka. I
bibelstudierna deltog bl.a. också den senare så kände Levi Petrus.
Bibelstudieveckan hölls i juni 1916. Sedan dess har det varit tradition att
pingstpredikanter från hela riket samlas under en vecka på försommaren.
Korsberga blev dock inte platsen för samlingarna under kommande år. Först
ordnades dessa i Kölingared och senare i Nyhem vid Mullsjö. Korsberga var
alltså den ursprungliga platsen för den samling inom pingströrelsen som
numera kallas Nyhemsveckan.
År 1919 bildades i Fridene en fri församling kallad Ebeneserförsamlingen.
Redan 1912 hade en liknande församling bildats i Klämmesbo. Det visade sig
svårt att klara verksamheten i dessa små församlingar. Ebeneserförsamlingen
i Fridene anslöt sig 1929 till Elimförsamlingen i Korsberga. Senare, år 1938,
anslöt sig Elimförsamlingen i Korsberga till pingstförsamlingen i Hjo. Man
beslutade dock att verksamheten i Korsberga också i fortsättningen skulle
bedrivas med egna predikanter, egna kassor o.s.v. med visst stöd från
församlingen i Hjo.
Börje Löfving.
Övriga föreningar<<<<<<<
1. Skarpskytteförening 1863 1876 2. Skytteförening 1900 1951 (Anm: fanns kvar
1951 men endast till namnet) 3. Logen "Korsblomman" (IOGT) Omkr. 1900
4. Blåbandsförening 1902 1951 5. Kyrklig syförening 1905 1951 6.
Idrottsförening 1924 1951 7. Kyrkokör 1924 1951 8. Röda Kors?krets 1942 1951
9. Lottaförening 1944 1951 10. Församlingshemsförening 1945 1951
Dessutom har funnits bl.a. fruktodlarförening, biodlarförening,
hingstförsäkringsförening, JUF?avdelning jämte politiska föreningar.
F. N å g r a k ä n d a p e
r s o n e r<<<<<<<
Många äro de personer i Korsberga, som förtjäna att kallas för "kända
personer" och därigenom bli föremål för särskilda artiklar i detta
avsnitt av boken, men utrymmet tillåter bara att ett fåtal har medtagits: C.G.
Bjerkander, A.P. Frölander, Johan Möller, C.V. Muhr, Petter Jonsson i
Rödesand, Alfred Stalin, J.C. von Strokirch, J.L. Thilén samt Carl Persson,
som ägnas en längre artikel beroende dels på att han förutom sina
förtjänster som kommunens förtroendeman väl är den Korsbergabo som är mest
känd utanför socknen, dels för att en tryckt biografi över honom saknas.
Carl Gustaf Bjerkander, född 9.6. 1839i Hångsdala, d. 1929 i Göteborg,
son till den kände prästmannen Per Bjerkander. "Fadern ville att även
sonen skulle studera teologi men däråt stod ej hans håg. Sonens stora
intresse var djur och växter. Föräldrarna insåg klokt nog att det var bäst
att sonen fick följa sin böjelse. Pojken avlade mogenhetsexamen och sedan
studerade han lantbruk". (citat ur Johans Månsons artikel i Hjo Tidning
1955. Lantbruksinspektören).
Bjerkander var gift med Amanda Serafia Maria Mellin, f. 24.10.1850 i Acklinga.
-Så småningom hamnade familjen Bjerkander i Fröjereds socken, där de
arrenderade en gård i Klämmesbo. Samtidigt hade de en intilliggande
lanthandel, som senare övertogs av handelsbiträdet hos firma Carl Sjöstedt i
Hjo, G. Werner Andersson, gift med en dotter till Carl Persson i Stallerhult. ?
1884 köpte Bjerkander gården Mossen (1/8 mtl) i Korsberga, där de sedan bodde
i ett tiotal år, varefter de 1897 flyttade till Göteborg.
(Domkyrkoförsamlingen). En son blev en framstående fabrikör och affärsman,
genom giftermål ägare till Nordlöfs skofabriker i Göteborg.
Bjerkanders tid på gården Mossen var en uppryckningens tid. Han förbättrade
manbyggnaden, och målade den vit så att den såg ut som en herrgårdsbyggnad,
anlade en vacker park med en springbrunn, varav rester ännu finns kvar på den
nu öde gården. Men kroppsarbete låg inte för honom och eftersom gården var
liten så fick han dålig ekonomi och sålde den därför innan det blev helt
ohållbart. Men om hans intresse för själva jordbruksarbetet, men ej för
jordbruket, var minimalt så hade han andra intressen av ett helt annat slag.
Han reste omkring och höll föredrag i jordbruksfrågor men även i politiska
frågor. ? På 1880?talets slut var det stora inrikespolitiska strider mellan
tullvänner och frihandlare, vilket resulterade i att tullvännerna
(protektionisterna) vann 1888. Bjerkander var protektionist och engagerade sig
hårt i kampen. Han skrev långa föredrag, märkligt nog på vers, varav det
mest kända opuset är "Tullfrågan och Fosterlandet ? Versifieradt
föredrag" utgivet på eget förlag 1887, tryckt i Falköping hos August
Johansson. Här nedan ett smakprov t.ex. om den tullfria importen, särskilt av
spannmål, vilken medförde låga priser för de svenska jordbrukarna: "Se,
landet översvämmas utifrån och arbetet beröfvas landets son Och våra
näringar gå platt i qvaf Vi gräfva blindt vår egen välfärdsgraf."
En annan känd dikt av Bjerkander var den, som han skrev till invigningen av
Korsberga nya kyrkogård 1888, och som också vid det tillfället lästes upp av
författaren själv. Den anses vara hans bästa dikt.
Bjerkander tycks ha varit mycket produktiv som diktare med synnerligen skiftande
ämnesval, men alltid i en högtravande stil. Så t.ex. utgav han vid Oscar II:s
död 8.12.1907 ett "Sorgeqväde vid anblicken af den stora flaggningen på
half stång. ? I djupaste ringhet tillegnadt det vördade, sorgtyngda Kungahuset
och det medsörjande Svenska Folket".
En annan dikt av Bjerkander är "en 15 öres dikt till Carl von Linnés
land, Konungen ynnestfullt honorerad". ? Bjerkander skrev alltid under
signaturen "-----r".
Anders Petter Frölander föddes 3.4.1829 i Djursätra,Värsås socken.
Han bodde på föräldragården till 1877. Under den tiden hade han ingått
äktenskap med Lovisa Justina Wallenkampf, f. 9.12. 1833 i Börstig. 1877
flyttade han till Korsberga, där han köpte en liten gård i Vadene, där han
bodde till 1881. Då var hustrun död. Hon dog 1879. Frölander flyttade 1881
till Korsberga stationssamhälle till huset Björkestorp. Han flyttade in efter
en skomakare Frans Dalin som det året emigrerade till USA. 1882 gifte han om
sig med svägerskan Maria Charlotta Henrica Wallenkampf, f. 26.5.1831 i
Brissmene. Hon dog i Björkestorp 31.10.1895 och där dog också A.P. Frölander
den 9.2.1910.
A.P. Frölander var en mångkunnig hantverkare. Han var murare och
byggnadssnickare och som sådan var han med om uppförandet av många nya
kyrkor. Han var nämligen anställd hos den kände byggmästaren och
kyrkobyggaren Pettersson i Värsås, också känd som en av frikyrkorörelsens
ledande män i Västergötland. I dessa nya kyrkor fick han bl.a. utföra
ornament och finare träsniderier. Han hade tidigt lärt sig att snida figurer i
trä, läromästare skulle varit folkskollärare Lövströms fru i Värsås, och
blev allt skickligare på det området, varför man minns Frölander icke som
byggnadssnickare och murare utan som träsnidare och bildhuggare, en verksamhet
han bedrev som hobby. Bland hans kyrkliga arbeten kan nämnas Kristusbilden i
Edhems kyrka och "De 4 djuren" i Halna kyrka. Likaså har han varit
med om att bygga Dala kyrka och Brastads kyrka i Bohuslän.
Han blev alltmer uppmärksammad som träsnidare och fick erkännande vid två
stora utställningar: Allmänna Industriutställningen i Stockholm 1866, då han
fick diplom och medalj i brons för "väl gjorda leksaker af trä" och
Allmänna Konst? och Industriutställningen i Stockholm 1897, då han likaledes
fick diplom och bronsmedalj för väl utfört snideri. Vid den senare
utställningen hade han utställd tavlan "Sankt Göran och draken",
vilken väckte berättigad uppmärksamhet. Den har sedermera skänkts till
Korsberga. kyrka, där den (1976) nu finns upphängd på norra långväggen. ?
Bland Frölanders arbeten av leksakskaraktär har väl hästarna blivit de mest
kända. Många "Frölanders?hästar" finns ute i bygderna, synnerligen
välgjorda. ? Han gjorde också möbler, spegelramar, bösskolvar m.m. ? Huset i
Björkestorp (H3:58) fanns kvar 1951. Där bodde då dottern, sömmerskan
Karolina Frölander, f. 1870.<<<<<<<
Johan Möller föddes 3.9.1869 i Storegården, Suntaks socken. Hans fader
var Johan Gustaf Johansson, f1.7.1826 i Myråsen, Velinga socken och hans mor
var Anna Sofia Hernlund, hemmadotter från Storegården. Gustaf J. antog före
sitt giftermål 1865 namnet Möller. Enligt en uppgift skulle det skett när han
en tid arbetade vid gevärsfaktoriet i Huskvarna. Från 1865 brukade han sin
avlidne svärfars gård men han var inte bara jordbrukare utan sysslade också
med allehanda mekaniskt arbete, bl.a. urmakeri. Många klockor har Gustaf
Möller tillverkat, de flesta under Suntakstiden. 1874 flyttade Gustaf Möller
och hans hustru till Korsberga, där de köpte 5/32 mtl Löpareskogen, en gård
som sedan gått i släkten i flera generationer. Han fortsatte där med sitt
urmakeri, men inte i någon större utsträckning. Av hans tillverkning i Suntak
eller Korsberga nämner E. Magnusson i sitt arbete "Allmogeurmakeriet i
Västergötland och i Västra Småland ? Falköping 1967" bl. 2 golvur, i
proberur, ett stort väggur med 4 visare, 2 pendyler. ? Klockan L Korsberga
kyrkas altartavla, skänkt 1826 av riksdagsmannen Lars Svensson i St.
Stallerhult, och gjord av Lars Månsson i Ekåsen, hade ej gått på många år,
då den vid sekelskiftet 1900 ställdes i ordning av Gustaf Möller, så att den
kunde slå vid nya århundradets ingång. ?Men i Korsberga var nog Gustaf
Möller mest känd som "tanddoktorn". Åtskilliga äro de personer som
fått någon värkande tand utdragen av "Möller i Löpareskogen" med
hans egenhändigt tillverkade tänger, de s.k. "nöklarna" (även
sonen Johan prövade på "yrket" men med föga framgång). Gustaf
Möller dog 1907.
Sonen Johan Möller var bara 4 år när han kom till Korsberga. I Löpareskogen
har han sedan levat hela sitt liv om man bortser från åren 1902 ? 1904 då han
var i Amerika, gripen av den grasserande "Amerikasjukan" i Korsberga
under århundradets 1:a år. Fadern kallade tillbaka honom, eftersom han
behövdes i jordbruket, då fadern började bli gammal och. ej så arbetsför.
Efter faderns död 1907 blev Johan Möller ägare till Löpareskogn. Han var
gift med Gerda Pettersson, f. 1881 i Korsberga (Kopparkullen), d. 1937 i
Löpareskogen.
Johan Möllers största berömmelse är inte som jordbrukare utan på ett helt
annat område. Docent Johan Götlind vid Landsmålsarkivet i Uppsala skriver
bl.a. följande om Johan Möller: "Bland Landsmålsarkivets korrespondenter
i Västergötland är det ingen som lämnat mer uppteckningar än Johan Möller
i Korsberga, Vartofta härad. ? Några siffror: 3508 blad i kvartsformat, 1149
s.k. ordlappar, 7 bl. i folio ? han är ett mönster för en god
bygdemeddelare". Johan Möllers skolbildning var inte stor. 10?åring
började han i Korsberga folkskola just i lärarskiftet, då Axel Björklund
tillträdde. Efter 3 års skolgång med varannandagsläsning och ganska många
frånvarodagar ? Johan behövdes nämligen i jordbruket ? var han färdig att
släppas ut i livet. Under skoltiden lånade han åtskillligt ur det gamla
sockenbiblioteket, t.ex. Afzelius stora arbete "Svenska folkets
sagohävder" och Per Thomassons folklivsskildringar, vilka böcker
påverkade hans senare inriktning. I 20?årsåldern började han själv skriva
små berättelser, som publicerades i ortspressen, något som han fortsatte med
hela sitt liv.
Möllers intresse för uppteckningar väcktes antagligen av docenten Sven Lampa,
son till komminister i pastoratet. A. Lampa (1884?1894). Uppteckningarna berör
inte bara Korsberga utan ett flertal socknar däromkring. Troligen var det
också Lampa, som lärde Möller landsmålsalfabetet, vilket han fullständigt
behärskade. Johan Möller började som medarbetare till Landsmålsarkivet i
Uppsala 1898. Då han for till Amerika 1902 avbröts detta uppteckningsarbete
men återupptogs 1925. Han har gjort uppteckningar av alla slag: ord, ordspråk,
ordstäv och talesätt, sagor, sägner, visor, gåtor, "skrock",
lekar, beskrivning av olika slags arbete t.ex. tjärbränning, allt enl.
Götlind, som också tillägger att han har ett mycket gott sätt att berätta
och ett synnerligen rikt förråd ur folkmålsord. ? Hans skildring av en
tjäderjakt är enligt Götlind alldeles oförglömlig och är i själva verket
ett litet konstverk (ingår i Götlinds arbete: Saga, sägen om folkliv i
Västergötland). ?Tyvärr kan inte något ur Möllers uppteckningar återges i
detta arbete, eftersom det ej är skrivet med våra vanliga bokstäver utan med
landsmålsalfabetets. Författaren kan emellertid hänvisa intresserade för
"vårt ädla språk, västgötskan" till boken "Wästgötamålet"
av Samuel Landtmansson utgiven 1952.? Här citeras Johan Möller ofta och i
mycket berömmande ordalag. ? Johan Möller dog i Löpareskogen 1940.<<<<<<<
Carl Victor Muhr kom till Korsberga från Bottnaryd år 1855, då han
blev ägare till 1 mtl Munkebo. Han var son till bruksförvaltaren vid Lassåna
bruk i Närke, Carl Adolph Muhr och Hedda Christina Ringström. C.A. Muhr skrev
den berömda s.k. "Brukskatekesen", söm kom ut i flera upplagor. Carl
Victor Muhr föddes 19.1.1822 i Örebro och antogs som elev vid Skogsinstitutet
1842, där han dock tydligen inte avlade slutexamen, men kallas ändå alltid
för jägmästare. ? Efter sin far fick han ärva 30.000 och var således då en
förmögen man. Han gifte sig med Johanna Maria Sylvén, f. i Hjärpås
16.3.1834. Muhrs bodde på Munkebo till 1874 då de flyttade till Ryda i N.
Sandsjö socken, Jönköpings län. Han dog 14.2.1910 i Skara.<<<<<<<
Han hade inte bott länge i Korsberga förrän han börjar intressera sig för
och användas i socknens angelägenheter. Redan 1857 blev han ordförande i
sockennämnden och fick som sådan ett stort inflytande. Men så var har, också
en mycket dugande man, intelligent, handlingskraftig, men också en varmhjärtad
människa. När så kommunen bildades 1863 blev han den förste ordföranden i
kommunalstämman och som sådan den ledande kommunalmannen. Hans protokoll äro
mönstergillt utformade och de vittnar om hans stora initiativrikedom och även
om människan bakom orden. Han tar ofta upp principiella frågor och utvecklade
sina ståndpunkter både utförligt och övertygande. Som ordförande under
nödårens tid 1867?1869 betydde det verkligt mycket för den nödlidande
befolkningen att ha en man i ledningen, som begrep vad situationen krävde och
också kunde handla med förutseende. ? Även de kyrkliga frågorna intresserade
honom och han deltog flitigt på kyrkostämmorna, där han i kraft av sin
ställning betydde mycket, särskilt som den kyrkliga ledningen under de första
10 åren av Muhrs Korsbergatid var svag, eftersom kyrkoherden var tjänstledig
på grund av sjukdom och vice pastorer flitigt byttes om. Många äro hans
förslag på kyrkostämmor, varav ett här kan nämnas och då ett originellt
sådant. "Han gillade ej kollektupptagningen i kyrkan. Han ansåg den
närmast som tiggeri och framför allt var den störande för andakten. Därför
föreslog han att den skulle upphöra. Kompensation skulle ges på det viset,
att man skulle öka skatten med 1 öre pr fyrk. Sedan användes detta system i
många år." ? Muhr var en driftig jordbrukare och i mänga avseenden
"före sin tid". ? På gården inrättades ett mejeri, mest för
tillverkning av ost. Detta mejeri ägde bestånd långt efter Muhrs avflyttning
från Munkebo, ända in på 1900?talet. Likaså byggde han ett tegelbruk på
gården, där det bl.a. tillverkades dräneringsrör. Dessa utnyttjade han vid.
vad man nu kallar täckdikning. Rören voro efter vår tids bedömning mycket
klumpiga och med en mycket liten invändig diameter.<<<<<<<
Många tekniska frågor sysselsatte honom och lösningen av flera av dem
utnyttjade han i jordbrukets tjänst. Han insåg vattenfrågans stora betydelse.
En vattenledning anlades från några bra källor öster om gården. Ledningen
var av trä, borrade tallstockar. I ledningen hade korna skålar att dricka ur.
Överloppsvattnet från boningshusledningen, där alltid vattnet var rinnande,
gick till en vattenpost på gårdsplanen. Alla avlopp mynnade ut i en liten
damm. Därifrån rann vattnet till en större damm, som kallades sjön. Nedom
denna var ett överfallshjul, som drog en spånhyvel. I sjön fanns inplanterad
fisk. ? Sjön hade rent vatten, där man kunde bada. Inga slaskledningar fanns
på gården. Sådana gillade han ej utan skulle slask och avfall läggas i
komposter för att komma jorden tillgodo.
Han förargade sig över att en stor del av värmet skulle gå bort utan nytta
vid eldning. Därför konstruerade han ett slags spisar, varå han fick patent.
Av dylika spisar fanns en i matsalen på Munkebo men dessutom t.ex. i Korsberga
folkskola. ? Han konstruerade en torkria för att kunna få skörden torkad
under regnväder. En tid experimenterade han med att försöka öka årliga
tillväxten hos träd. Han gav dem gödning med guano och salpeter. Till en
början ökade tillväxten men stannade sedan av, kanske på grund av
övergödning. ? Han konstruerade också en kvarn för att göra potatismjöl
och stärkelse. Denna "stärkelsefabrik" ägde bestånd i många år,
dock utan att inbringa några större pengar. Muhr var en alltför dålig
affärsman för att kunna utnyttja sina uppfinningar ekonomiskt.
När Muhr flyttade 1874 från Munkebo var gården i ett synnerligen gott skick
och gav stora skördar. Efterträdaren, systersonen och tillika svärsonen
Fredrik Norling, hade det således väl förspänt. Men tiden omkring
sekelskiftet var en besvärlig tid för lantbrukarna i socknen. Många råkade
på obestånd och fick lämna sina gårdar. Så blev fallet också med Norling,
som sålde Munkebo 1910. Men det var nog inte bara de svåra jordbruksekonomiska
förhållandena som bidrog härtill. Munkebo var känt för sina stora och
dyrbara fester. Det var också ett synnerligen gästfritt hem, där flera av Fr.
Norlings studiekamrater från universitetstiden t.ex. läroverksadjunkten Alfred
Persson i Vänersborg (f. i Mölebo) och den sedermera så kände naturvårdaren
och läroverksläraren i Skara, Alfred Stalin, hade så att säga sitt andra
hem.
