Korsbergaboken lenkar

Uppdatera startsidan på grund av server byte Här
Det är bara denna startsida som uppdateras från 2005 09 01.

Uppgifter om
KORSBERGA
socken 1863 – 1951.
Sammanstämda och kommenterade
Av
Tore Persson
Bilderna i boken har tillkommit.

Webbsidorna är konstruerade av Arne Möller

Kyrkan Munkmålningar Inventarier Gravkapellet Gravkamrarna Prästgården Kyrkogårdarna

E m i g r a t i o n e n t i l l N o r d A m e r i k a

Från Korsberga 1883 -1914

B E F 0 L K N I N G S U T V E C K L I N G E Nr

F o 1 k m ä n g d s u p p g i f t e r

År Antal År Antal

1860 1052 1927 940

1865 1119 1928 949

1870 1165 1929 936

1875 1207 1930 927

1880 1212 1931 939

1885 1223 1932 954

1890 1222 1933 952

1900 1184 1934 939

1905 1175 1935 917

1910 1098 1936 895

1912 1077 1937 861

1913 1060 1938 845

1914 1033 1939 842

1915 1055 1940 839

1916 1060 1941 793

1917 1048 1942 805

1918 1045 1943 794

1919 1029 1944 788

1920 1006 1945 789

1921 1016 1946 789

1922 985 1947 765

1923 989 1948 755

1924 978 1949 773

1925 981 1950 768

1926 965 1951 775

Å l d e r s f ö r d e 1 n i n g e n 1 9 5 1

födda ålder antal födda ålder antal födda ålder antal

1858 93 1 1890 61 13 1922 29 9

1859 92 2 1891 60 9 1923 28 12

1860 91 1 1892 59 10 1924 27 12

1861 90 1893 58 6 1925 26 5

1862 89 1 1894 57 9 1926 25 8

1863 88 1 1895 56 7 1927 24 6

1864 87 1896 55 13 1928 23 8

1865 86 1 1897 54 14 1929 22 7

1866 85 1898 53 11 1930 21 7

1867 84 1 1899 52 14 1931 20 5

1868 83 4 1900 51 10 1932 19 6

1869 82 1 1901 50 14 1933 18 11

1870 81 4 1902 49 15 1934 17 6

1871 80 4 1903 48 16 1935 16 9

1872 79 4 1904 47 7 1936 15 3

1873 78 3 1905 46 9 1937 14 10

1874 77 4 1906 45 11 1938 13 17

1875 76 4 1907 44 8 1939 12 8

1876 75 14 1908 43 6 1940 11 8

1877 74 6 1909 42 13 1941 10 11

1878 73 6 1910 41 14 1942 9 12

1879 72 8 1911 40 7 1943 8 9

1880 71 7 1912 39 9 1944 7 23

1881 70 5 1913 38 13 1945 6 12

1882 69 9 1914 37 8 1946 5 14

1883 68 7 1915 36 12 1947 4 11

1884 67 4 1916 35 7 1948 3 11

1885 66 14 1917 34 7 1949 2 16

1886 65 10 1918 33 6 1950 1 9

1887 64 9 1919 32 11 1951 10

1888 63 6 1920 31 10

1889 62 11 1921 30 9

Summa:775 invånare

F ö d e 1 s e t a 1 och dödstal

År Befolkning Födda 0/00 Döda 0/00

1862 1085 39 35 22 20

1951 775 10 13 11 14

År m kv S:a År m kv S:a

1883 2 - 2 1891 4 8 12

1884 11 5 16 1892 8 5 13

1885 4 5 9 1893 3 4 7

1886 9 14 23 1894

1887 11 7 18 1895 4 3 7

1888 6 8 14 1896 2 2

1889 1897 2 - 2

1890 4 - 4 1898 1 1 2

1899 2 - 2 1907 2 - 2

1900 - 1 1 1908 1 - 1

1901 5 3 8 1909 1 1 2

1902 5 5 1910 -

1903 4 4 8 1911 4 1 5

1904 6 6 1912 -

1905 1 1 1913 - - -

1906 1 1 2 1914 - - -

B. Från hela landet 1850 1920
------------------------------------------------------------------------------

Korsberga församling av Tore Persson
II. KORSBERGA FÖRSAMLING
K y r k a n <<<<

Vid periodens ingång 1863 hade väl Korsbergaborna hunnit att vänja sig vid alla de stora förändringar av kyrkans exteriör och interiör, som skedde vid restaureringen 1852 - 1855: i stället för att kyrkan sedan 1730-talet varit rödmålad, så var den nu vit; förut var timmerväggarna inne i själva kyrkan försedda med vackra 1700-talsmålningar och behängda med gamla adelsvapen, nu putsväggar helt vita och utan några vapensköldar; på väggarna i sakristian fanns förut vackra medeltidsmålningar av stort värde, nu var de överkalkade.

Om än restaureringen hade medfört betänkliga följder ur estetisk synpunkt, så hade dock kyrkan undergått en välbehövlig reparation, och den tarvade därför under de närmaste årtiondena endast nödvändigt underhåll.

Först på 1880-talet börjar man tala om större bristfälligheter, som behövde rättas till. I kyrkostämmans protokoll 21,10.1889 står det bl.a. följande: "Då det befanns, att såväl kyrkan som klockstapeln oundgängligen och med det första, som ske kan, tarfva en större reparation, såsom delvis ny brädfodring jämte rödfärgning av stapeln, tjärstrykning å spiran, nytt tak å kyrkan samt målning å väggar och fönsterbågar m.m.", så tillsattes en kommitté bestående av riksdagsman Carl Persson, Stallerhult, Per Eriksson dersammastädes, J.F.Bohlin, L:a Solberga jämte båda kyrkovärdarna A.J.Carlsson, Larskullen och L.J.Andersson, Hamrum samt komminister A. Lampa för att utreda, vad som behövde göras och komma med kostnadsförslag, vilket förslag avgavs redan den 18.12.1889. Detta innehöll bl.a. följande: 1. Klockstapeln repareras för en beräknad kostnad av 208,75 kr. 2. Kyrkan och sakristian förses med nytt tak.-Fyra alternativ fanns om vad man skulle täcka taket med: a tegel med beräknad kostnad 914 kr. b) jernplåt och svartplåt 1360 kr, c) galvaniserad plåt 1700 kr, d) spån 1260 kr., varav virkeskostnad 650 kr.

Ehuru täckning med tegel var det billigaste alternativet, ansåg sig kommittén icke kunna tillstyrka detta, eftersom det dels skulle kräva kostnadskrävande förstärkning av takstolarna, dels kunde ifrågasättas om, på grund av takets starka lutning, tegelpannorna kunna säkert ligga på sina platser. Man stannade till slut inför spånalternativet, vilket också blev det billigaste. Man, dvs Carl Persson kunde hänvisa till §26 i Kungl. Förordningen om de allmänna skogarna i riket, där det framgick att utsyning utan ersättning kunde ske från kyrkoherdeboställets skog även till annexförsamlingarna av reparation å deras kyrkor.

Kyrkostämman 30-12.1889 antog också enhälligt kommitténs förslag och utsåg senare utredningskommittén till byggnadskommitté med komminister Lampa som ordförande.

Man nöjde sig emellertid icke med ovanstående beslut om reparation av kyrkan och stapeln, -I kyrkostämmans protokoll 29.