Ett gammalt original.<<<<<<<
Petter i Rö'sånn, som han på äkta allmogespråk kallades, var ett
original i ordets vidsträcktaste bemärkelse. Han var lantbrukare, jägare,
fiskare m.m., men i allt vad han sysslade med framträdde ständigt en viss
egendomlighet. Stundom kunde man få höra Petter benämnas Troll?Petter. Detta
namn hade han fått därför att många personer trodde, att Petter kunde lite
mera än människor i allmänhet. Trolla var nog en sak, som Petter aldrig
kunnat, men på grund av hans knepighet och stora förmåga att förklara en hel
del mystiska saker var det ej underligt, att den oinvigde, som ej sin hjärna
att utforska rätta sammanhanget, helt lätt kom till det resultatet, att gubben
kunde trolla. Följande exempel torde belysa det sagda: Det var en gång några
herrar, som var på väg att besöka Petter för att rådfråga honom om en del
saker angående jakt, ty som redan är nämnt var Petter en mycket skicklig
jägare, men för att få råd av Petter fordrade han, att den besökande hade
med sig en stor kvantitet brännvin. De nämnda herrarna hade med sig
åtskilliga litrar, men när de kommit till en hage belägen ett litet stycke
från Petters hem, gömde de hela spritförrådet utom en flaska. Deras
åtgörande uppmärksammades av en liten flicka, närmaste granne till Petter.
Hon förstod genast anledningen till herrarnas åtgörande och sprang en genväg
till Petters hem och talade om var de nämnda herrarna gömt spritförrådet.
När sedan dessa herrar kommit till Petter och språkat en stund och de
tillsammans förbrukat innehållet i den medhavda buteljen skulle de
naturligtvis be om ursäkt för att de ej hade mera brännvin att bjuda på.
Döm om deras förvåning när Petter helt lugnt säger: "Dä ä nok inte
slut, i har allt mer må er". De framhöllo ånyo, att de ej hade mera, men
då säger Petter, med en fjärrskådande blick: "Ja' vet allt, att ni
gömde en hel mängd brännvin i hajen" han nämnde precis samma plats,
där de gömt flaskorna; något som ej var svårt för honom efter de
tillförlitliga uppgifter flickan lämnat. För de förvånade herrarna var
detta ett tydligt bevis, att Petter kunde trolla.
På tal om att framstående personer besökte Petter kan nämnas, att greve
Posse på Almnäs ofta besökte honom och hade åtskilliga gånger sina döttrar
med sig. Vid ett sådant besök förärade Petter, fröken Posse en käpp, som
han själv förfärdigat. Fröken Posse satte stort värde på denna gåva, och
sedan hon låtit måla käppen, blev den upphängd i ett av de fina rummen på
Almnäs.
I sina yngre dagar var Petter med och arbetade när järnvägen mellan Hjo och
Stenstorp byggdes. Många äro de historier, som berättas från denna hans
rallaretid.
Ett par ex. torde förtjäna att anföras: Vid det ställe, där arbetarna
rastade, stod en stor ihålig asp. Petter hade sett att där var ett stort
getingbo och han ville nu spela sina kamrater ett spratt och frågade dem, om
någon vore så djärv att han vågade hålla om aspstammen med näsan framför
hålet på densamma. Om någon vågade detta skulle han erhålla en kanna
brännvin, i annat fall skulle brännvinet tillfalla Petter. Det var ingen av de
övriga arbetarna, som uppmärksammat getingboet i aspstammen och därför var
det genast en av dem, som beredde sig att omfamna aspen, men knappt hade han
fått näsan mitt för hålet på trädet, förrän Petter med en grov käpp
slog ett kraftigt slag på trädstammen och ropade: "Alle man ut!"
Detta läto getingarna ej säga sig två gånger, och den som vann vadet var
naturligtvis Petter.
En annan gång slog Petter vad med några personer, att han skulle springa runt
Mullsjön på otroligt kort tid. Som pris utsattes en kanna brännvin. Även
denna gång vann han vadet och erhöll det "sköna" segerpriset.
Som redan är nämnt var Petter även lantbrukare. Innan han flyttade till
Rösand, arrenderade han ett litet ställe i Sänneryd, vilket han brukade efter
"egna" principer. Hans husdjur utgjordes förutom av dragare endast av
en massa höns, att detta ej kunde lämna någon ekonomisk vinst säger sig
självt. Efter några års vistelse i Sänneryd köpte han ett litet ställe i
Rösand. Här bodde familjen några år i en jordkula, innan de kunde bygga ett
riktigt bostadshus. Förutom dragare hade Petter första tiden i Rösand en
massa kaniner. Efter en tid skaffade han även nötkreatur.
Om Petter var en dålig lantbrukare, sa var han desto skickligare jägare och
det var ytterst sällan han kom tomhänt hem från skogen. Han hade många
erfarenheter på jaktstigen och många var de sätt, varmed han fångade sitt
byte, han lade ut snaror, saxar och även giftbete. Skulle det trots allt
misslyckas, hade Petter alltid en fingerad hare i jaktväskan. Han hade
nämligen skurit av bakbenen på en skjuten hare och fästat dessa på en pinne,
vilken han fastgjort i jaktväskan och när han ej lyckades skjuta något
villebråd, vred Petter blott på pinnen, så att benen på haren blev synliga
utanför väskan. På grund av den nämnda anordningen var det ingen, som sett
Petter gå tomhänt från skogen. Författaren har sett ett mycket lyckat foto
av den gamle jägaren. Han står där med sin dubbelbössa under ena armen och
ett rävskinn hängande över den andra ? en träffande bild, ty särskilt
rovdjursjakt var hans specialité och många äro de rävar och andra rovdjur,
som Petter oskadliggjort.
Petter var även spåman och djurläkare. När Petter spådde tillgick det på
så sätt, att han hade en Grå-jok (gutaperkadocka) i en karaffin, vilken han
skakade på och tydde framtidens dunkla gåtor för den besökande, varvid hans
goda munläder kom honom väl till pass.
Som djurläkare anlitades Petter vid olika åkommor på djuren, men på detta
område förefaller det som hans kunskap och behandlingsmetoder ej var så
framgångsrika.
Angående Petters utseende, var han en man av medellängd. Han såg ej illa ut
bara han hade tvättat sig lite oftare, men det var en sak som den gode Petter
sällan gjorde och därför såg han nog litet mystisk ut med sina stora
smutsfläckar på kinderna.
Personligen var Petter en glad och språksam man, aldrig hade någon hört honom
vara rådlös eller klaga på livets besvärligheter. Ofta får man höra
personer berätta om hur Petter räddat situationen med ett fyndigt svar.
Följande ex. utgör bevis för detta. Petter hade en gång en oxe, som hade en
ful gång på grund av att han skevade med benen när han gick. En gång var
Petter till Hjo stad i ett ärende och åkte efter oxen. Petter mötte då
några fina herrar, som uppmärksammade oxens fula gång och sade till Petter:
"Det var bedrövligt vad den oxen går illa," men Petter svarar genast
"Å dä ä nok inte så falit, men han ä högfalier å ska göra säk te
å skeva, när han möter fint folk."
Men även Petters på växlingar och äventyr så rika liv nådde sitt slut, och
en vacker sommarsöndag, när han var på hemväg från ån, där han sett till
sina fisknät, träffades han av ett slaganfall, som efter några minuter
ändade hans liv.
Helmer Jonsson.
Petter Jonsson föddes d. 27.10. 1830 i Gunnarstorp, Korsberga socken. Fadern
hette Jonas Olofsson, född i Hvarf den 20.3.1784 och inflyttade till Korsberga
omkr. 1825 som brukare av 1/4 mtl Gunnarstorp, vilken gård ägdes av en
komminister i Falköping. Modern hette Stina Carlsdotter, f. 30.1.1787 i L:a
Solberga, Korsberga socken. De fick många barn, varav Petter var nr 7. ? I
Gunnarstorp växte Petter upp och stannade i hemmet till 1851, då han som
21?åring tog plats som dräng hos Gustaf Nyberg på Liden (1/12 mtl Hamrum
Tomten). Nyberg hade varit nämndeman. Här stannade han till 1853, då Nyberg
sålde gården till friherre Bengt Johan Fleetwood på Styrshult. ? C.v.S.
berättar följande om gårdsköpet: "Om denna affär brukade den
"gamle" trollkarlen Petter i Rödesand tala varje gång, som jag
träffade honom och historien lyder. ? "Se jak kommer så väl ihöög,
när baron köpte Liden. Han satte in sina hästa i kvarnastall, å sena gick
han öpp för backen å va inne å tala må Nyberg. Sena kom han ut te mäk i
brögghuset, för se jak tjänte dräng hos Nyberg. Å så frågte han mäk, hur
möe råg di hade sått ut på Liden då året. Jo, ena tunna å 2 1/2 kappa, sa
ja, för jak har själver sått ut'et. Då skratta baron å sae, att Nyberg hade
sagt, att di hade sått ut 8 tunner. Sena geck han in te Nyberg å skrev
kuntrakt, å jak? skrev mäk som vettne." ? Efter köpet flyttar baron
Fleetwoods dotter Ingeborg och hennes man Josef Christoffer von Strokirch in på
Liden. De bodde här bara något år. Därefter flyttade de till Styrshult 1856
efter baron Fleetwoods död. -
Petter Jonsson stannade efter försäljningen av Liden ej kvar som dräng där
utan flyttar hem till Gunnarstorp och övertar tydligen faderns roll som brukare
av Gunnarstorp. Fadern flyttade till en backstuga, där han dog 1865 och modern
1870.
Petter Jonsson gifte sig 1856 med Maria (Maja) Stina Andersdotter, f.3.3.1839 i
Baggedammen, Korsberga socken. Hennes far, som var ägare av 1/8 mtl där, hette
Anders Pettersson, f. 24.9.1801 i Fröjered. Modern hette Märta Andersdotter,
f. 20.5.1812 i Kyrkefalla.
Petter Jonsson och hans hustru stannade kvar som brukare av Gunnarstorp till
1861, då de flyttade till en 3/64 mtl:s gård i L:a Sänneryd, vilken ägdes av
svärfadern. De fick många barn: 2 födda i Gunnarstorp, 4 i Sänneryd och de 2
yngsta i Rödesand, dit Petter flyttade 1872. Gården ägdes av svärfadern och
här fick Petter av denne 3 tunnland jord. Där bygger han tydligen först en
"jordkula" som stod kvar långt in på 1900?talet. Stället fick
namnet Pettersborg och finns under det namnet upptaget i Husförhörslängden
1864?1876. Efter en tid flyttade Petter in i ett nytt hus, där han bodde till
sin död. Han dog 1913. Hustrun hade dött 1908.<<<<<<<
Alfred Stalin ? en föregångsman inom miljövården. Söder om Korsberga
kyrka på gamla kyrkogården ligger en gravsten med denna inskription: Alfred
Stalin Skara
1862 ? 1942 Naturens vän och vårdare Skaraborgs läns Naturskyddsförening
nedlade stenen år 1959
Alfred Stalin måste ha varit en betydande man, eftersom han hedrades på detta
sätt. Anledningen till att stenen nedlades 1959 var, att Skaraborgs läns
Naturskyddsförening detta år firade 50?års jubileum. Stalin var
initiativtagare och under lång tid den drivande kraften inom denna förening.
Vid den tid Stalin verkade var naturskydd och miljövård inte alls gångbart
på samma sätt som i våra dagar. Naturskyddarna ansågs av de flesta som
fanatiker utan anknytning till verkligheten. Man hade kvar mycket av den urgamla
och i forna tider motiverade uppfattningen att det snarare var människan som
behövde skyddas mot naturen och inte tvärt om. I gamla tider var det en
bedrift att tränga tillbaka ödemarken, skydda sig mot rovdjur, dika ut myrar
och förvandla skogar till odlad mark. Omkring sekelskiftet hade tekniken på
olika områden gjort stora framsteg. Den gamla landskapsbilden förvandlades
snabbt med hjälp av tekniska hjälpmedel. Torvmossar dikades ut i stor skala,
sjöar reglerades för att vattenkraften skulle kunna utnyttjas, grusåsar
raserades för vägbyggen, bergshantering av olika slag ökade o.s.v.
Det var under sådana förhållanden som naturskyddstanken vaknade. Många såg
med oro på den hänsynslösa naturförstörelsen och det ohämmade utnyttjandet
av naturtillgångarna. Alfred Stalin hörde till dem som inte nöjde sig med att
stillatigande se på händelsernas utveckling.
År 1909 stiftades Svenska Naturskyddsföreningen. Stalin ville emellertid inte
nöja sig med att Skaraborgs län endast skulle bli en liten del, underställd
en riksorganisation. På hans initiativ bildades på sommaren 1909 en
fristående organisation som kallades Skaraborgs läns Naturskyddsförening. Han
menade att man på detta sätt med större kraft kunde koncentrera sig på skydd
av länets högst speciella flora och naturförhållanden i allmänhet. Först
1938 anslöts Skaraborgs läns Naturskyddsförening till Svenska
Naturskyddsföreningen.
I naturskyddskretsar är Stalins namn ännu känt och aktat. Han sparade ingen
möda för att genomdriva sina syften. Det var huvudsakligen hans förtjänst,
att den första styrelsen för Skaraborgs läns Naturskyddsförening fick
landshövdingen, friherre Fabian De Geer som ordförande. I styrelsen ingick i
övrigt många av länets mest inflytelserika personer. Först 1923 blev han
formellt ledamot av styrelsen, fastän han tjänstgjort som dess sekreterare
från starten och förblev sekreterare till 1941. Dessutom var han föreningens
skattmästare under många år. Han höll sig oftast blygsamt i bakgrunden, när
det gällde att synas utåt. Men i det tunga arbetet på fältet var han
outtröttlig. I ett cirkulär, "Skydd för Sveriges natur" vädjade
föreningen till bl.a. länets prästerskap, folkskollärare, jägmästare m.fl.
om en allmän inventering av länets naturminnen. Resultatet skulle insändas
till föreningens sekreterare, Alfred Stalin. Enligt stadgan ålåg det
sekreteraren "att föra protokoll vid Föreningens och styrelsens
sammanträden, sköta Föreningens korrespondens, handhava Föreningens arkiv
samt i övrigt utföra de uppdrag som av styrelsen överlämnats åt
honom." Dessa uppdrag var mångfaldiga. Som exempel kan nämnas: föreslå
fridlysningar, utreda äganderätten och utverka jordägarnas tillstånd vid
fridlysningar, ombesörja fridlysningar hos Länsstyrelsen. svara på remisser
från Kungl. Vetenskapsakademien, ombesörja ev. inhägnad och uppsättande av
anslagstavlor. Som synes var det uppdrag som krävde både teoretiskt och
praktiskt kunnande. Allt detta arbete utfördes utan någon som helst
ersättning.
Förståelsen hos allmänheten för naturskyddets strävanden var många gånger
ganska liten. Ibland kunde inställningen vara rent fientlig. Föreningen hade
inte så många medlemmar. Stalin klagar ofta på att föreningens ekonomiska
möjligheter var små. År 1918 t.ex. hade föreningen 68 medlemmar i hela
länet. Emellertid ökade småningom föreningens medlemstal avsevärt och
därmed dess ekonomiska resurser. Som jämförelse kan nämnas att föreningen
1975 hade 2.355 medlemmar. Stalins pionjärgärning har alltså gett resultat.
Stalin var nog inte en man som strävade efter yttre utmärkelser. Ändå måste
det ha berett honom tillfredsställelse, när han år 1934 genom landshövding
Ekman tilldelades den förnämliga utmärkelsen "Illis quorum meruere
labores" för sitt arbete inom naturvården.
Vid hans bortgång den 6.3.1942 skrev många tidningar erkännsamma ord om
Stalin och hans arbete. Här ska citeras något ur en artikel i Falköpings
tidning: "Med en konstnärs blick såg denna naturvän bättre än någon
annan de stora naturvärden, som borde hägnas från förstörelse och
utrotning. Och därmed var han helt inne på det område, inom vilket han för
länets vidkommande satt spår, som länge skola skydda hans minne bland
naturvänner naturskyddet. Här var det mer än en som betraktade honom som
fanatiker och han stötte nog mer än en gång på motstånd, men med en energi,
som ej gav tappt inför några svårigheter lyckades han så småningom
genomföra oerhört mycket. Vid naturskyddsföreningen var han djupt fästad och
kvarstod ock som dess sekreterare tills för ett år sedan, då han av ålderns
krämpor tvingades att dra sig tillbaka....
Personligen var Stalin "en lika enkel och anspråkslös man, som hans
intellekt var medryckande och bestickande. Hans ordvändningar kunde stundom
vara ganska robusta, men innehållet i vad han sade var alltid så lagt, att det
skulle undervisa och intressera.... Under den enkla, stundom nästan vårdslösa
ytan dolde sig en stor ande med omfattande kunskaper, en kulturpersonlighet av
vittfamnande mått. Och därtill var han en i alla livets förhållanden trofast
son av det län, som sett honom födas och dö, och som han omfattade med
nästan religiös kärlek. Blommorna och vad därmed sammanhänger har förlorat
en beundrande vän."
I tidningen "Skaradjäknen" nr 1 år 1942 skrev Stalins mångårige
vän, kollega och medarbetare inom naturvården, lektorn i biologi, David
Nilsson följande:
"Alfred Stalin in memoriam
Före detta adjunkten vid Skara högre allmänna läroverk Alfred Stalin avled
fredagen den 6 mars på sjukhuset för kroniskt sjuka i Skara i en ålder av
nyss fyllda 80 år.
Härmed har en av det svenska naturskyddets föregångsmän gått ur tiden.
Skaraborgs läns Naturskyddsförening tillkom på hans tillskyndan samma år som
Svenska Naturskyddsföreningen bildades, och han blev dess mångårige
sekreterare, och den egentliga själen i dess verksamhet, ända tills ohälsan
bröt hans krafter. Det skall tacksamt erkännas, att det mesta som har blivit
utfört ha vi honom att tacka för och talrika av hans uppslag ? både
omfattande och vidsynta ? ha inte kunnat fullföljas av brist på medel. Tack
vare hans outtröttliga arbete ha dock viktiga växtlokaler inom länet kunnat
skyddas för förstörelse och smärre reservat blivit avsatta. Det må erinras
om de båda sista fyndigheterna i Sverige av fjädergräset, Stipa pennata, på
Falbygden, Eahagen i Valle härad, de båda reservaten på Österplana vall och
mycket annat. Han blev också föremål för en storstilad hyllning av
föreningens ordförande, landshövding Mannerfelt, vid årsmötet i Skara 1940,
det sista som han kunde bevista.
Med Alfred Stalin föll en gammal enslig fura, som tidens stormar länge
förgäves sökt bryta. Västgöte till börden ägde han rasens seghet och
envishet i oerhörd grad, en stridbar man i sin krafts dagar, som inte räddes
att skifta hugg för det han ansåg rätt och riktigt. Kompromisser föraktade
han djupt: den som inte var vän, han var fiende. Han undervisade i matematik
och fysik, men hans huvudsakliga livsintresse var botaniken och hans kärlek
till hembygdens natur var rent gripande. En fosterlandsvän som ingen, kunde han
stundom slå över i något som liknade hat, när utvecklingen gick i banor, som
han inte gillade. En svår prövning var ohälsan under de sista åren, men hans
järnvilja höll honom uppe i det längsta på de ensliga vandringar han gjorde
med portören på ryggen, fastän ryggen blev allt mer krökt och stegen allt
tyngre. Han slöt sig mer och mer inom sitt skal, och under der. sista tiden var
de personer lätt räknade, som han släppte över sin tröskel.
Den originelle mannen få vi aldrig mera möta i Surbrunnsallén, inga närmare
släktingar sörja hans bortgång, men förvisso skall hans minne länge bevaras
av många naturvänner i denna stad och i denna landsända."
Under hela sin levnad höll Stalin kontakt med sin hembygd. Ofta uppfattades han
kanske som en något bisarr natur. Inte så många förstod att uppskatta det
djupa allvar som var drivkraften i hans naturskyddsarbete. Naturligtvis
drabbades han av många. kännbara motgångar. Det hör liksom till i detta
slags arbete. Han var verksam på många ställen i länet. Hans mest kända
insatser i hembygden var försöken att hindra regleringen av Lillån ? ett
försök som i likhet med många andra blev ett misslyckande. Här kan f.ö.
nämnas att det första naturminne, som skyddades av föreningen (år 1911) var
ett par Salix?hybrider och några sällsynta aspar på Munkebo. Stalin hade
tillsammans med den kände botanikprofessorn R. Sernander gjort en botanisk
inventering i Lillåns dalgång från Klämmesbo till Mölebo. Sernander lämnar
en rapport om strändernas växtvärld, där han bl.a. påvisar vissa växter
med som han säger "en för breddgraden synnerligen nordisk
karaktär". Stalin gör också en naturgeografisk utredning av områdets
geologiska bildning och ställer denna som grund för dalgångens synnerligen
intressanta flora. Lillån har också, säger han, utom sin vetenskapliga
betydelse ett stort skönhetsvärde. Han talar om åns slingrande fåra, den
omväxlande och rika vegetationen och de lövklädda sluttningarnas mjuka
linjer. "Huru ödsligt skulle det ej bli" säger han, "om i
stället för detta kommer en naken stel kanal".
Redan 1906 hade södra delen av Lillån reglerats till i trakten av Kantebo. År
1918 begärde en del strandägare att sträckan från Mölebo till bron över
järnvägen också skulle regleras. Syn hölls i oktober 1919. Flera markägare
var dock inte belåtna med denna förrättning utan anmälde klander mot denna
vid tinget i Tidaholm. Ärendet kom flera gånger inför tinget 1922?1925. De
klagande hade ingen framgång, trots Stalins energiska medverkan med utredningar
och inlagor.
Åren 1925?1926 utfördes grävningarna på sträckan Mölebo?järnvägsbron. Nu
var endast biten mellan Kantebo och Mölebo orörd. Där fanns flera av de
botaniska rariteter som Stalin värnade om. Genom Skaraborgs läns
Naturskyddsförening begärdes fridlysning av detta område. Stalin anlitade
experter av olika slag, han skrev inlagor och bearbetade markägare. Han sparade
varken möda eller egna pengar för att få fridlysningen till stånd.. Till
ansökan om fridlysning kunde han foga, dels yttrande med stöd för fridlysning
från professor Sernander, och dels vitsord från Kungl. Vetenskapsakademien.
Allt var dock förgäves. Trots Stalins energiska och oegennyttiga arbete kunde
fridlysningen ej bli av.
Stalins farhågor för kanaliseringens påverkan på det egenartade
växtsamhälle som utbildats kring Lillån besannades. Mycket snart dog t.ex. de
intressanta Salix?arterna ut och fridlysningen av dessa och asparna på Munkebo
upphävdes. Nu kan det också tilläggas att arbetena med kanalen blev mycket
dyrare än beräknat. Den vinst i jordbruksmark man hade räknat med torde ha
varit ganska ringa.
Den 18.5.1926 skrev Stalin i Hjo tidning en artikel rubricerad "Lillån i
Korsberga som naturminne". Där redogör han kortfattat för de växter och
växtsamhällen som gjorde Lillån särskilt intressant. Botaniken var ju hans
stora intresse, och det är med värme och rörelse han nu talar om de
naturvärden som har förstörts. Med stor sakkunskap nämner han de viktigaste
arterna och varieteterna som växte vid Lillån och som nu (1926) hotas. Hans
drivkraft var alltid kärleken till naturen. Artikeln slutar med dessa ord som
nog kan stå som ett testamente från den outtröttlige naturvårdskämpen
Alfred Stalin, ord som än i dag har aktualitet i ett vidare perspektiv:
"Denna natur, som nu hotas av undergång, fordrar att behandlas med pietet.
Våra efterkommande ha rätt att få se huru deras lands natur en gång varit.
"Från fäder är den kommen, till söner skall den gå! Framtidens dom
måste bli hård, om vi utan tvingande skäl låta denna natur förintas."
Börje Löfving.
Karl Alfred Stalin föddes 9.2.1862 i Korsberga som son av hemmansägaren och
nämndemannen Carl Gustaf Carlsson i Hamrum Korsgården (L:a Hamrum), född
3.2.1826 i Larskullen i Korsberga och hans hustru Anna Stina Johansdotter, f.
8.9.1826 i Värsås socken. Faderns släkt hade i generationer bott i Korsberga.
De av släkten som blev studerade karlar antog släktnamnet Stalin. Familjen
måste lämna L:a Hamrum 1869 på grund av ekonomiska svårigheter. Först
flyttade man till Gunnarstorp i Korsberga, där man dock stannade endast en
kortare tid, men tillräckligt länge för att Alfred Carlsson, som han då
hette, kunde börja i Korsberga skola. 1870 flyttade man till Hjo
landsförsamling och Alfred fortsatte sin skolgång i Svärtans skola och i Hjo
Pedagogi, innan han intogs i Skara läroverk, där han tog studentexamen 1881.
Året före hade föräldrarna återvänt till Korsberga och hyrde först i
Mossen, senare i Torsbo och till sist i Vadene, där fadern dog 22.2.1903 och
modern 17.7.1912.
Efter studentexamen 1881 fortsatte han sina studier vid universitetet i Lund.
Först studerade han sitt älsklingsämne botanik men kom tydligen i konflikt
med professorn i ämnet och övergick till att studera matematik och fysik. Han
tog filosofie kandidatexamen 1890 och återvände därefter till Korsberga och
stannade i föräldrahemmet ända till något av de första åren på
1900?talet, då han av goda vänner övertalades att fortsätta sina studier med
att komplettera i ett tredje ämne för att bli behörig att söka ordinarie
adjunktstjänst vid läroverk. Dessa studier bedrev han vid Göteborgs
Högskola. Då han blev färdig med dessa fick han plats som vik. adjunkt vid
Vänersborgs läroverk vt 1905? ht 1906. Så till slut fick han ordinarie
adjunktstjänst vid Skara läroverk 1909, där han stannade till sin
pensionering 1927. Han dog i Skara 6.3.1942.
<<<<<<<Josef
Christoffer von Strokirch. Korsberga socken var under 1600?och 1700?talen
vida berömd, därför att där på de större och även på medelstora gårdar
bodde så mycket adelsfolk. Det var med något undantag inte fråga om högadel
utan mest var det personer, komna ur lägre samhällsklasser och som blivit
adlade för sina förtjänster i krig. Ibland fick de Korsbergagårdar som
belöning i form av donationer och vars efterkommande därigenom stannade kvar
på gårdarna i socknen. Följande adelssläkter kan nämnas: Kagg (friherrlig),
Papegoja (gammal adelssläkt från 1500?talet), Hammarhielm, Leijonvall,
Fältstierna, Gyllenstorm, Tranhielm, Ridderfelt, Ridderhierta, Bruce, Lagerberg,
Gyllensvärd, Örnevinge, Brand, Natt och Dag (gammal adelssläkt), Lilliehöök
(gammal släkt), Hård av Segerstad, von Nackrejs, Sahlefelt.
När vi kommer in på början av 1800?talet finns ytterst få av dessa släkter
kvar i Korsberga. Många hade dött ut och representanter för de övriga hade
flyttat från socknen. ? Men så förnyas adelsbeståndet i Korsberga i mitten
av århundradet genom att hit inflyttar medlemmar av släkterna Fleetwood och
von Strokirch, och därmed återbördas också till socknen den Hammarhielmska
släkten.
Josef Christoffer von Strokirch, föddes 14.1.1825 i Utvängstorp som son av
Johan von Strokirch och Brita Charlotta von Döbeln. Johan v. S. var son till
kapten Bengt v. S. på St. Kärr och Brita Charlotta von Döbeln, brordotter
tillika fosterdotter till den berömde generalen Georg Carl von Döbeln, som hon
f.ö. som närmaste släkting fick ärva. ? Johan v. S. och hans hustru flyttade
snart efter sonen Josef Christoffers födelse till Hjo, där de köpte en
fastighet på Kyrkogatan samt gården Backen i Hjo socken. Johan var sjuklig och
dog snart, varefter familjen definitivt bosatte sig i fastigheten i Hjo. ? Josef
utbildade sig till affärsman men hade som sådan inga större framgångar. 1855
blev han jordbrukare. Han gifte sig då med Gustava Charlotta Ingeborg Christina
Fleetwood, dotter till friherre Bengt Johan Fleetwood till Styrshult och hans
hustru Charlotta Hammarhielm. För vidare uppgifter om B.J. Fleetwood och
Charlotta Hammarhielm: se del I). De nygifta bosatte sig 1854 på Liden men
efter friherre Fleetwoods död 1856 flyttade de över till Styrshult, som blev
deras gemensamma hem i över 40 år.
J.C. von Strokirch var en i Korsberga mycket känd man. Han deltog flitigt i
socknens angelägenheter redan före den stora omorganisationen 1863. Han blev
sockennämndens ordförande redan 1859 och efterträdde då jägmästare C.V.
Muhr. 1863 valdes han av kommunalstämman till motsvarande befattning genom att
han då blev ordförande i kommunalnämnden. Som sådan verkade han åren
1863?1881 (19 år) och var också kommunalstämmans ordförande under åren
1872?1881. Han kunde alltså, då han avgick av hälsoskäl, se tillbaka på en
lång och framgångsrik gärning såväl i Korsberga som även utanför
kommunen. Så t.ex. var han mycket verksam vid tillkomsten av H.S.J. och vid
bildandet av Hjo Sparbank.
Trots att han var adelsman ansågs han vara mycket demokratisk, hade stark
rättskänsla, var känslig och visade stor vördnad för religionen men var
också mycket häftig. Hustrun Ingeborg Fleetwood hade stort anseende i bygden,
en sund människa , harmonisk och hjälpsam mot fattiga och sjuka.
Under sina sista år led han en stor motgång vid försäljningen av de s.k.
järnvägsaktierna. Han kämpade hårt för vad han ansåg vara rätt men
besluten gick helt emot honom, vilket, kanske, känslig som han var, medförde
en för tidig död. Han dog på Styrshult 17.10.1899. Hustrun sålde en tid
efter gården och flyttade till Hjo, där hon dog 19.5.1926.
En son till familjen var jägmästare Carl von Strokirch, som blev ägare till
Liden. Hans "Korsberga?minnen" har på sina ställen citerats i detta
arbete. Även sonen till Carl von Strokirch, stadsingenjören Miles von
Strokirch, har berikat Korsberga?litteraturen med "Kasebergasagan", en
skildring full av humor som också är citerad i detta arbete. ? Två andra
medlemmar av den Strokirchska familjen på Styrshult är Anna von Strokirch g.
Fridner, som skrivit boken "Gårdar och människor" samt konstnären
Einar von Strokirch, vilkens verksamhet, dock icke var förlagd till Korsberga.
Båda äro syskon till Carl von Strokirch.
Medlemmar ur familjerna Fleetwood och von Strokirch äro begravda i den
gemensamma familjegraven på Korsberga gamla kyrkogård.<<<<<<<
Johan Levin Thilén föddes den 18.7.1856 i gästgivaregården Klämmesbo
i Fröjereds socken. Föräldrarna voro Emanuel Olsson och Lena Kajsa Andersson.
Han gifte sig 1879 med Ida Olivia Larsson, dotter till ägaren av den
störstagården i Mölebo, Emanuel Larsson. I och med giftermålet lämnade han
Klämmesbo och slog sig ner i det under uppbyggnad varande stationssamhället i
Korsberga socken. Här köpte han först ett litet hus Fredriksborg av en f.d.
soldat Krans, vilket hus han senare om? och tillbyggde. Han kallade det då för
Torviksborg och här öppnade han omedelbart en liten diversehandel. Den gick
bättre och bättre, för konkurrenterna Fridholm och Linder allt sämre. Från
att från början varit enbart en speceriaffär utvidgades den att omfatta allt
fler verksamhetsgrenar, t.ex. manufaktur, järnvaror, spannmål, fodermedel och
gödningsämnen. Men Thilén lät sig icke nöja med dessa framgångar på
handelns område utan blev alltmer en industrins man. Och som sådan har han
betytt oerhört mycket för Korsberga genom att bereda arbete åt många
människor. Hans industriella verksamhet omfattar många områden. Han började
1885 med att starta en stråhylsfabrik för tillverkning av halmfodral till
flaskor, något 100?tal meter norr om Korsberga järnvägsstation i en större
lada eller loge, där fabrikationer. bedrevs under primitiva förhållanden men
stadigt utvecklades. Man kom upp som mest i en tillverkning av 2 miljoner hylsor
pr år. Fabrikationen nedlades omkr. 1905. ? En betydligt större industri var
Korsberga tegelbruk. Detta, som hade kommit på ekonomiskt obestånd, inköptes
1895 av Thilén, som utvecklade bruket till ett stort företag, som mest gav
arbete åt 50?60 man. 1912 inköpte han Värnamo tegelbruk och den s.k.
Thilén?koncernen blev sedan ägare till ytterligare tegelbruk i Värnamotrakten
och i Skaraborgs län Horns och Töreboda tegelbruk. ? År 1900 inköpte han
egendomen Söran. Här fanns på gården ett mejeri, som dock snart upphörde
och Thilén uppförde i stället ett nytt mejeri i Korsberga stationssamhälle.
Vid Andelsmejeriets tillkomst 1910 nedlades emellertid detta.
Thilén har som framgår av ovanstående visat sig vara en mångsidig och
ytterst driftig man. Givetvis togs hans kapacitet i anspråk för allmänna
värv. Han var t.ex. vice ordförande i kommulnalstämma och kommunalnämnd
1902?1905 samt nämndeman åren 1906?1917, ledamot i både kyrko? och skolråd.
Den frikyrkliga verksamheten i Korsberga hade i Thilén ett gott stöd. Han var
medlem av Missionsförsamlingen, där han var kassör i många år. Två av hans
döttrar blevo f.ö. gifta med predikanter, dock icke inom Svenska
Missionsförbundet utan inom pingströrelsen, dottern Torborg med Carl Widmark
och dottern Herdis med Eric Öhlander.
Då Thilén dog 2.2.1930 var fortfarande hans företag stadda i stark utveckling
och dessa övertogs till en början av sterbhuset. Efter hustruns död 25.7.1935
inträdde en ny epok för den affärs? och industriverksamhet, som J.L. Thilén
så skickligt byggt upp. Vid 1951 års utgång var det bara Korsberga Tegelbruk
som fanns kvar av den industriella verksamheten jämte affären i Torviksborg,
vilken senare dock snart såldes.
Carl Persson i Stallerhult<<<<<<<
Namnet Carl Persson är för alltid knutet till den gård, där han bodde från
1874 till sin död 1926. Hemmanet heter egentligen St. Stallerhult, 1/2 mtl
skatte och var 1874 delad i två gårdar om vardera 1/4 mtl. Den ena av dessa,
den södra gården, såldes ovan angivna år av Lena Christina Andersdotter (förf.s
farmor) och hennes syskon till Carl Perssons svärfar. Efter dennes död 1879
övergick den i Carl Perssons ägo. 1918 blev han ägare också till den andra
1/4 mtl gården, varigenom han de sista 8 åren av sitt liv var ägare till hela
hemmanet.
En samtida journalist skrev följande om gården:
Stallerhult var en gård för en riktig riksdagsman. Den passade Carl Persson.
Han hade bekommit den med sin hustru och gården var god, d.v.s. inte överdåd
på något vis. Inga skrytsamma åbyggnader, inga väldiga arealer, icke ens en
särdeles fet jord, utan det jämna, det överkomliga och det tillräckliga. En
bondgård av de bättre, som vi gud ske lov ha många i Sverige. ? På västra
sidan Vättern ligger en långsträckt ås, som går i norr och söder och heter
Hökensås. På dess östra, mot Vättern vända sluttning, ligger Guldkroken,
en trakt, vars namn ger tillkänna, att här är en god och bördig bygd. Så
är det. Den är vacker, både av sitt läge mot Vättern och den ljuvliga
vegetationen, särdeles ett vackert bestånd av allehanda lövträd och den goda
odlingen. ? På denna sida om åsen bodde inte Carl Persson. Utan på den andra
sidan, där sluttningen vetter ut åt Västgötaslätten och bort emot Vänern.
Gårdens skog går upp till åsens krön. I skogsbryret ligger gården.
Nedanför ligga ägorna i en kvadratisk figur. De begränsas av en bäck med en
rik vegetation av lövträd och buskar. Längst uppe vid gården sandjord,
längre ner sandmylla och lättlera och nederst lerjord. 80 tunnland åker och
dubbelt så mycket skog. Kan man begära bättre? ? Trädgård omkring
manbyggnaden och den skötte Carl Persson själv. Han visade den, och den var
välskött, som allt vad Carl Persson tog sig för i livet."
Stallerhult var således ingen direkt släktård.
De föregående ägarna, riksdagsmannen Lars Svensson, ägare till hela hemmanet
och hans son Anders Larsson och dennes barn, ägare till halva hemmanet, voro
dock släkt till släkten.
Carl Persson var född i Korsberga, på en liten gård i Mölebo om 1/6 mtl.
Fadern hette Per Larsson, son till Lars Eriksson och hans hustru Margareta
Svensdotter från Munkebo, vilka f.ö. byggde den vackra 2?vånings
manbyggnaden, som ännu står kvar i tämligen oförändrat skick. Modern hette
Cajsa Svensdotter, (d. 1849)., dotter till hemmansägaren Sven Jansson och h.h.
i L:a Stallerhult, granngård till St. Stallerhult, men belägen i Fröjereds
socken. ? Per Larsson hade i detta äktenskap tre barn: Lars Johan, .1. 1839
(blev hemmansägare i Lämmagårdstorp och Lämmagården i Fröjereds socken),
Sven August, f. 1842 (blev hemmansägare i St. Sänneryd i Korsberga socken och
Västarp i Fridene socken, där han f.ö. också var gästgivare) samt Carl,
född 1844, som blev hemmansägare i Stallerhult och föremålet för
beskrivningen i denna artikel. ? Samtliga tre äro födda i Mölebo.
I ett senare äktenskap med Cajsa Larsdotter hade Per Larsson sönerna Magnus
och Alfred samt dottern Christina. (Anmi: Av någon egendomlig anledning
överensstämmer inte Carl Perssons födelsedatum 24.10.1844, vilket återfinnes
i samtliga uppslagsböcker, med kyrkoböckernas födelsedatum, 22.10.1844, ett
datum, som från födelseboken följer honom i samtliga Husförhörslängder och
församlingsböcker ända till församlingsboken 1916 ? 1931, där datum
ändrats till 24.10.1844).
I föräldrahemmet i Mölebo växte så Carl upp och började sin skolgång i
Korsberga folkskola år 1854. Skolan hade då varit i bruk i 7 år, f.ö. en av
de äldsta folkskolorna i Skaraborgs län. ?Samtliga examensböcker o.d. finns
bevarade från 1847. ? Folkskolläraren hette då Samuel Petter Blomén, som
alltså var den, som lade grunden till Carl Perssons kunskaper. I en artikel i
Våra män 1917 (valbroschyr från Moderata Valmansföreningen i Skaraborgs
läns södra valkrets) skriver Carl Persson om sin skolgång och sina vidare
steg på "kunskapens väg": "Den undervisning, som jag under skol?
och ynglingaåren inhämtade, lämnades först av skolläraren S.P. Blomén, som
jag bevarar i tacksamt minne. Efter konfirmationsåret var i Korsberga anställd
en vikarierande ung skollärare (Wilander), vilken under vintermånaderna tog
sig välvilligt an mig och några jämnåriga med att undervisa i åtskilliga
ämnen, varav vi alla voro i stort behov och med stort intresse tillgodogjorde
oss. Vidare var under dessa åren 1860?1870 inom Korsberga bosatt en person, C.V.
Muhr, som då hade ledningen och förvaltningen inom kommunen. Han inrättade
sockenbibliotek med väl valda läro? och litteraturböcker samt på egen
bekostnad tillökade bokantalet betydligt. Icke nog härmed, utan han tillhöll
oss ungdomar allvarligt att använda alla lediga stunder för läsning av
böckerna samt alltid föra en nykter och redbar vandel. Vi, som då voro
ynglingar, hörde och följde hans råd gärna." (Anm: Från 1860?talet
finns bevarat foto av skolläraren Wilander, Carl Persson och två jämnåriga
unga män, rökande pipa. Sannolikt var det dessa tre ynglingar som Carl Persson
härovan angiver som de "bildningstörstande".)
På gården i Mölebo stannade Carl Persson sedan kvar och hjälpte sin far med
jordbruket. Men när han kommit upp till myndig ålder måste han tänka sig en
annan framtid än att gå hemma som jordbruksarbetare. En egen gård hägrade
naturligtvis men de ekonomiska möjligheterna för honom voro väl inte så
stora att förverkliga den drömmen på annat vis än genom att gifta sig till
en gård. Men han försökte i alla fall först på ett annat vis för att
skaffa sig pengar. Han började i slutet på 1860?talet (alltså i
25?årsåldern) att hålla auktioner. Han blev alltmer anlitad som sådan och
fick anseende som en duktig och hederlig person. ? 1871 gifte han sig med Anna
Andersdotter, dotter till hemmansägaren Anders Gustaf Johansson i Slätten i S.
Fågelås socken och hans hustru Maria Erlandsdotter. ? A,G. Johansson var f.ö.
en av de ledande frikyrkomännen i trakten. ? Carl Persson lämnar vid sitt
giftermål Korsberga för några år för att bruka svärfaderns gård. 1874
återkommer han till Korsberga, nu som brukare av svärfaderns nyinköpta gård
1/4 mtl St. Stallerhult, som han ju efter dennes död 1879 blev ägare till. Av
familjens tre barn är dottern Maria född i Slätten 1872 (d. 1919, g.m.
handlanden Samuel Larsson, Isleryd, N. Fågelås), dottern Hilma född i
Stallerhult 1875 (d. 1942, g.m. handlanden Werner Andersson, Persbo, Fröjered)
och sonen Johan född i Stallerhult 1878 (d. 1942 på sin ägandes gård
Erlandstorp, N. Fågelås, g.m. Herdis Eriksson från Stallerhult).
Vid sidan av sitt jordbruksarbete fortsatte Carl Persson att hålla auktioner,
gjorde bouppteckningar o.d. och detta blev så att säga förberedelse till hans
långa offentliga bana. I tidningsartiklar om Carl Persson brukar det ofta stå,
att han gått den för en bonde vanliga vägen till riksdagen, d.v.s via
kommunala uppdrag. Visserligen började Carl Persson ganska snart efter sin
återkomst till Korsberga att intressera sig för kommunala angelägenheter,
dock utan att få några ledande befattningar, men den verkliga och
betydelsefulla inledningen till hans offentliga verksamhet var, att han av
kommunalstämman i Korsberga den 1.2.1876 valdes till socknens nämndeman vid
Dimbo tingslags häradsrätt av Vartofta och Frökinds domsaga, ett uppdrag, som
han sedan innehade t.o.m. år 1884, då han på egen begäran avgick. Han var
då sedan några år riksdagsman och fann det vara svårt att förena de båda
uppdragen. Det blev för besvärligt för honom att så ofta, som han ville,
kunna deltaga i de tre årliga tingen, särskilt då vinter? och vårtingen, som
inföll under den tid riksdagar hölls. ? Ätt befattningen som nämndeman
betytt oerhört mycket för att han "blev den han blev" inom det
offentliga livet har han många gånger vitsordat. I den förut nämnda
valbroschyren från 1917 skriver han därom följande: "Jag fann
nämndemansbefattningen som en mycket värdefull skola. Finnes intresse bjudes
här rika tillfällen att sätta sig in i alla förekommande ärenden och
förvaltningsgrenar, och detta så mycket mer som både ordinarie och
tillförordnade ordförandena i rätten med den största vänlighet och
villighet lämnade råd och upplysningar." (Anm: Under Carl Perssons
nämndemanstid skedde ett byte på domartjänsten. Häradshövdingen Otto
Emanuel Wijkmark på Torp avled 1879 och efterträddes som ordinarie
häradshövding 1880 av Swante Albin Brag. Under Wijkmarks sista år och under
vakansen tjänstgjorde vikarier). ? Vid ett annat tillfälle säger han, att
"nämndemansuppdraget hör till de lärorikaste, som en olärd
hemmansägare kan erhålla."
Redan under sina första år som nämndeman tilldrog han sig mycket fort
uppmärksamhet genom sin stora begåvning och det ena förtroendet efter det
andra föll på hans lott. Så t.ex. var det han som i huvudsak svarade för
lagfartsärendena, dock givetvis under överinseende av häradshövdingen. Han
blev alltmer uppmärksammad inom häradet och i hela domsagan och det visade sig
också, när man på hösten 1881 skulle välja riksdagsman för åren 1882?1884
i Vartofta och Frökinds domsagasvalkrets. Carl Persson blev vald, vilket enligt
vad han senare uppger var för honom en stor överraskning. I en artikel i
Stockholms Dagblad 23.10.1919 med anledning av 75?årsdagen återfinnes
följande om hans inval i riksdagens 2:a kammare. Där står: Han har själv en
gång med den för honom karakteristiska anspråkslösheten i denna tidning
berättat om hur han blev riksdagsman. Vi citera honom själv: "Orsaken
till att jag blev uppsatt som kandidat torde ha varit den, att jag då och då
flera år förut var nämndeman i Vartofta häradsrätt i Dimbo tingslag och av
såväl ordföranden som nämndemanskamraterna i rätten hos den person, som
ledde valrörelsen omgavs som den, vilken möjligen kunde erhålla röster.,
ifall ny kandidat skulle uppsättas. ? För mig var valutgången en stor
överraskning och ingav mig allvarliga bekymmer, ty dels hade jag aldrig haft en
tanke på att ens ifrågasättas som riksdagsman, dels ansåg jag det
betänkligt så lång tid av året vara borta från hemmet även av skäl, att
jag behövde deltaga i arbetet å mitt jordbruk och dels till största delen
därför att jag hittills var främmande för politiska frågor samt kände mig
sakna kunskaper, insikter och begåvning att kunna ens med små anspråk från
valmännens sida fylla en sådan deras fordran. Ett tror jag mig kunna med
säkerhet angiva, att hade den offentliga kandidaturen vid den tiden, då jag
först blev vald, varit så allmän som nu, så att jag måst å folkmöten
uppträda och göra reda för mina politiska åsikter och insikter så hade jag
icke blivit uppsatt som kandidat. ? Att jag sedan oavbrutet blivit omvald torde
huvudsakligen bero på att valmännen inom kretsen ha varit obenägna för att
ofta byta om riksdagsman. Vidare, när deras ombud blivit använd i
riksdagsarbetet genom ledamotskap i ordinarie utskott m.m., anse valmännen
detta utgöra bevis på lämplighet för uppdraget, och ju flera riksdagar deras
ombud bevistat, desto större överseende ha de med honom. Riksdagsmannen
Så började då Carl Perssons långa bana som ledamot av riksdagens 2:a
kammare. På hans gravsten på Korsberga gamla kyrkogård står bl.a. orden:
"Ledamot av II K under 43 riksdagar". ? Det ser först litet
förbryllande ut, när man vet, att han började 1882 och slutade 1918, d.v.s.
"endast" 37 år, men det var inte bara de 37 ordinarie, lagtima,
riksdagarna han deltog i, utan också 4 urtima riksdagar, varav den sista
hösten 1918 samt i 2 upplösta. ? Under de 37 riksdagsåren representerade han
Vartofta och Frökinds domsagas valkrets (enmansvalkrets) under åren 1881?1911
och Skaraborgs läns södra valkrets (flermansvalkrets med 5 mandat) under åren
1912?1918. Den sista mandatperiod, för vilken han var vald, omfattade tiden
1918?1920 men han deltog endast i de båda riksdagarna under 1918 (den lagtima
på våren och den urtima på hösten). I början av januari 1919, före
riksdagsarbetets början avsade han sig ledamotskapet.
Vid riksdagsmannavalen i den gamla valkretsen Vartofta?Frökind blev han period
efter period, som då gällde 3 år, omvald varje gång utom en (valet 1893 för
perioden 1894?1896) med mycket stor majoritet. Nedanstående tabell för valen
1890?1905, tagen ur Aftonbladet 23.10.1906, är belysande.
Valår Carl Perssons Närmaste mans röstetal röstetal
1890 (för perioden 1891-1893) 380 23 1893 ( " " 1894-1896) 411 237
1896 ( " " 1897-1899) 294 79 1899 ( " " 1900-1902) 348 47
1902 ( " " 1903-1905) 456 19 1905 ( " " 1906-1908) 1036 188
I Korsberga socken fick Carl Persson för det mesta samtliga röster, vilket
visar hans grundmurade anseende i sin hemkommun.
En flyktig blick på denna tabell visar att Carl Perssons återval endast en
enda gång varit allvarligt hotad, nämligen 1893.
Vad var då orsaken till detta? En bidragande orsak, dock säkerligen icke
utslagsgivande, var att Carl Persson hade blivit indragen i en process mellan
mjölnaren A.G. Larsson i Fröjered och hans svåger handlanden M.A. Jansson
också i Fröjered. Efter att från början ha gällt frågor rörande A.G.
Larssons konkurs, där Carl Persson deltagit i utredningen i egenskap av
syssloman, utvecklade sig händelserna till att A.G. Larsson stämde M.A.
Jansson för mened och i det målet blev Carl Persson jämte sin gode vän och
riksdagskamrat L.J. Jansson i Djursätra och skolläraren C.E. Carlsson i
Fröjered instämda av käranden Larsson för att de, som det står i
stämningsansökan, "undanhållit sanningsenlig upplysning och derigenom
fört eller sökt föra Häradsrätten bakom ljuset samt att vittnet Persson
sökt inverka på förut hörda vittnen, alla till svarandens fördel, och för
att undandölja hans orätta och olagliga beteende". Häradsrättens utslag
22.4.1892 blev friande, liksom också Göta Hovrätts 20.12.1892 men Larsson
fullföljde till Högsta Domstolen, som 15.8.1893 fastställde Häradsrättens
och Hovrättens utslag. ? Målet blev således avgjort kort före
riksdagsmannavalet i september 1893. Hade så ej skett hade han ej varit valbar
enligt då gällande bestämmelser. ? Hans politiska bana hade därigenom
antagligen blivit stoppad. ? Nu blev detta inte fallet, men i agitationen mot
hans återval utnyttjade givetvis motståndarna denna process. ? Nej, den
verkliga och viktigaste orsaken till att så många röstade emot honom vid
detta riksdagsval var av helt politisk natur. ? När Carl Persson kom in i
riksdagen 1882 anslöt han sig till Lantmannapartiet, där den ledande mannen
då var Carl Ifvarsson. Partiet stod då på höjden av sin makt. 1888 i samband
med de stora tullstriderna splittrades partiet. Protektionisterna gick ur och
bildade Det nya lantmannapartiet, och de som kvarstodo antog då namnet Det
gamla lantmannapartiet. Som lantbrukare var givetvis Carl Persson anhängare av
spannmålstullar och inträdde därför i Det nya lantmannapartiet, men eftersom
han icke var någon extrem tullanhängare och i övrigt mer hade moderata,
nästan liberala uppfattningar i övriga politiska frågor, så trivdes han icke
i partiet utan övergick eller kanske snarare "återgick" vid urtima
riksdagen 1892 till Det gamla lantmannapartiet, där han kände sig mera hemma.
Det var detta "svek" som kritiserades inför riksdagsvalet 1893, i
Vartofta?valkretsen, främst av godsägare och storbönder, som ville ha en av
"de sina" som riksdagsman. Det gick nu inte, utan Carl Perssons
förtroende bland de mindre jordbrukarna och övriga utanför jordbrukarnas
krets vår så stort, att han återvaldes, och inte bara den gången utan också
i fortsättningen, så länge valkretsen bestod, d.v.s. till och med år 1911. ?
År 1895 återförenades de båda lantmannapartierna under sitt gamla partinamn
Lantmannapartiet, inom vilket parti Carl Persson fick en alltmer dominerande
ställning. 1899 blev han medlem av förtroenderådet (partistyrelsen) och
1909?1911 ordförande i detta. Hans väg gick emellertid alltmer åt höger och
då Lantmanna? och borgarpartiet år 1912 bildades genom sammanslagning av
Lantmannapartiet och Nationella framstegspartiet blev han dess förste
ordförande, dock endast under det första året, varefter Arvid Lindman blev
ledare. ? Någon partiledare i ordets verkliga betydelse var aldrig Carl
Persson. Därtill saknade han intresse och kanske också fallenhet. Hans
bestående insatser inom svensk politik ligger på ett helt annat plan. ? Carl
Persson tillhörde det nybildade partiet under hela sin återstående
riksdagsmannatid och särskilt under de första åren hade han ett stort
inflytande inom partiet såsom medlem av förtroenderådet. I sin nya valkrets,
Skaraborgs läns södra valkrets, var han från 1912 och till sin avgång invald
på moderata listor med kandidater som delade Lantmanna? och borgarpartiets
åsikter. ?
Ehuru Carl Perssons insatser som riksdagsman icke i främsta rummet är av
direkt politisk art utan domineras av det arbete han utfört i utskott och
kommittér, så skall här i alla fall tas upp några stora politiska frågor
och Carl Perssons åsikter och agerande i dessa, med undantag av den
betydelsefulla tullfrågan, där hans ställningstagande väl får anses vara
klargjord i det föregående.
Carl Persson är ju framför allt känd som en stor sparsamhetsivrare, som
"höll hårt om statens pung", allt enligt traditionerna från
Lantmannapartiets äldre period. Detta medförde bl.a. att han motsatte sig
härordningsförslagen av år 1892 och 1901. Senare, under trycket av
världshändelserna som ledde fram till 1:a världskriget, blev han dock en varm
försvarsvän. ? I rösträttsstriderna i början av 1900?talet, som ledde fram
till den allmänna rösträtten för män vid val till 2:a kammaren, tog han
verksam del. Han var anhängare till en utökning av rösträtten men var
avgjord motståndare till de proportionella valen. Led den självständighet,
som var utmärkande för honom, hade han svårt att tänka sig att vara bunden
av ett partiprogram. De gamla majoritetsvalen i enmansvalkretsar voro idealet
för honom. ? Unionsbrottet 1905 var givetvis en händelse, som han givetvis
måste ta ställning till. Som medlem av de 2 särskilda utskotten, som
behandlade frågan i riksdagen, där han f.ö. var vice ordförande i det sista,
verkade han för en "mjuk" uppgörelse helt i linje med Gamla
lantmannapartiets åsikt och bidrog därigenom till en fredlig uppgörelse. ? I
försvarsfrågorna 1914 tog han verksam del. Han var medlem av 1911?1914 års
försvarsberedning. ? Så till slut den stora demokratisering av det svenska
samhället genom den allmänna rösträttens införande på urtima riksdagen
1918. ? Carl Persson var måttligt intresserad, och deltog inte i debatterna.
Hans "svala" intresse kan kanske utläsas av hans öppningsanförande
vid urtimans början d. 30 oktober. Har var då sedan några år karnmarens
ålderspresident. Hans lapidariska ord lyder enl. kammarens protokoll:
"Mina herrar! Intill dess, det för kammaren tillkännagivits, vilka som
förordnats till talman och vice talman, åligger det mig att föra ordet, och
jag ber att få hälsa alla hjärtligt välkomna till utförande av det arbete,
som föreligger. Med dessa ord förklarar jag detta sammanträde öppnat."
Nu var väl Carl Persson inte känd för att vara en stortalare, men detta var
ju i torftigaste laget inför en riksdag, som väl är en av de
betydelsefullaste i modern tid. Men det hade väl sin förklaring i detta
speciella fallet.
Hurudan var då Carl Persson som riksdagstalare? ? Här nedan finns ett omdöme.
Generaldirektören i Statskontoret Wilhelm Björk, så socialdemokrat han var,
dock en stor beundrare av Carl Persson, berättar i en artikel i
Göteborgs?Posten 11.1.1966 följande: "Från det tillfälle, då jag 1908
för första gången från andra kammarens talmansläktare konfronterades med
den folkvalda, bevarar jag ett livligt minne av hur ledamöterna lämnade sina
bänkar och samlades kring en äldre man på Västgöta?bänken. Han talade
ganska lågmält, men anförandet, beledsagat av måttfulla handrörelser,
präglades av synnerlig reda och ingående sakkännedom. Och då det ringde till
votering och mannarna i en lång rad vandrade runt talmansbärdet, inhöstades
segern av den sida, som den så uppmärksammade talaren företrätt. Vad saken
gällde har inte stannat kvar i minnet. Men talaren var Carl Persson i
Stallerhult, bondehövdingen." ? Carl. Persson hade alltid för vana att ej
använda kammarens talarstol utan talade alltid från sin bänk. Därigenom blev
det utomordentligt svårt för andra än riksdagens ledamöter att följa hans
anföranden, vilket också dåtidens riksdagsreferenter klagade över. "Men
det spelar ingen roll" sade en gång en sådan, "jag begriper ju
ändå inte, vad han säger. Han talar ett obegripligt tungomål det lär vara
västgötska och så talar han fruktansvärt fort och tyst."<<<<<<<
Det inflytande, som han utövade genom vad han sade i kammardebatterna, var dock
ett intet mot vad det betydde, som han sade i utskott och kommittéer. "Har
Stallerhult gått med på detså behöver du inte vara orolig. Det blir som han
vill" var uttalanden, som var gängse i riksdagen under 1900?talets första
årtionde. Då det i denna artikel icke är möjligt att redogöra för allt,
vad han uträttat i utskotten och kommittéerna samt som sakkunnig så lämnas
här nedan bara en uppräkning av de viktigaste sådana, som han varit medlem
av. Det viktigaste var givetvis Statsutskottet, där hans insatser under 28 år
varit av utomordentligt stor betydelse. Sammanställningen har han gjort själv
den 14.3.1925, året innan han dog. Hans utomordentligt goda minne, för vilket
han var känd, hade icke försvagats, däremot var hans hörsel då betydligt
nedsatt. Att denna förteckning kommit till ha vi redaktören för
Västgöta?Bladet Otto Svensson att tacka. Han skriver i sin tidning 23.2.1926 i
sin minnesruna över den då nyss avlidne följande. ? Av någon anledning kom
jag att stanna efter 80?årsfestens slut. Här satt den gamle i kretsen av
hustru, barn och barnbarn och berättade åtskilligt ur sitt rika liv. Där låg
en familjebibel i praktfullt band på ett bord. "I den skulle Farbror
teckna upp alla sina förtroendeuppdrag till glädje och uppmuntran för
efterlevande", menade jag. "Ja, det är väl ingenting", svarar
han. Vid ett senare sammanträffande sade han mig dock: "Nu har jag gjort,
som du sá, men jag skrev det inte i bibeln". Här nedan följer
förteckningen av uppdragen jämte upplysningar om hans utmärkelser i form av
ordnar. ? Författaren har förtydligat genom att i parenteser tidsangiva de
olika uppdragen.
Vald till Riksdagsman i Andra kammaren 1881. Innehade detta uppdrag till och med
1918 års slut, då avsägelse skedde.
Bevistat 43 riksdagar, derav 37 ordinarie och 6 urtima.
Inom riksdagen varit:
Suppleant i Lagutskottet 3 år (1885?1887.A) Ledamot i " 3 år (1888?1890)
Suppleant i Statsutskottet 1 år (1887B) Ledamot i " 28 år (1891?1918A)
Statsrevisor (1890, 1898, 1900, 1902?1904) 8 år Ledamot i flera särskilda
utskott (ex. Läroverksutskottet 1904) Ledamot av Talmanskonferensen i flera år
(1907?1914B) Ålderspresident de fem sista åren (1914?1918)
Av Kongl. Maj:t haft förordnanden till ledamot i följande kommittéer och
kommissioner.
Mantalskrivningskommittén (1889) Kommittén för utarbetande av lag ang.
Civilstatens pensionsväsende (1889?1902) Post? och Telegrafkommittén
(1899?1901) Kommittén ang. omorganisation av Arméns musikpersonal (1902?1903)
Ledamot i Löneregleringskommittén fr.o.m. 1902 t.o.m. 1918. Ledamot i
kommissionen för truppförbandens förläggning Sakkunnig för bearbetandet av
förslaget ang. arméns centrala förvaltningsmyndighet (1907) Ledamot i Bodens
befästningskommitté (1905) Sakkunnig ang. omorganisation av
Marinförvaltningen (1907?1908) Sakkunnig ang. utredning av den brist som
uppstått i byggnadsanslagen för Armén (1907) Sakkunnig för utarbetande av
reglemente för blivande civilkommission (1908?1910) Ledamot i
Civilkommissionen, v.ordf. hela tiden (1908-1915) Ledamot i kommittén för
omorganisation av Medicinal styrelsen (1908) Sakkunnig ang. utredning om behovet
av vissa bygg nader för armén Sakkunnig ang. utredning om officerarnas
enskilda byggnader å mötesplatserna samt användning av platserna Ledamot i
Lönekommittén för personal anställd i järnvägsstaten (1906~1907) Sakkunnig
för fortsatt utredning ang.Presterskapets avlöning (1909) Sakkunnig för
uppgörande av förslag till förplägnads anstalter i Boden och Karlsborg
(1910) Ledamot i försvarsberedningen (Staafs stora försvars kommitté)
(1911?1914) Ledamot i kommittén för Patent? och registreringsverket (1912)
Ledamot i kommittén för utarbetande av lag ang. Arméns och Marinens avlöning
i krig (1914?1915) Sakkunnig ang. granskning och utarbetande av lag ang.
upplåtande av mark för militära behov, tågordning för trupper m.fl. frågor
(1916?1917)
Åtskilliga förordnanden att inom vederbörande departement några dagar
biträda statsrådet och expeditionschefen att granska vissa frågor som i K.
Prop. ämnats föreläggas Riksdagen.
Det första kommittéarbetet började 1889 och avsade jag mig i slutet av 1918
vad som då ej avslutats näml. 1902 års Löneregleringskommritté.
Av K. Maj:t blev jag 1899 utnämnd till Riddare av Kongl. Wasaorden. 1906 "
" Riddare av Kongl. Nordstierneorden. 1915 " " Kommendör av K.
Wasaorden 2dra klass 1922 " " Kommendör av K. Wasaorden lsta klass
Betecknas: Kommendör av K.W.O. lsta kl. R.N.O.
Stallerhult den 14 mars 1925
Carl Persson
Landstingsmannen<<<<<<<
Carl Perssons förmåga har givetvis också tagits i anspråk inom vårt län.
1885 valdes han första gången till landstingsman. Valkretsen var då Dimbo
tingslag, som hade att utse 3 ledamöter. Valet företogs av elektorer inför
häradsrätten på sommartinget i Dimbo. Elektorerna hade förut valts på de
olika kommunalstämmorna inom häradet och försiggick där i regel i mars
månad. ? Korsberga kommun hade att utse 2 elektorer ? 1876, då Carl Persson
första gången valdes till nämndeman, var också debutåret för hans val till
elektor vid landstingsmannaval. De därpå följande åren tills han valdes som
landstingsman är han ömsom elektor eller suppleant för denne. ? Till
landstinget omvaldes han gång på gång ända till 1893, då han på grund av
förut angiven process icke var valbar. Högsta domstolens utslag kom ju icke
förrän i augusti 1893 och landstingsvalet hade då redan skett på
sommartinget. Han återkommer inte till landstinget förrän genom valet 1896,
men sedan är han oavbrutet medlem tills han frivilligt avgick vid
landstingsperiodens slut 1922. Trots påtryckningar ställde han inte upp för
omval. Han åberopade som skäl förutom sin ålder, 78 år, också sin nedsatta
hörsel. ? Liksom i riksdagen åtnjöt Carl Persson i landstinget stort
förtroende och genom sin stora förtrogenhet med allt det nya på
lagstiftningens område, var han givetvis en stor tillgång. I sin
"Skaraborgs läns landsting ? En krönika till 100?årsjubiléet"
skriver Robert Eldh följande: "... torde väl få anses lämpligt frammana
den bild, som kammarherre Erland von Hofsten (Carl Perssons efterträdare som
landstingsordförande) tecknat av denne märklige man. Carl Persson, som
inträdde i landstinget år 1885 och bevistade 34 landsting, skulle ? säger van
Hofsten ? med sitt klara förstånd, sin stora erfarenhet och sin arbetsamhet
gjort sig bemärkt inom vilket verksamhetsområde som helst i livet, och det
blev därför rätt naturligt, att han fick en dominerande ställning i
landstinget. Hans inlägg i debatten röjde alltid den kunnige mannen, och det
var därför sällsynt,. att landstingets beslut icke fattades i enlighet med
hans yrkande. När han kom till ett landstingssammanträde, hade han alltid
mycket noggrant läst sig in uti de frågor, som skulle bliva föremål för
behandling. Ofta hade han genomgått de riksdagsbeslut och författningar, som
kunde hava inflytande på dessa frågor. Hans minne var fenomenalt. Då han var
närvarande, kunde man med säkerhet lita på, att man ej företog sig något,
som stod i strid med gällande lagar och författningar. Vid 1902 års landsting
blev Carl Persson vice ordförande i landstinget och efter Ivar Wijks bortgång
år 1911 ordförande t.o.m. år 1918. Han avgick på grund av försvagad hörsel
men kvarstod dock i landstinget t.o.m. år 1922 och var under dessa år
ingalunda arbetslös utan skötte ordförandeskapet i undervisningsutskottet och
lär därvid själv ha skrivit alla utskottsutlåtandena. Carl Perssons insats i
vårt landstings arbete har varit av utomordentlig betydelse för vårt län och
hans namn skall sent glömmas i våra bygder".
Kommunalmannen
Trots sin stora arbetsbörda i riksdag och landsting hann Carl Persson med att
göra sin hemsocken stora tjänster som kommunal förtroendeman på olika
Poster. I föregående artiklar har detta berörts och därför upptas här bara
en kort sammanfattning av viktigare uppdrag, som han haft. Hemsocknens
angelägenheter låg honom alltid varmt om hjärtat och han gjorde socknen känd
inte bara genom sin person utan också genom de ofta citerade orden från hans
riksdagsarbete: "Jag undrar hur det kommer att verka i Korsberga".
Ordförande i kommunalstämman (1897?1908) kommunalnämnden (1897?1908)
valnämnden (1910?1925) Ledamot av taxeringsnämnden (1877?1924) Ledamot av
skolrådet (1880?1920) Kommunal revisor i 25 år Ledamot, ofta ordförande i
utrednings? och byggnadskommittéerna bl.a. för: Nya kyrkogården (1885?1888)
Gravkapellet (1893) Kyrkorestaureringen (1895?1896) Nya ålderdomshemmet (1898)
Carl Perssons kommunala gärning rönte stor uppskattning under hans levnad men
hans minne är inte glömt. I Hjo Tidning 9.12.1938 finns en artikel av
redaktör Brage Engedahl, där han bl.a. skriver: "Den gamla sanningen att
ingen är profet i sin fädernestad håller inte streck i Körsberga. Carl
Persson i Stallerhult är alltjämt, långt efter hans bortgång, en stor man i
sin hemsocken och den aktar och vördar hans minne i varje fall får jag ett
starkt intryck av det, när jag sitter och talar med hans efterträdare på
kommunalstämmoordförandeposten i Korsberga, lantbrukaren Arthur Lindgren i
Sänneryd. ? Det är "Stallerhults" förtjänst, att vi fortfarande i
dag som är har det skapligt ställt med skatter och kommunala omkostnader i den
här socknen, ? han planerade och skötte allt så förtänksamt och
omsorgsfullt, att vi ännu i dag skörda frukterna av det, säger han med
verklig värme i rösten. Han var väldigt mån om att vi skulle vara med vår
tid här hemma i Korsberga, och när han kom tillbaka från riksdagarna drev han
igenom det ena och det andra, som var beslutat där uppe i Stockholm och som han
menade, att vi kunde göra lika gärna först som sist, för vi skulle i alla
fall inte slippa ifrån det. Och det var bättre att ta det i god tid och
succesivt än att sedan få det på en gång. På det sättet blev vi faktiskt
föregångsman inom den tidens folkskoleväsende och våra skolor från då ha
vi nytta av nu. Och så han skötte fattigvårdsfrågorna se'n ?alla processer
tog han på sin lott och som han fullföjde dem se'n."
Carl Perssons offentliga gärning har i denna artikel blivit föremål för en
beskrivning, som ingalunda gör något anspråk på fullständighet. Därtill
är det använda materialet alltför stort.
Givetvis kommer i artikeln fram en hel del om Carl Persson som människa men
tyvärr finns icke utrymme för en mera utförlig skildring, ehuru det skulle
varit intressant. ? Så t.ex. finns mycket att hämta ur hans dagböcker (en
form av kassaböcker med utförliga anteckningar om utgifter under riksdagstiden
och hans inkomster som riksdagsman och från olika kommittéer och sakkunnig
uppdrag). De visar att det inte var så "fett" de första årtiondena
som riksdagsman, och att han då var tvungen ti11 den största sparsamhet för
att kunna inte bara få det att gå ihop utan också få över för sin familj
där hemma och bidraga till gårdens ekonomi. Först från de första åren
efter sekelskiftet blir hans inkomster större genom de många
kommittéuppdragen och vid sin död var han en förmögen man. ? Även de många
historier och anekdoter, om honom, som cirkulerade i pressen och bland
riksdagskamraterna, skulle förtjänat sitt eget kapitel.
Efter ett långt liv slutade Carl Persson sina dagar på sitt kära Stallerhult
den 20.2.1926 och blev vid begravningen den 2.3.1926 i Korsberga kyrka föremål
för storslagna ärebetygelser.
--------------------------------------------------------------------------------
Personuppgifter och slutord.<<<<<<<
tillägg av uppifter ur "Sveriges Dödbok 1968 - 1996" CD-ROM skiva
från Sveriges Släktforskarföbund, 1997. Rättelserna utförda av C H Ekelöf.
Ändringarna anges med kursiv stil.
En stor del av de i föregående artiklarna nämnda personerna ha här
upptagits. ? Förklaringar och använda förkortningar finns i slutet av
registret i boken.
Ahlgvist, 0. Ivan, f. 1910 i Bringetofta (F). ? Mejerist ? G.m. A. Solveig U.
Håkansson, f. 1912 i Genarp (M). ? Musikdirektör, organist.
Ahlström, Johan Edvard, f. 1837 i Sölvesborg (K), d. 1903 i K:a. ?
Stationsinspektor. ? G.m. Olivia Alfrida Maxiliana Krook, f. 1848 i Falköping,
d. 1912 i Hjo.
Andersson, Anders Johan, K:a Stommen. ? Kv ? Se del I.
Andersson, Anna H. född Högberg, f. 1901 i Värsås. ? Bageriidkerska ? G.m.
K.E. Helmer Andersson, f. 1904 i Daretorp, d. 1975 i K:a (Marianneborg)
Andersson, J. Assar, f. 1901 i F:d. ? (C) ? G.m. Annie E. Borg, f. 1914 i Hjo l
? (C)
Andersson, August, f. 1855 i K:a (St. Stallerhult), d. 1924 i Hjo. ? Äg. t. 1/4
mtl Ruderna. ? KN ? G.m. Augusta Helena Gustafsdotter, f. 1862 i Värsås.
Andersson, Carl, f. 1841 i Hendene. ? Hälftenbrukare i K:a Stommen. ? G.m. Emma
Lovisa Svensdotter, f. 1850 i Hangelösa.
Andersson, N. David, f. 1889 i Segerstad. - Hem.äg. i L:a Sänneryd. - G.m. E.
Natalia L. Svärd, f. 1892 i Segerstad.
Andersson, Karl Edvard, f. 1876 i Kyrkefalla. ? Hem.äg. i St. Solberga
(Västergården) G.m. Hilda Valborg Tranbom, f. 1898 i K:a. (Västergården)
Andersson, J. Edvin, f. 18991005 i K:a.d. 19960203 ? Hem.äg. i Rödesand. ? G.m.
Härdis Magareta Andersson, f. 18990902 i Daretorp. Död 19850124
Andersson, F. Emil, f. 1877 i Värsås. ? Hem.äg. i St. Sänneryd.
Andersson, N. Erik, f. 1878 i K:a (Kyrkeskogen). ? Hem.äg. i Kyrkeskogen. ? G.m.
Ellen Maria Lindgren, f. 1885 i K:a, d. 1949 i K:a (Kyrkeskogen).
Andersson, J. G, Helmer, f. 19030709 i S. Fågelås. d 19780709 ? Tegelarbetare,
St. Solberga. ? KF ? G.m. Ellen Matilda Gustafsson, f. 19021113 i Skållerud
(P). Död 19851219?Fam. fl. t. Värsås 1939.
Andersson, Johan, f. 1849 i Hofby, d. 1918 i K:a (Kisaström). ? Mjölnare Gom.
Anna Kristina Andersdotter, f. 1861 i Skeby. ? Utfl. t. Hjo 1919.
Andersson, Johan S. f. 1872 i K:a (Kyrkeskogen), d. 1951 i K:a (Mölebo) Hem.äg.
i Mölebo. ? G.m. Anna Dahl, f. 1894 i S. Fågelås, d. 1922 i K:a (Mölebo).
Andersson, Karl Axel, Fridene/Hjo, f. 1908 i N. Fågelås. (C) ? G.m. Ingrid
Odhqvist, f. 1917 i Göteborg, Oscar Fredriks förs.
Andersson, Karl Gustaf Harald, f. 19110401 i K:a.d 19800203 ? Hem.äg. i
Björkåsen. ? G.m. Märta Kristina Kvist, f. 1914 i Magra (P).
Andersson, Lars Johan, f. 1841 i Varola, d. 1896 i K:a (Hamrum). ? Äg. t. 1/2
mtl Hamrum Korsg. ? Kv ? G.m. Augusta Helena Snäll, f. 1849 i Kyrkefalla, d.
1912 i K:a (Hamrum).
Andersson, Nils F., f. 1854 i Edåsa, d. 1930 i K:a (L:a Hamrum). ? Äg. t 1/4
mtl Hamrum Korsg.
Andersson, Nils A., f. 1902 i K:a. ? Hem.äg. i Torsbo.
Andersson, Carl Werner, f. 1870 i Värsås, d. 1967 i F:d (Persbo). - Handlare i
Persbo - Deläg. i 1/2 mtl Stallerhult. . G.m. Hilma Persson, f. 1875 i K:a (Stallerhult),
d. 1942 i F:d (Persbo).
Andrén, Arvid Johan. Oskar., f. 19071210 i Ransberg. d. 19881017- Arr. o.
tegelbr.arb. i Stakebo KF G.m. Margit Viola Ingeborg Johansson, f. 19150430 i
Ransberg. Död 19940616 - Fam. fl. 1944 t. Värsås.
Arvidsson, Anders, i.o. präst. - Se art. Prästerna.
Arvidsson, Tekla, f. 1881 i Fägre, d. 1961 i K:a (Sandkullen 2) - Bitr.
folkskollärare.
Aurén, N.P. - Kamrer - Äg. t. Nya Karstorp 1880-1881 - Ej bosatt där.
Beckman, Hilda, f. 1858 i F:e, d. 1952 i K:a. ? Småskollär. i Gunnarstorp.<<<<<<<
Bergius, Carl, f. 1832. - Se del I - Kompl: Ordf. i Fvst 1863-1867 - Fl.1869. -
G.m. Charlotta Hammarhielm, d. 1869 i K:a (Liden).
Berggren, Bror Gustaf Sigfrid, f. 1891 i Svenarum (F). - Mjölnare i Kisaström.
- G.m. Signe Teotia. Elisabet Rydell, f. 18950514 i Svenarum. d. 19750929. ?
Fam. fl. 1939 t. Tidaholm.
Berglund, Tage K.H., f. 1909 i N.Fågelås. - Arr. i Dannemarka Nolgården. KF
-G.m. Stina M. Eriksson, f. 1914 i K:a (Dannemarka Nolg.) Ägare d:o.
Bergman, Axel J., f. 1862 i Flo. - Äg. t. 1 mtl Nya Karstorp KN - Fl. 1908 t.
Hjo. - Donerat till årlig fest för församlingens gamla.
Bernehäll, Erik G.A., f. 1920 i Gökhem. - Stationsföreståndare - G.m.
Maj-Lis Ing-Marie Olsson, f. 1924 i Sörby.
Bjerkander, Carl Gustaf, f. 1839. ? Se art. Kända personer.
Björk Johan David Gideon, f. 18850715 i K:a (Mölebo), d. 19760715 i K:a (Mölebo)
? Hem.äg. i Mölebo ? G.m. Elin J. Jonsson, f. 1894 i K:a.
Björklund, Axel, f. 1844 i Ransberg, d. 1926 i K:a (Sveaborg). ?
Folkskollärare, organist och klockare - G.m. Anna Maria Tallgren, f. 1846 i
Härlunda, d. 1924 i K:a (Sveaborg) - Småskoll.ex.
Blag, Eric J., f. 1843 i Stala (0). - Äg. t. 2 mtl Karstorp. - G.m. Anna Maria
Pålsson.
Blomén, Samuel Petter, f. 1824 i Sandsjö (F), d. 1908 i K:a (Vilan).
Folkskollärare och klockare. - G.m. Maria Greta Settergren, f. 1829 i K:a (Ekåsen),
d. 1907 i K:a (Vilan). - Se i övr. del I.
Blomqvist, Anna Lena, f. 1855 i Vånga, d. 1932 i K:a (Torsbo). -
Småskollärarinna i Sänneryd. - G.m. Johan Levin Larsson, skomakare, f. 1858 i
K:a (Torsbotorp), d. 1941 i K:a (Torsbo).
Blomqvist, Lars Gustaf, i.o. präst. - Se art. Prästerna.
Bogren, Ester, Granhagen, Fröjered, f. 1918 i Hjo 1. - (C)
Bohlin, Johan Fredrik, f. 1854 i K:a (L:a Solberga), d. 1926 i K:a (L:a
Solberga). - Deläg. i 1 mtl L:a Solberga. - Nämndeman - KN.
Bohlin, Lars Johan, L:a Solberga - Se del I - Kompl; Hustrun dog 1864 i K:a (L:a
Solberga)
Borg, David G., f. 1905 i Hjo l., d. 1971 i K:a (Gunnarstorp). ~ Hem.äg. i
Gunnarstorp. - KF - G.m. Astrid E. Ch. Olsson, f. 1909 i Borås (P).
Borg, Ivar F., f. 1875 i Hjo l, d. 1965 i K:a (Gunnarstorp). - Hem.äg. i
Gunnarstorp. - Kv KF - G.m. Maria Elisabeth Andersson, f. 1872 i Gökhem, d.
1955 i K:a (Gunnarstorp).
Boström K.J. Einar, f. 19091014 i K:a (Ulriksdal 2). Död 19930907 -
Charkuterihandl., deläg. i cementvarufabrik i Kisaström. - (C) G.m. Hildur
E.M. Hasselqvist, f. 1909 i Varola, d 1971 i K:a (Ulriksdal 2).
Boström, Justus I.N., f. 1883 i Tådene, d. 1956 i K:a (Ulriksdal 2). Slaktare
G.m. Beda M. Andersson, f. 1881 i Long, d. 1939 i K:a (Ulriksdal 2).
Brissman, Johan Fredrik, komminister. - Se art. Prästerna.<<<<<<<
Carlsson, Anders Johan, f. 1831 i K:a (Larskullen), d. 1905 i K:a (Larsullen .
Äg. t. 1/4 mtl Larskullen. - Kv. - G.m. Helena Charlotta Petersdotter, f. 1842
i Acklinga, d. 1911 i K:a (L:a Sänneryd).
Carlsson. Carl Gustaf, L:a Hamrum, f. 1826. - Se del I - Kompl: Nämndeman
1863?1869, vice ordförande i kommunalstämman 1863?1869. ~ Åter t. K:a 1880
(från Hjo 1) - Hyr. i Mossen, Torsbo och Vadene. Dog 1903 i K:a (Vadene)
Hustrun dog 1912 i K:a (Vadene).
Carlsson, C. Arvid, f. 1871 i Kärna (E), d. 1957 i K:a (Gunnarstorp). -F.d.
fanjunkare ? Hem.äg. i Gunnarstorp - Kommunalrevisor - G.m. Berta E. Vesterdahl,
f. 1884 i Kvillinge (E), d. 1954 i K:a (Gunnarstorp).
Carlsson, Eric, Stallerhult, f. 1806 Se del I -.Kompl: hustrun dog 1886 i K:a (Stallerhult).
Carlsson, Gustaf Adolf, komminister Se art. Prästerna.
Carlsson, Herman, f. 1860 i K:a (Mölebo). - Hem.äg. i St. Solberga - KN G.m.
Maria Elisabeth Larsdotter, f. 1867 i K:a - Fam. fl. 1912 t. Hjo.
Carlsson, C. Per, f. 1854 i K:a (Mölebo), d. 1940 i K:a (Löpareskogen).
Hem.äg. i Löpareskogen - Kv. - G.m. Hilda M. Carlsdotter, f. 1859 i Berg, d.
1945 i K:a (Löpareskogen).- Sonen Ernst, f. 1889 blev kyrkoh. i Sävare och
gift med komminister Hjeréns dotter Vera.
Cederholm, Karl Allan William f. 19140323 i Hömb. Död 19730208- Hem.äg. i
Rödesand. - G.m. Karin Linnea Broo, f. 1926 i K:a.
Dahlin, Frans, f. 1843 i F:d. - Skomakare i Björkestorp - G.m. Sofia Helena
Carlsdotter, f. 1848 i F:e - Fam. fl. 1881 t. USA.
Dahlström, Gunnar O.S., f. 1883 i Vartofta, d. 1962 i K:a (Sandhem)
-Länsskogvaktare - Kom.revisor, KF - G.m. Fanny M.T. Molin, f. 1891 i
N.Kyrketorp, d. 1950 i K:a (Sandhem).
Ekelöf, C. Thore E., komminister - Se art. Prästerna.
Ekhäll, Gillis K.A., komminister ? Se art. Prästerna.
Eklöf, A. Johan, i.o. präst -.Se art. Prästerna
Elgemark, P. Verner, f. 1900 i Ås (F) - Äg. t. 1/4 mtl Söran, 1/4 mtl
Klinten, 5/48 mtl St. Solberga. - KF (C) G.m. Linnea Johansson, f. 1909 i
Hållnäs (C)
Eng, B. Allan, Fridene f. 1924 i Agnetorp. (C) - G.m. Ann?Vivi Sätervall, f.
1930 i Stenstorp (C).
Engman, Gustaf Birger, f. 1876 i Lidköping, Slaktare (Ulriksdal 2), - G.m. Anna
Elvira Blomqvist, f. 1877 i Kållands Åsaka. - Fam. fl. 1906 t. Lidköping.
Eriksson. K. Linus, f. 1880 i Kyrkefalla, d. 1968 i K:a (Dannemarka Nolg.). -Äg.
t. 1/2 mtl Dannemarka Nolg. -IF, KN - G.m. Tekla M. E. Larsson, f1880 i Mofalla,
d. 1952 i K:a (Dannemarka Nolg.).
Ericsson, Per J., f. 1843 i K:a (Stallerhult), d. 1911 i K:a (Stallerhult).Äg.
t. 1/4 mtl St. Stallerhult - KN - G.m. Brita Stina Petersdotter, f. 1848 i. K:a,
d. 1913 i K:a (Stallerhult).
Eriksson, K. Uno, f. 1915 i K:a (Kyrkeskogen) ? Jordbr.arb. i Kyrkeskogen ?
Kom.revisor.
Fagerberg, Karl A.F., f. 1891 i Brandstorp, d. 1934 i K:a (G:a Karstorp) - Äg.
t. 1 mtl G:a Karstorp. - G.m. A.S. Frideborg Johansson, f. 1886 i Kråkshult
(F), d. 1976 i K: a (G: a Karstorp).
Fagerberg, Rune, G:a Karstorp, f. 1922 i K:a. - (C) - G.m. Astrid I. Petersson.
f. 1929 i Levene - (C)
Fagust, Anna Albertina, f. 1832 i Timmelse - och
Fagust, Emma Sofia , f. 1841 i Köleby, affärsinnehavare. - Båda fl. 1871 t.
Ängarp (nuv. Tidaholm).
Fagust, Carl, f. 1800 i Flisby (F), d. 1865 i K:a (St. Hamrum Äg. t. 1 mtl
Hamrum Lilleg. och 1/2 mtl Hamrum Brogården (= St. Hamrum) -G.m. Carolina
Jonsson, f. 1800 i Fogelås, d. 1863 i K:a (St. Hamrum).
Fogdegård, Anders Gustaf, i.o. präst - Se art. Prästerna.
Forsell, Svante, kyrkoherde - Se art. Prästerna.<<<<<<<
Fred, G. Alfred, f. 1852 i F:e, d. 1921 i K:a - Kusk på Styrshult, senare
rättare på Liden - G.m. 1. Matilda Charlotta Johansdotter, f. 1849 i F:e, d.
1911 i K:a (Liden), 2. Anna Maria Andersdotter, f. 1866 i K:a, d. 1929 i K:a.
Fredin, Axel C., f. 1896 i K:a - Hem.äg. i Vadene.
Fredin, Richard Hilarius, f. 18990221 i K:a Död 19740328 - Hem.äg. i Torsbo
och Vadene.
Friberg, Carl Bernhard, f. 1862 i Vist (P). - Äg. t. 1 112 mtl St. Hamrum. .G.m.
Anna Kornelia Johansson, f. 1862 i Habo. - Fam. fl. 1910.
Friberg, Nikolaus, f. 1863 i N. Vånga, d. 1949 i K:a (Skogslund) - Skomakare
-G.m. Selma U. Johansson, f. 1868 i F:d, d. 1946 i K:a (Skogslund).
Frid, Carl August, f. 1845 i K:a (Sandbacken u K:a Stommen) - Skomakare - G.m.
Wanda Paulina Kierste, f. 1846 i Polen. Fam. fl. 1895 t. USA
Frid, Johannes, f. 1811 i K:a (Toves u Dannemarka), d. 1900 i K:a (Sandbacken n
K:a Stommen) - F.d. korpral vid Skaraborgs Regemente . Kyrkväktare - G.m. 1.
Maria Greta Andersdotter, f. 1812 i F:d, d. 1889 i K:a Sandbacken 2. Kajsa
Johansdotter, f. 1835 i Fogelås, d. 1928 i K:a {Sandbacken)
Fridholm (Pettersson), Per August, f. 1840 i K:a (Gunnarstorp), d. 1900 i K:a
-Handlare - G.m. Anna Kajsa Andersdotter, f. 1840 i K:a, d. 1895 i K:a.
Friedner, Joyce Carola i.,född von Strokirch, f. 19010608 i K:a (Liden) Död
19931202 - Del.äg. i 1/12 mtl Hamrum. Tomten (Liden) - G.m. överstelöjtnant
Bengt Daniel Friedner,f. 18980709 i Blidsberg. Död 19930129.
Frigren, Sven Petter, f. 1823 i Fe, d. 1903 i K:a (Mölebo). - Hem..äg. i
Mölebo.
Friman, Eric, mejeridisponent - Se art. Näringsliv (Industrier).
Fristedt, Peter, kyrkoherde - Se art. Prästerna.
Frölander, Anders Peter, träsnidare - Se art. Kända personer.
Gabrielsson, Lars, hem.äg. i St. Sänneryd - Se del I.
Gabrielsson, G. Natanael, f. 1866 i Yllestad. - Infl. 1889 fr. Kyrkefalla.
Tegelbruksförvaltare - G.m. Anna Helmina Larsson, f. 1867 i K:a - Fam. fl. 1895
t. Kyrkefalla.
Gabrielsson, Assar T.N., f. 1891 i K:a (Tegelbruket), son till G. Natanael
Gabrielsson. Direktör för och stiftare av Volvo. Död 1962 i Göteborg.<<<<<<<
Granlund. A. Erik G., f. 1893 i K:a. - Hem.äg. i Rödesand.
Granlund , Gustaf H., f. 1897 i K:a. - Hem.äg. i Rödesand
Green, K. Johan, f. 1908 i F:e, d. 1961 i K:a. Kamrer Karlsro - KF.
Green, Karl-Olov, L:a Hamrum, f. 1932 i N. Fågelås. - (C) - G.m. Berith A.L.J.
Larsson, f. 1931 i K:a.
Grunditz, Sven R., f. 1900 i Hjo, d. 1972 i Hjo. - Stationsinspektor - G.m. Anna
Ingegerd Holmqvist, f. 1903 i Hjo, d. 1957 i Hjo.
Gustafsson, J. Alfred, f. 1865 i K:a (Stenkullen), d. 1942 i K:a (Stenkullen)
Kyrkvaktm. - G.m. Amanda Kristina Johansdotter, f. 1863 i K:a, d. 1943 i K:a.
Gustafsson, E. Amandus, f. 1888 i Öra (P) - Hem.äg. i Björkenäs. - G.m. Anna
Elisabeth Andersson, f. 1882 i Yllestad.
Gustafsson, G. Edvard, f. 1866 i Grevbäck, d. 1919 i K:a (Gunnarstorp). Hem.äg.
i Gunnarstorp - Kyrkvaktmästare G.m. Josefina A. Josefsdotter, f. 1868 i Dimbo.
Gustafsson, Fredrik E., f. 1868 i Varola - Prästgårdsarr. i K:a Stommen KN -
G.m. Jenny S. Larsson, f. 1878 i Daretorp.
Gustafsson, Georg Edvard, f. 19010403 i Forsby. Död 19910826- Lantarbetare K:a
Stommen - KF - Fl. 1939 t. Kyrkefalla.
Gustafsson, Johanna (Hanna) Matilda, f. 18900509 i Undenäs. Död 19800317-
Innehavare av bageri och pensionat, Parkvillan - G.m. mejeriäg. Gustaf Richard
Gustafsson, f. 1883 i Älgarås, d. 1922 i F:e.
Gustafsson, Karl G., f. 1881 i Ottravad, d.. 1956 i Tidaholm. -.Folkskollärare
och organist. - KN, ordf. i Fv. St - G.m. M. Viktoria Linde, f. 1885 i K:a
(Hamrum), d. 1921 i K:a (Folkskolan).
Gustafsson, Lars Johan, f. 1842 i F:d, d. 1934 i K:a. - Orgeltrampare - G.m.
Anna Kajsa Johansdotter, f. 1842 i Kyrkefalla, d. 1919 i K:a.<<<<<<<
Gustafsson, Gustaf Paul, f. 19020913 i Grevbäck Död 19810901 - Lantarb. St.
Hamrum - KF - G.m. Sara Margareta Franzén, f. 19080529 i N. Fågelås. Död
19751228 ? Fam. fl. 1940 t. Strö.
Gustafsson, C. Torsten, f. 1902 i Forsby. ? Lantarb. K:a Stommen ? KF.
Gustafsson, E. Torsten N., f. 1900 i K:a (Gunnarstorp), d. 1975 i K:a (Gunnarstorp)
- Arr. i Gunnarstorp, senare hem.äg. - G.m. E. Märta L. Jacobsson, f. 1902 i
K:a, d. 1970 i K:a (Gunnarstorp).
Hall, Frans A., f. 1876 i Torpa (P), d. 1930 i Ljur (P). - Folkskollärare och
organist - G.m. Ellen K. Winblad, f. 1877 i Torpa (P). - Fam. fl. 1915 t.
Nårunga.
Hall, Per Alfred, f. 1870 i Nykyrka, d. 1937 i Mofalla. - Stationsförest. i
Styrshult och banmästare - G.m. Blända Kristina Karlsson, f. 1879 i Slätthög
(G). - Fam. fl. 1922 t. Mofalla.
Hallgren, Karl Gustaf Gillis, f. 19070326 i Ljunghem. Död 19841207- Reparatör,
Rödesand Fl. 1947 t. Hjo. - G.m. Doris Alice Gabriella Larsson, f. 1912 i K:a,
d. 1940 i K:a.
Hammarhielm, Charlotta, f. 1806 - G.m. 1. friherre Bengt Johan Fleetwood, 2.
Carl Bergius - Se del I - Kompl: Charlotta Hammarhielm dog 1869 på Liden.
Hansson, Frans Gustaf, f. 1868 i N. Vånga. - Äg. t. 1/4 mtl Söran och 1/4 mtl
Klinten - G.m. Anna Josefina Jönsson, f. 1869 i Istorp (P). - Fam. fl. 1912 fr.
K:a.
Hernqvist, Per Johan, i.o. präst - Se art. Prästerna.
Hjertén, Johan Ferdinand, komminister - Se art. Prästerna.
Hultstrand, J.P., f. 1827 - F.d. folkskollärare i Värsås - Äg. t. 2 mtl
Karstorp, senare 1 mtl G:a Karstorp - G.m. Inga Christina Jansson, f. 1823 i F:d.
- Fam. fl. 1884 t. Falköping.
Hägg, August, f. 1829 - Äg. t. 2 mtl Karstorp - Se del I. - Fl. 1869 t.
Stockholm - Dog 1880 på Hässelby gård i Tuna (3).
Högström, Klas Herman, f. 1856 i Dala, d. 1935 i K:a (Sveaborg). -
Linjeförman - G.m. Berta J. Jansson, f. 1868 i Tölö (N).<<<<<<<
Indebetou. Carl Gustaf, f. 1910 i Stockholm. - Äg. t. 1 mtl Munkebo -
Kom.revisor - (C) - G.m. A. Ingrid Eliasson, L. 1913 i Svalöf (M).
Indebetou. A. Ingrid, se ovan. - Fil.kand. - KF - (C).
Jakobsson, Nils, f. 1892 1 K:a, d. 1972 i K:a - Hem.äg. i Gunnarstorp -G.m.
Ingrid Lovisa Carlsson, f. 19020423 i Gustaf Adolf.Död 19960504.
Jansson, Anders, f. 1826 i K:a (Gunnarstorp), d. 1883 i K:a (Gunnarstorp). -
Hem.äg. i Gunnarstorp ? Kv ? G.m. Cajsa Lisa Magnusdotter, f. 1825 i Kyrkefalla,
d. 1901 i K:a (Vadene).
Jansson, Esse W., f. 1916 i K:a (Kvarneg) - Deläg. i cementvarufabrik i
Kisaström, trafikbiläg., Erslunda. - G.m. Karin L. J. Claesson, f. 1915 i
Dala.
Jansson, Gustaf Emanuel, f. 18981212 i F:e. Död 19890701 - Trafikbiläg. Ersbo.
Jansson, Johan, f. 1871 i Sävare, d. 1949 i K:a (Kvarnegården) - Kvarn- och
sågverksäg. - G.m. Tekla V. Larsson, f. 1877 i K:a.
Jansson, Johannes, f. 1828 i K:a. - Hem.äg. i Gunnarstorp - Kv - Fl. 1897 t.
Hjo 1 - G.m. Dorotea Jonsdotter, f. 1835 i Grevbäck, d. 1893 i K:a Gunnarstorp).
Jansson, Nils Helmer, f. 19010723 i F:e. Död 19870316.-Kvarnarr. Kvarnegården
- G.m. Frida Karolina Larsson, f. 19060614 i Forshem. Död 19830708.
Jansson, Lars I., f. 1922 i St. Mellby (P). - Äg. t. 1 mtl Nya Karstorp I.
Elisabet Nilsson, f. 1921 i Trollhättan (P).
Jansson, Fritz Johan Martin, f. 19021110 i Hjo 1. Död 19830712.- Torpare i
Klinten, banarbetare KF - G.m. Anna Lovisa Evelina Stafstedt, f. 1903 i Vinköl.
Jansson, Martin, f. 1900 i K:a. - Hem.äg. i St. Sänneryd? G.m. Dagmar A.;
Ekfeldt, f. 1905 i Ek.
Jansson, S. Ossian, f. 1901 i K:a. - Hem.äg. i Vadene - G.m. Astrid Villy
Josefina Johansson, f. 19080722 i K:a. Död 19950814.
Jansson, Sven 0.1., Vadene, f. 1935 i K:a - (C) - G.m. Birgit A.L. Bergstrand,
f. 1934 i Segerstad.
Joelsson. A. Bernhard, f. 1885 i Värsås. - Hem.äg. i Gunnarstorp - G.m. Anna
E. Molin, f. 1885 i Åsle.
Johansson/Hamping, Aina Maria född Nyman, f. 19140307 i K:a. Död 19821206 -
Äg. t. 1/2 mtl Ekåsen och 1/4 mtl Stenbacken. - G.m. Sven Joharsson/Hamping,
Bruntorp, Värsås sn.
Johansson, Anders G., f. 1860 i Värsås, d. i Skara. - Deläg., senare äg. t.
1 mtl G:a Karstorp - G.m. 1. Agnes H. Pettersson, f. 1868 i K:a (St.Ham um), d.
1903 i K:a (G:a Karstorp), 2. J. Amanda Karlsson, f. 1872 i Bankeryd (F) - Fam.
fl. t. Skara 1912.
Johansson, Anders d.y., f. 1830 i Kyrkefalla. - Hem.äg. i L:a Hamrum. Fl. 1897
t. Skövde - G.m. Britta Stina Larsdotter, f. 1837 i K:a, d. 1884 i K:a (L:a
Hamrum).
Johansson., Anders, d.ä., Hamrum Korsg. - Se del I - Kompl: KN ? Död 1902 i
K:a (Hamrum).
Johansson , Anders Gustaf, f. 1812 i Fogelås, d. 1879 i K:a (Stallerhult) - t.
1/4 mtl Stallerhult. - G.m. Maria Erlandsdotter, f. 1814 i F:d, d. 1902 i K:a (Stallerhult).
Johansson, S. August, f. 1849 i F:e, d. 1916 i K:a (Baggedammen). - Äg. t. 1/4
mtl Baggedammen och 1 1/2 mtl Dannemarka - KN - G.m. A. Maria Gustafsdotter, f.
1852 i K:a (Kyrkeskogen), d. 1533 i K:a (Dannemarka).
Johansson, J. David, f. 1877 i K:a (Baggedammen), d. 1956 i K:a (Dannemarka)
Äg. t. 1 1/2 mtl Dannemarka - Nämndeman, KN, landstingsman - G.m. Ada C.
Thilén, f. 1886 i F:d, d. 1951 i K:a (Dannemarka).
Johansson, David Gideon, f. 1883 i K:a (Mölebo) - Hem.äg. i Mölebo G.m. Olga
K. Svensson, f. 1877 i Hömb.
Johansson, J.0. Emil, f. 1869 i Kyrkefalla. - Äg. t. 1 1/2 mtl St. Hamrum -
Nämndeman - G.m. Hilda Katarina Johansson, f. 1870 i Kyrkefalla. - Fam. fl.
1910 t. Fullösa.
Johansson, Ernst Vilhelm Alvar, f. 19030125 i K:a. Död 19810428- Arr. i
Gunnarstorp, tegelbr.arb. KF - G.m. V. Ingrid M. Hagström, f. 1906 i K:a.
Johansson, Frans, f. 1844 i Suntak, d. 1929 i K:a (Furubo) ? Smed, Sandhem - G.m.
Augusta Larsson, f. 1848 i Hjo l (Anderstorp n Backen), d. 1918 i K:a (Sandhem).
Johansson, Gunnar Emanuel, f. 18910430 i Hjo l Död 19751012. - Reparatör
Furudal 2 - KF - G.m. Hanna E. Rundberg, f. 1891 i F:d.
Johansson, Gustaf, f. 1835 i F:d, d. 1911 i K:a (Stenkullen). - Orgeltrampare -
G.m. Sophia Dorotea Jonsdotter, f. 1828 i K:a, d. 1899 i K:a (Stenkullen).
Johansson, Gustaf Richard, f. 18990906 i K:a, d. 19740201 i Hjo - Hem.äg. i
Björkenäs, fjärdingsman. - KN, KF - G.m. Elsa M.A. Levahn, f. 1907 i
Ödestugu (F) Småskollärarinna i Mölebo.
Johansson, Johan Gustaf V., f. 1891 i Slöta - Hem.äg. St. Solberga. - G.m.
Ingrid Maria Johansson, f. 1892 i Slöta.
Johansson, Gösta E.R., f. 1915 i Värsås. - Lantarb. Munkebo - KF - G.m. Stina
Margareta Karlsson, f. 1917 i Göteborg, Gamlest.förs. - Fl. t. Vadene (arr.)
Johansson, Harry Sven Oskar, f. 19030217 i K:a. Död 19880727. - Kyrkovaktm.
Sofielund, trafikbiläg. (C) - G.m. Anna Elisabet (Anna-Lisa) Carlsson, f. 1910
i Kärna (E).
Johansson, Hedvig Viktoria, född Lindgren, f. 1892 i K:a Död 19750202 -
Hem.äg. i L:a Sänneryd - G.m. Oskar L. S. Johansson, f. 1880 i Lena (P) Död
19660518.
Johansson, S.A. Helmer, Dammen u. Munkebo, f. 18990706 i K:a. Död 19730710. -
Hem.äg. i Vadene G.m. Ida L. Nilsson, f. 19041124 i Jönköpings 1 (F).Död
19960318. ? kan vara fel!
Johansson, J. Henry, f. 1907 i K:a (Vadene). - Hem.äg. i Vadene jämte systern
(En Johan Henry Johansson född 19070815 i Värsås och död 19860816 har
hittats och kan vara identisk med denne)
Johansson, Ingrid Maria Margareta, f. 1905 i Värsås.
Johansson, Johan August, f . 1878 i Ransberg, d. 1934 i K:a. - Hem. äg. i
Vadene - KN - G.m. Ester Margareta Johansson, f. 1881 i Kyrkefalla, d. 1947 i
K:a.
Johansson, Karl J., f. 1873 i K:a. - Hem.äg. i Larskullen - G.m. Alfrida
Kristina Dahlén, f. 1866 i F:e, d. 1911 i K:a (Larskullen).
Johansson, Karl August, f. 1875 i Daretorp. - Kyrkvaktm. Skogshult - G.m. Aina
Albertina Carlsson, f. 1878 i Ryd.
Johansson, Karl J.B., f. 1892 i K:a. - Torpare i Kohagen n Munkebo - KN, KF.
Johansson, Karl O., f. 1884 i F:d. Hem.äg. i L:a Sänneryd - G.m. Edit
0.Andersson, f. 1888 i Mofalla.,
Johansson, 0. Linus, f. 1897 i K:a. Banarbetare, Styrshult G.m. Tekla Alfrida
Serafia Johansson. f. 1895 i Kinneved - Platsvakt.
Johansson, S. Linus, f. 1881 i K:a - Muraremästare Hallåsen u Torviksborg -
G.m. Ellen S. Magnusson, f. 1886 i K:a.
Johansson, F. Oscar A., f. 1879 i Hjo 1, d. 1929 i K:a (Marieberg) - Handlare ?
G.m. Maria Charlotta Johansson, f. 1879 i K:a. - Fl. 1941 t. Hjo.
Johansson, G. Oskar, f. 1880 i K:a. - Hem.äg. i L:a Sänneryd. - G.m. E. Ester
E. Ringholm, f. 1891, i Berg.
Johansson, S. Torvald, f. 1924 i K:a (Dannemarka). - (C) - G.m. Ulla B.M.
Johansson, f. 1932 i Tidaholm (C)
Johanzon, Anders, Dannemarka, f. 1807 - Se del I - Kompl: Magasinsförest.
1863~1871, v.ordf. i KN.
Jonsson, Axel L., f. 1880 i Agnetorp, d. 1965 i K:a (Styrshult). - Äg. t. 1 mtl
Styrshult - Kv, v.ordf. KN, v.ordf. KSt, ordf. BvN - G.m. Tyra M. Hellgren,
mejerska, f. 1894 i Älvsbyn (BD), d. 1957 i K:a (Styrshult).
Jonsson, Frans August, f. 1843 i Agnetorp, d.1915 i K:a (Styrshult). - Äg. t. 1
mtl Styrshult - KN - G.m. Klara M. Johansson, f. 1856 i Daretorp, d. 1936 i K:a
(Styrshult).
Jonsson, Gustaf, Kyrkeskogen, f. 1823. - Se del I - Kompl: KN - Fam. fl. 1871 t.
Väring.
Jonsson, Gustaf Erik., f. 18980627 i K:a. Död 19890319. - Hem.äg. i L:a
Sänneryd - G.m. Gunborg Maria Flodin, f. 19080428 i Värsås. Död 19960823
(?).
Jonsson, A. Gustaf, f. 1844 i K:a, d. 191,4 i K:a. - Skräddare i Sörgärdet u
Gunnarstorp - G.m. Maria Katarina Andersdotter, f. 1834 i Skövde, d. 1910 i K:a.
Jonsson, Helga, Styrshult, f. 1889 i Agnetorp.
Jonsson, G. Helmer, f. 1901. i K:a. Död 1998. - Hem.äg. i St. Sänneryd
(Kulla) - KF (C) - G.m. Ester Margareta (Greta) Gustafsson, f. 19040101 i
Forsby. Död 19960311.
Jonsson, G. Helmer, f. 1896 i K:a. Död 197111024. - Hem.äg. i Mölebo - G.m.
Hanna V. Johansson, f. 18870518 i Hjo 1.Död 19730528. (?).
Jonsson K. Göran, Styrshult, f. 1936 -(C)- G.m. Kerstin E. Svensson, f. 1938 i
Kalmar (H).
Jonsson, Johannes, f. 1811 i F:d, d. 1879 i K:a (Ulriksdal). - Kyrkvaktm. G.m.
Maria Stina Johansdotter, f. 1821 i F:d, d. 1886 i K:a (Ulriksdal).
Jonsson, Jonas, Baggedammen, f. 1811. - Rättelser till del I: d. 1891 Hustrun
Inga Svensdotter, d. 1890 - Se i övr. del I.
Jonsson, Karl Axel, f. 1913 i Agnetorp. - Äg. t. 1/4 mtl Ruderna - G.m. Vivan
I.V. Algotsson, f. 19180327 i Tönnersjö (N) Död 19820703..
Jonsson, A.C. Maria, f. 1893 i Götlunda - Småskollärarinna i Mölebo - G.m.
befalln.man Gustav Herman Andersson Österhaninge. - Fl. 1929 t. Österhaninge.
Jonsson, Petter, Rödesand. f. 1830. - Se art. Kända personer.
Jonsson, Johan Samuel, f. 18990619 i K:a. Död 19831002. - Hem.äg. i Torsbo. -
G.m. A. Margareta Vendela Johansson, f. 1906 i S. Fågelås.
Josefsson, Gunnar S., f. 1887 i K:a (Mölebo). ? Snickare, båtbyggare.
Jungner, David Oskar, i.o. präst. Se art. Prästerna.
Jungner , Johan Gustaf, i.o. präst. Se art. Prästerna.
Jungner Johan, kyrkoherde Se art. Prästerna
Karlsson, K. Enok, f. 1885 i Daretorp. Hem.äg. i Löpareskogen ? G.m. Hulda
Elisabet Andersson, f. 1886 i S. Fågelås
Karlsson . Gustaf E., f. 1916 i K:a. ? Hem.äg. i St.Sänneryd. ? G.m. Anna Lisa
M. Sahlén, f. 1923 i K:a.
Karlsson, GöranA., f. 1886 i Dala, d. 1948 i Hjo ? Stationsinspektor
Kom.revisor ? G.m. Anna M. Andersson, f. 1887 i Agnetorp.Fam. fl. t.Hjo 1945.
(annan stavning: Carlsson).<<<<<<<
Karlsson, Karl A.J., Hamrum, f. 1913 i S. Fågelås. ? (C) G.m. Aina M.
Lindgren, f 1919 i K:a. ? (C).
Karlsson, Karl Erik, f. 1890 i Agnetorp. ? Hem.äg. i Rödesand. ? G.m. Agnes
Maria Persson f. 18980807 i Daretorp. Död 19810609.
Karlsson, Karl August, f. 1852 i F:d, d. 1933 i K:a (Vilan). ?
Stationsinspektor. ? G.m. Matilda Persson, f. 1856 i Acklinga. ? Fl. 1938 t.
Hjo.
Karlsson, Martin, f. 1902 i Mofalla. ? Handlare.
Karlsson, Martin E., f. 1912 i N. Fågelås. ? Hem.äg. i Stenbolet G.m. Aina
Astrid Ingeborg Hedin, f. 19130215 i Hjo. Död 19830109
Kjellander, Anders Gustaf, f. 1839 i K:a, d. 1901 i K:a (Klarebo) Skräddare,
Klarebo. ? G.m. Klara Pettersson, f. 1844 i Fogelås, d. 1928 i K:a (Klarebo).
Kjellén (Källén), Gustaf W., i.o. präst. ? Se art. Prästerna.
Kjellman, A. Albertina (Tina ), f. 1899 i N. Lundby, d. 1950 i K:a. ?
Folkskollärare ? Syster: Anna Kjellman, Folkskolan.
Klar, Gustaf V., f. 1876 i Agnetorp. ? Hem.äg. i Mölebo. ? G.m. Sara Ch.
Johansson, f. 1871 i K:a.
Lampa, Anders, komminister. ? Se art. Prästerna.
Landahl, A.T. Vitalis, i.o. präst. Se art. Prästerna.<<<<<<<
Landqvist, G. Alf, f. 1903 i F:e. Tegelbr.arb. Klarebo ? KF ? G.m. R.L. T
Ingeborg Jansson, f. 1903 i K:a.
Larsson, Anders, Stallerhult, f. 1823. ? Se del I ? Kompl: h. Maria Svensdotter,
d. 1892 i K:a (Larskullen).
Larsson, Anders, f. 1805 i Varola. ? Hem.äg. i Stenbolet. ? KN G.m. Cajsa
Svensdotter, f. 1803 i N. Kyrketorp. ? Fam. fl. 1873 Hjo
Larsson, Anders Johan, f. 1841 i K:a, d. 1883 i K:a (Torsbo) ? Hem.äg. i
Löpareskogen ? Nämndeman ? G.m. Johanna Charlotta Joelsdotter, f. 1842 i
Agnetorp, d. 1895 i K:a (Torsbo).
Larsson, J. Artur, f. 1900 i N. Fågelås. ? Hem.äg. i St. Solberga ? KF G.m.
Rut Elisabet Karlsson, f. 19110725 i S. Fågelås. Död 19800905.? Fam. fl. 1941
t. Dimbo.
Larsson, August, f. 1841 i K:a, d. 1924 i Mofalla (Hästhagen). ? Hem.äg. i
Stenbolet. ? KN ? G.m. Anna Sofia Andersdotter, f. 1852 i K:a (Stallerhult),d.
1892 i K:a (Stenbolet).
Larsson, Birgit, f. 1919 i Tranemo ? Vik. folkskoll.
Larsson, Erik Sanfrid Arvid, f. 19150430 i Timmele, (P). Död 19920830. ?
Hem.äg. i Rödesand. ? G.m. Alfhild S.M. Johansson, f. 19100527 i K:a. Död
19770807.
Larsson, Johan L., f. 1862 i Fogelås, d. 1930 i K:a (Frideborg). ? Handlare i
Söran och Frideborg. ?G.m. Anna Maria Jakobsson, f. 1868 i K:a, d. 1930 i K:a
(Frideborg).
Larsson, Johan Levin, f. 1858 i K:a (Torsbotorp), d. 1941 i K:a (Torsbo). ?
Skomakare i Sänneryd o. Torsbo. ? G.m. småskoll. Anna Lena Blomqvist,
Sänneryds småskola.
Larsson, Lars Johan, f. 1840 i K:a (L:a Hamrum). ? Hem.äg. i L:a Hamrum
Nämndeman ? G.m. Margareta Sofia Gabrielsdotter, f. 1842 i Värsås. ? Fam. fl.
1870 t. Kyrkefalla.
Larsson, Oscar F., f. 1885 i K:a. ? Hem.äg. i L:a Hamrum ? G.m. Ellen Ingeborg
Almedal, f. 1887 i Mofalla.
Larsson, Otto f. 1860 i Fogelås, d. 1935 i K:a (St. Solberga). ? Hem.äg.i St.
Solberga. ? KN ? G.m. S. Elisabet Andersson, f. 1865 i Skövde 1, d.1939 i K:a
(St. Solberga) . Larsson, H. Ragnar L., f. 1897 i K:a. ? Handlare ? G.m. Karin
Agda Elisabet Eriksson, f. 1904 i Råda. ? Fam. fl. 1950 t. Utvängstorp.
Larsson, G. Paul, f. 1892 i Mofalla. ? Rättare, L:a Solberga ? KF ? G.m. Maria
Frideborg Boman, f. 1897 i N. Fågelås. Fam. fl. 1949 t. Varola.
Larsson, Pehr, Mölebo, f. 1813. ? Se del I.
Leijon, Anders Johan, f. 1848 i Kyrkefalla. Grundare och äg. av Korsberga
tegelbruk. G.m. Mathilda Josefina Bohlin fr. L:a Solberga, f. 1846 i Fogelås. ?
Fam. fl. 1883 t. Söderbärke (W), där L. blev ledare för ett större
tegelbruk.
Leijon, Nils, f. 1886 i Söderbärke (17). ? Hem.äg. i L:a Solberga. ? G.m.
småskollärarinnan Signe Zackrisson.
Levahn, Elsa M. A., f. 1907 i Ödestugu (F). ? Småskollär. i Mölebo ? G.m.
Gustaf R. Johansson, Björkåsen. ? Se denne.
Liberg, Sven Erik, f. 1909 i K:a. Död 19820707. ? Tegelbr.arb. Skogslund ? KF ?
G.m. Gunborg Roos f. 1901 i Grevbäck
Linde, J. Richard, f. 1877 i K:a (Hamrum), d. 1937 i K:a (Hamrum). ? Äg. t. 112
mtl Hamrum Korsgården. ? Ordf. i KSt och KN ? G.m. Berta 1. 0. Abrahamsson f.
1881 i Angerdshestra (F), d. 1965 i Jönköping (F).
Linder, Algot, kyrkoherde. ? Se art. Prästerna.
Linder, Carl Napoleon, f. 1827 i Öglunda, d. 1898 i K:a. ? Handlare ? G.m.
Charlotta Margareta Kampe, f. 1817 i Göteborg, d. 1896 i K:a.
Lindblad, Fritz Helmer Ragnar, f. 19220624 i K:a. Död 19960907. ?
Affärsföreståndare ? G.m. Ragnhild Sofia Evelina Brand, f. 1920 i Luttra.
Lindelöf, Axel Erik, f. 1875 i Hjo. ? Skräddare ? G.m. Fredrika Pettersson, f.
1873 i Falköping. ? Fam. fl. 1930 t. Skara.
Lindgren, J. Artur, f. 1886 i K:a (L:a Sänneryd), d. 1973 i K:a (Hamrum) ?
Hem.äg. i L:a Sänneryd, fastigh.äg. i Källedal. ? Ordf. i KSt, KF, KN och
FvSt ? G.m. Hilda S. Jonsson, f. 1882 i Agnetorp, d. 1959 i K:a (Källedal).
Lindgren (Andersson), Lars Johan, f. 1858 i K:a, d. 1939 i K:a (L:a Sänneryd ?
Hem.äg. i L:a Sänneryd. ?V.ordf. i KSt och KN, nämndeman, Kv G.m. Maria Sofia
Pettersdotter, f. 1862 i K:a (L:a Sänneryd), d. 1946 i K:a (L: a Sänneryd).
Lindqvist, Johannes, f. 1836 i Tällesjö. ? Äg. t. 2 mtl Karstorp ? Fl. 1875
t. Bollebygd. ? G.m. Maria Stina Johansdotter Rapp, f. 1828 i Hjelstad.
Lindqvist, C.V. ? Handlare ? Se art. Handel.
Lundin, Carl Johan, f. 1860 i Fogelås. ? F.d. korpral. ? Hem.äg. i Gunnarstorp
? KN ? G.m. Johanna Charlotta Jansdotter, f? 1858 i F:e. ? Fam. fl. 1918 t.
Bolum.
Lundqvist, Eric Ivar, f. 1824 i Tråvad, d. 1889 i Hjo. ? Stationsförest.
Styrshult. ? Fl. 1881 t. Hjo. ?G.m. Anna Greta Andersdotter, d. 1873 i
Odensåker.
Löfving, G. Börje, Folkskolan, f. 1914 i Kyrkefalla. ? (C) ? G.m. Ingrid
Kristina Abrahamsson, f. 19131113 i Tegneby (O) Död 19941222? (C).
Löweberg, A. Margit G., f. 1913 i Strängnäs. ? Vik. folkskollär., fl. 1951.
Magnusson, Elof H, f. 19090102 i K:a (Järnabron). Död 19940422. ? Hem.äg. i
Mölebo. ? G.m. Helna V. Jonsson, f. 19020906 i K:a, d. 19740909 i K:a (Mölebo).
Malmström, K. Hjalmar, f. 1888 i Remmene (P) Död 19601031. ? Byggmästare i
Lövåsen u Mölebo. ? G.m. Hulda Sofia Karlsson, f. 18931108 i K:a (Mölebo).Död
19761130.
Marino, Johan, komminister/kyrkoherde. ? Se art. Prästerna.
Medberg, Lars Johan Anton, f. 1919 i Kroppa (S). ? Stationsföreståndare G.m.
Gudrun Maria Henriksson, f. 19210312 i Färnebo (S). Död 19960121.? Fam? fl.
1951 t. Håby (O)
Millqvist, P.A., Svartarp Åsle. ? Äg. t. Söran (men bodde ej där), deläg. i
K:a tegelbruk.
Morell , Emil Tage, f. 19090723 i K:a. Död 19940417. ? Tegelbr.arb.,
postbiträde Stenbacken KF ? G.m. Karin V.J. Persson, f. 1912 i Tiarp.
Muhr, Carl Victor, Munkebo, f. 1822. ? Se art. Kända personer.
Mynt (Andersson), Lars, f. 1827 i K:a (Torsbotorp), d. 1916 i K:a (Torsbo) ?
Skomakare ? G.m. Maria Christoffersdotter, f. 1832 i F:e, d. 1930 i K:a (Torsbo).
Möller (Johansson), A. Gustaf, f. 1826 i Velinga, d. 1907 i K:a (Löpareskogen)
Hem.äg. i Löpareskogen, urmakare ? G.m. Anna Sofia Larsdotter (Hernlund), f.
1842 i Brandstorp. ? Se art. Kända personer. (sonen Johan Möller)
Möller Johan A., Löpareskogen f. 1869. ? Se art. Kända personer.
Möller, Johan Holger Georg, f. 19100923 i K:a (Löpareskogen). Död 19770313. ?
Hem.äg. i Löpareskogen G.m. Märta Maria Margareta Nilsson, f. 19060718 i
Edåsa. Död 19950311.
Nilsson Nils Paul Sixten, f. 19030713 i Edåsa. Död 19830617. ? Hem.äg. i
Löpareskogen ? G.m. Rut Lilly Margareta Jacobsson, f. 19081003 i F:e.Död
19920131.
Norén, A.J.N., i.o. präst. ? Se art. Prästerna.
Nordqvist, Carl Johan, f. 1856 i Hjo, d. 1948 i K:a. ? Smed ? G.m. Maria
Kristina Svensson, f. 1863 i Grevbäck, d. 1940 i K:a (Furulund).
Nordqvist, Karl Albert, f. 18920118 i Mofalla. Död 19850802. ? Smed Furulund ?
G.m. Gerda 0. Berg, f. 1902 i Utvängstorp, d. 1949 i K:a (Furulund).
Nordström, Nils A., f. 18970315 i S:a Fågelås. Död 19870208. ? Tegelarb.
Styrshult. ? V.ordf. i KF ?KN ? G.m. Klara Vendela Gustafsson, f. 19010120 i S.
Fågelås. Död 19840718. Platsförest. vid Styrshults anhalt.
Norling, Carl Fredrik, f. 1849 i Finnerödja, d. 1937 i Skara. Äg. t. 1 mtl
Munkebo. ? V.ordf. o. ordf. i KSt, ordf. KN, nämndeman ? G.m. Ellen Muhr f.
1858 i K:a (Munkebo), d. 1934 i Skara.
Nyberg, A. Barthold, i.o. präst. ? Se art. Prästerna.
Nyman, Carl A., f. 1883 i K:a (L:a H.), d. 1942 i Värsås (Bruntorp). ? Äg. t.
1 1/2 mtl St. Hamrum ? KN ? G.m. Alfhild Maria Robach, f. 1891 i Nykyrke. ? Fam.
fl. 1917.
Nyman, Carl Fredrik, f. 1840 i Edåsa, d. 1901 i K:a (L:a H.) ? Hem.äg. i L:a
Hamrum. ? G.m. Emma Augusta Johansson, f. 1852 i K:a. ? Fl. 1906 t.Bankeryd (F).
Nyman, K. Arne, f. 1916 i K:a (St. Hamrum). ? Äg. t. 1 112 mtl St. Hamrum. ?
G.m. Britt?Marie Holmberg, f. 1920 i Stockholm, Matteus förs.
Nyström, Petter, f. 1823 i Löth. (H). ? Äg. t. 2 mtl Karstorp. ? G.m. Alida
Eleonora Henriquez, f. 1833 i Göteborg. ? Fl. t. Stockholm 1873.
Olsson, Johannes, f. 1832 i Fägred, d. 1924 i K:a. ? Stationsföreståndare i
Styrshult, banmästare. ? G.m. Anna Lena Hasselberg, f. 1847 i Hasslösa, d.
1929 i K:a.
Olsson, Gunnar H.F., f. 1921 i Varv. ? Handlare ? G.m. Gunhild Maria Andersson,
f.. 1919 i Edåsa.
Palmqvist, S. Åke, f. 1909 i Hömb. ? Textilarb., lantbrevbärare Åkershäll.
? KF ? G.m. J. Ellen S. Rydberg, f. 1910 i Laske?Vedum.
Persson, Alfred, f. 1858 i K:a (Mölebo), d. 1909 i K:a (Munkebo). ?
Läroverksadj. i Vänersborg.
Persson, Carl, Stallerhult, f. 1844. ? Se art. Kända personer.
Persson, Johan, f. 1878 i K:a (Stallerhult), d. 1942 i N. Fågelås (Erlandstorp),
son till Carl Persson. ? G.m. Herdis M. Eriksson, f. 1885 i Kyrkefalla, d. 1970
i N. Fågelås (Erlandstorp). ? Fam. fl. 1909 t. N. Fågelås (Erlandstorp).
Persson, Lars Johan, f. 1839 i K:a (Mölebo), d. 1911 i K:a (Mölebo) ? Hem.äg.
i Lämmagårdstorp o. Lämmagården i F:d, deläg. i och senare arr. av 1/6 mtl
Mölebo.
Persson, Sven August, f. 1842 i Köa (Mölebo), d. 1914 i F:e (Västarp).
Hem.äg. i St. Sänneryd. ? KN ?G.m. Ulrica Matilda Adamsdotter, f. 1840 i F:e (Västarp),
d. 1924 i F:e (Västarp) ? Fam. fl. 1876 t. F:e.
Persson, Karl Tore, Hjo, f. 19050129 i Skövde. (C) Död 19810524. ? G.m. Hildur
M. Pettersson, f. 1903 i Hjo l., d. 1968 i Hjo.<<<<<<<
Pettersson, Bertil V., f. 1898 i Valstad. Hem.äg. i Vadene.
Pettersson, Carl Johan, Söran, f. 1797.Se del I ? Kompl: kom.revisor.
Pettersson, Elvir Eugen, f. 18900202 i Hjo 1. Död 19801111. Hem.äg. i
Stenbolet ? KF ? G.m. Ester M. Engström, f. 1894 i Stockholm, Klara förs.
Pettersson, G. Enok, f. 1890 i K:a (Kopparkullen). ? Äg. t. 1/4 mtl
Kopparkullen och 1/8 mtl Elmedalen. ?G.m. Maria Emerentia Andersson, f. 1896 i
K:a.
Pettersson, Frans Wilhelm, f. 1825 i Mariestad. ? Löjtnant, deläg. i Söran
ock Klinten. ? V.ordf. i KSt ? G.m. Andriette Amalia Lind fr. L:a Solberga, f.
1825 i Skövde. ? Fam. fl. 1876 t. Myresjö (G).
Pettersson, Frans Ludvig, f. 1862 i Synnerby. ? Arr. av Hamrum Brog. kvarn i
Karthagen. ? G.m. Emma Matilda Larsdotter, f. 1860 i Saleby.
Pettersson, Johannes, f. 1823 i F:d, d. 1887 i K:a (Gunnarstorp) ? Bodde först
i Kvarneg., senare hem.äg. i Gunnarstorp. ? Kv ? G.m. Cajsa Larsdotter, f. 1833
i K:a. ? Fl. 1905 t. Lidköping.
Pettersson, J.E. Oskar, f. 1887 i K:a. ? Hem.äg. i Torsbo. ? G.m. Elin K.
Nyberg, f. 1889 i Acklinga.
Pettersson, Per, f. 1836 i Mariestad, d. 1913 i K:a (Furudal). ? Äg. t. 1 1/2
mtl St. Hamrum. ? V.ordf. i KSt och KN, magasinsförvaltare, landstingsman. ?
G.m. Clara Jonsson, f. 1842 i Fogelås, d. 1916 i K:a, (Furudal).
Richter, Astrid R.F. f. 1917 i Stockholm, Katarina förs. ? Vik. folkskoll. ?
Fl. 1943 t. Skövde.
Ringberg, F., f. 1847, d. 19149 ? Skräddare först i Björkåsen, sedan i
Klarebo.
Rundberg, J. Emil, f. 1879 i F:d. ? Byggmästare Skogsdalen ? G.m. A. Gunhild
Andersson, f. 1890 i F:d.
Rydberg, Frans, f. 1836 i Skeda (E). ? Stationsförest. Styrshult 1874?1875 ?
G.m. Johanna Jonsdotter, f. 1840 i Bäck. ? Fam. fl. 1875 t. Väring.
Sahlén, P. Albert, f. 1879 i K:a (Kyrkeskogen). ? Hem.äg. i Kyrkeskogen. G.m.
Emma Kristina Andersson, f. 1896 i Hållnäs (C).
Sahlén, Gustaf, f. 1836 i F:d, d. 1919 i K:a (Kyrkeskogen). ? Hem.äg. i
Kyrkeskogen. ? KN ? G.m. Anna Greta Larsdotter, f. 1841 i Kyrkefalla, d. 1921 i
K:a (Kyrkeskogen).
Sahlén, Carl Vilgot, f. 1865 i F:d. ? Arr. i Kyrkeskogen. ? KN ? G.m. Anna
Matilda Gustafsson, f. 1868 i Kyrkefalla. ? Fam fl. 1923 t. Kyrkefalla.
Sahlén, Johan Helmer, f. 1871 i K:a (Kyrkeskogen). ? Murare, hotelläg., senare
hem.äg. i St. Sänneryd. ? G.m. 1. Alma Hildegard Larsson., f. 1873 i F:d, d.
1918 i K:a, 2. Anna Wilhelmina Viktoria Jonsson, f. 1883 i F:d.
Sandberg, Gustaf Albert, f. 1870 i Hvarf. ? Sadelmakare i Hvilan. ? Fl. t. Hömb
1914.
Schalander, Karl Alfred, f. 1874 i Kinne-Vedum. ? Slaktare ? G.m. Vendela
Kristina Söderlund, f. 1876 i Lidköping. ? Fam. fl. 1908 t. Lidköping.
Sedström, Anders, i.o. präst. ? Se art. Prästerna.
Setterberg, Olga M.E., f. 1891 i Hudene (P). ? F. dispensärsköterska, hem. i
L:a Hamrum.
Sidenmark, Abraham Bernhard, f. 1836 i Skarped (Y). ? Äg. t. 2 mtl Karstorp ?
Fl. 1875?.
Sköld, Alfred, f. 1859 i K:a, d. 1937 i K:a (Solvik).? Kyrkvaktmästare.
Sparv, Ernst Teodor, f. 19040302 i Säby (F). Död 19820813? Hem.äg. i
Larskullen. ? G.m. Vega Stina Maria Johansson, f. 19120416 i Säby (F). Död
19760305.
Stalin, Karl Alfred, f. 1862. ? Se art. Kända personer.
Stalin, Sven August, f. 1849 i K:a (Kyrkeskogen), son t. hem.äg. Gustav Jonsson
d? 1923 i Stockholm. ? Läroverksadj. vid Östermalms läroverk i Stockholm. ?
Begraven i K:a (Gamla kyrkog.)
Stafstedt, Algot, f. 1889 i Marum. Hem.äg. i St. Solberga.
Sten, Johan T., f. 1879 i Väring. Hem.äg. i Mölebo. ? G.m. Anna Charlotta
Karolina Josefsson, f. 1877 i K:a, d. 1929 i K:a.
Stener, Sven Gunnar, Karthagen, Fridene, f. 19081212 i Fjärås (N), Död
19881216. ? (C) ? G.m. Alice K. L. Jansson, f. 1923 i Säter.
Stenström, August, ido. präst. i.o. Se art. Prästerna.
v. Strokirch,. Carl Å.E., f. 1865 i K:a (Styrshult), d. 1943 i K:a (Liden). ?
Äg. t. 1112 mtl Hamrum Tomten (Liden). ? Jägmästare i Vartofta revir. G.m.
Emily Bingham, f. 1871 i England (South Hampstead, London), d. 1942 i K: a
(Liden).
v. Strokirch, Josef Christoffer, Styrshult, f. 1825 ? Se art. Kända personer.
v. Strokirch, Miles Johan Valfrid, f. 18980121 i K:a (Liden). ? Stadsingenjör i
Huskvarna. ? Deläg. t 1/12 mtl Hamrum Tomten (Liden) ? G.m. 1. Birgitta
Hellström f. 1903 i Karlskrona, d. 1938, 2. Ellen Michal, f. 19000825. Död
19870804.
Ström, Artur Manfred, f. 1872 i F:d, Kvarnäg. i Kisaström. - G.m. Amanda
Kristina Larsson, f. 1873 i K:a.
Ström, Karl Johan, f. 1862 i Fogelås, d. 1952 i K:a. - Hem.äg. i Mölebo,
verkmästare vid K:a tegelbruk. - G.m. Selma Eugenia Emanuelsdotter, f. 1858 i
Fogelås, d. 1948 i K:a (Mölebo).
Sundblad, Johan, kyrkoherde. - Se art. Prästerna.
Sundstedt. Carl, komminister,- Se art. Prästerna.
Sundström. Carl Einar,. f. 1900 i Ånsta (T). - Tegelmästare Ordf. i BvN G.m.
Henny M. Sandberg, f. 19061205 i Sköldinge (D). Död 199550315.
Svensson, Fredrik, f. 1844 i Fägre, d. 1897 i K:a (Söran). Äg. t. 1/4 mtl
Söran och 1/4 mtl Klinten, kassör i H.S.J. - Ordf. i KSt och KN - G.m. Olga
G.E. Andersson, f. 1860, d. 1947 i K:a (Marieberg). - Efter makens död
telefonstationsföreståndarinna i K:a.
Svensson, Agnes S.E., f. 1879 i Hjo, d. 1957 i K:a (Skogsbo). Föreståndarinna
för telefonstationen i K:a.
Svensson, Nils Gustav, f. 19060315 i Ljunghem. - Byggmästare Solvik - G.m.
Jenny Adela Högberg, f. 19080903 i Kymbo. Död 19890117.
Svärd, John (I) Torsten Gilbert, f. 19021221 i Segerstad. Död 19861213. -
Skräddare Sandvik - G.m. Brita Eriksson,f.1909 i K:a (Dannemarka Nolg.).
Thilén, Gunnar O.L., f. 1888 i K:a (Torviksborg). - Fl. 1912 t. Värnamo, där
tegelbrukschef.
Thilén, Johan Levin, Torviksborg, f. 1856. - Se art. Kända personer.
Thor, A. Paul, f. 1894 i Yllestad. - Hem.äg. i Stenbolet och Björkåsen. G.m.
Alice Hildur Maria Fröjd, f. 1908 i Härja.
Timan, (Timander) Lars Johan f. 1826 i K:a (K:a Stommen), d. 1899 i F:d (L:a
Stallerhult). - Arr. 1/4 mtl K:a Stommen t.o.m. 1868, arr. Stallerhult
1869~1870. - Fl. 1870 t. F:d (L:a Stallerhult). - Kv 1860-1864 - G.m. Maria
Jansdotter, f. 1824 i Hjo 1, d. i F:d (L:a Stallerhult).
Tranbom, Karl Ferdinand Emanuel, f. 1868 i Göteborg, Christine förs., d. 1950
i K:a. - Förgyllare Viborg - G.m. Hilda Amalia Persdotter, f. 1873 i K:a, d.
1946 i K:a.
Wetterberg, Carl Gunnar,, kyrkoherde. - Se art. Prästerna.
Vidmark, Carl J., f. 1887 i Skövde, d. 1955 i Motala. - Predikant - G.m.
Torborg I.M. Thilén, f. 1892 i K:a, d. 1968 i Motala.
Widmark, C. Billy, f. 19170301 i Motala. Död 19800107. - Handlare, deläg. i
tegelbruk och cementvarufabrik. - G.m. A. Birgit I. Asplund, f. 1923 i
Jönköping, Sofia förs.
Zackrisson, Signe Marie, f. 18960128 i Hemsjö (P). Död 19790128. - Småskoll.
i Gunnarstorp. G.m. äg. t. 1 mtl L:a Solberga Nils Leijon, f. 1886 i
Söderbärke (W), d. 1949 i K:a (L:a Solberga).
Öhlander, Eric Fritiof, f. 18910108 i Skövde. Död 19780619. - Predikant,
fabrikör, Ersbo. - G.m. B. Herdis T. Thilén, f. 1881 i K:a (Torviksborg), d.
1938 i Skövde.
Örenius, Bror David Emanuel, f. 19050512 i Vireda (F). Död 19860411. -
Folkskollärare och organist.- KF - G.m. Sara Vilhelmina. Blank, f. 19191126 i
Tidaholm. Död 19951209. - Fam. fl. 1949 t. Stenstorp.
Förklaringar och speciella förkortningar
K:a = Korsberga F:e = Fridene F:d = Fröjered
KF = Kommunalfullmäktige KSt = Kommunalstämman KySt = Kyrkostämman KN =
Kommunalnämnden FvSt = Fattigvårdsstyrelsen BvN = Barnavårdsnämnden Kv =
Kyrkovärd
(C) = Cirkelmedlem (Medborgarskolans studiecirkel 1975?76 i Korsberga historia)
Anm: I äldre uppgifter tagna ur Husförhörslängder kan Fröjered betyda både
Fröjereds församling och Fröjereds pastorat, varför en person, som anges
född i Fröjered, mycket väl kan vara född i Korsberga.
V K Ä L L 0 R
Tryckta
Cederbom, L.A. ? Friberg, C.0.: Skara stifts herdaminne 1850?1930 (C ? F)
Colling, F.: Skaraborgsbygden Dahlberg, Åke ? Edvardsson, Bertil:
Västgötapräster. Minnesteckningar vid prästmöte i Skara år 1953 (D ? E)
Ekman, E.: Inre missionens historia Eldh, Robert: Skaraborgs läns landsting. ?
1962 Elgenstierna, G.:Den introducerade svenska adelns ättartavlor 1929.
Hedrén, T.: Uppslagsböcker över riksdagarna 1906 och följ. Landtmansson,
Samuel: Västgötamålet Ljungström, Claes Johan : Wartofta härad och staden
Falköping ? Lund 1877 (C.J.L.) Magnusson, Einar: Allmogeurmakeriet i
Västergötland och Västra Småland. ? Falköping 1967 v. Strokirch?Fridner,
Anna: Gårdar och människor ? Töreboda 1947 Warholm, J.W.: Skara stifts
herdaminne. ? Mariestad 1871 (W) Biografier över Svenska kyrkans prästerskap.
Folkskolans lärarekår i Skara stift 1928. Julhälsningar till församlingarna
i Skara stift. Karta öfver Wartofta härad. Upprättad i Rikets allm. Karteverk
1880. Jämte beskrifning. Skaraborgs läns kalender 1903, 1913, 1942/43.
Skaraborgs och Älvsborgs läns kalender 1923. Sveriges handelskalender 1875,
1887/88. Tidningsartiklar i Aftonbladet, Falköpings Tidning, Göteborgs?Posten,
Hjo Tidning jämte dess Korsberganummer 1913, Stockholms Dagblad, Svenska
Dagbladet och Västgöta?Bladet. Tidskriftsartiklar i Axevalla, Skaradjäknen,
Vestergyllens Jul samt i Valbroschyr 1917.
Otryckta handlingar ?_offentliga
Julihn, Eric: Skaraborgs läns tegelindustri ? 1972 ? Stenciltryck. i Sundholm,
Olof: Inscriptioner på Epitaphier, Grafstenar m.m. vid Skara stifts kyrkor ?
Handskrift i Skara stifts? och landsbibliotek. Thengblom, Thorstand :
Beskrifning över Fröjereds Giäld 1754 ? Handskrift i Skara stifts? och
landsbibliotek. Wilcke, Ingeborg: Förteckning över lösa föremål av
historiskt eller konst? närligt värde i Korsberga kyrka 1921 (i
Riksantikvarieämbetet) (IW)
Otryckta handlingar ? privata von Strokirch, Carl: Korsbergaminnen (C.V.S.) von
Strokirch, Miles: Kasebergasagan (M.v.S.)
I övrigt; Riksdagstryck, domböcker, kyrkoböcker (ex.
husförhörslängder,församlingsböcker m.m.) protokoll (från kyrkostämmor,
kommunalstämmor, kommunalfullmäktige o.d.) mantals?, fastighets? och
fyrktalslängder.
vi S L U T 0 R D
Den i slutorden till Del I omnämnda studiecirkeln i Medborgarskolans regi har
fortsatt under studieåret 1975?76, fortfarande behandlande Korsbergas historia
men nu tiden 1863 ? 1951
Medlemmarna ha på olika vis medverkat vid tillkomsten av denna bok, en del
genom att skriva egna artiklar, vilka äro signerade i boken, eller genom att
skriva ett visst avsnitt av en artikel, andra genom att anskaffa material eller
medverka på annat sätt.
Deltagare i studiecirkeln ha varit:
Andersson, Karl?Axel: Hjo (förut Tjustorp, Fridene) Andersson, Annie:
Lämmagårdstorp, Fröjered Andersson, Assar: " " Bogren, Ester:
Granhagen, Fröjered Boström, Einar: Ulriesdal 2, Korsberga Elgemark, Verner:
Söran,Korsberga Eng, Allan: Stommen, Fridene Eng, Vivi: " "
Fagerberg, Astrid: Gamla Karstorp, Korsberga Fagerberg, Rune: " "
" Green, Karl?Olov: Lilla Hamrum, Korsberga Indebetou, Carl?Gustaf:
Munkebo, Korsberga Indebetou, Ingrid: Munkebo, Korsberga Jansson, Sven: Vadene,
Korsberga Johansson, Harry: Sofielund, Korsberga Johansson, Torvald: Dannemarka,
Korsberga Johansson, Ulla: " " Jonsson, Göran: Styrshult, Korsberga
Jonsson, Helmer: St. Sänneryd, Korsberga Karlsson, Aina: Hamrum, Korsberga
Karlsson, Karl " " Löfving, Börje: Folkskolan, Korsberga Löfving,
Ingrid: " " Stener, Gunnar: Karthagen, Fridene
Till alla dessa vill författaren uttala ett varmt tack. Utan deras medverkan
hade boken icke kommit till. ? Slutarbetet inför tryckningen med redigering
o.d. har skett under medverkan av Börje Löfving, Ingrid Indebetou och Einar
Boström. ?Kontoristen Ulla Jögi, Korsberga, har renskrivit manuskriptet. Hon
förtjänar verkligen ett varmt tack för sitt utmärkta arbete men också för
att hon var villig att ställa upp i en pressad situation.
Som uppgiftslämnare utanför cirkeln tackar jag särskilt stadsingenjör Miles
von Strokirch, Huskvarna, fru Carola Fridner, Uppsala, jägmästare Ossian
Andersson, Halmstad och överpostiljonen Sven?Olof Löfving, Hjo; den senare med
sin utomordentligt stora litteraturkännedom, särskilt då på biografins
område, har varit en ovärderlig källa till många uppgifter. ? Till slut ett
varmt tack till kyrkoherde och fru Bengt Kullenberg, Fröjered, för visad
välvilja och hjälpsamhet under förf:s många besök i Fröjereds
pastorsexpedition.
Korsberga och Hjo i november 1976
Tore Persson<<<<<<<
f. rektor vid Hjo samrealskola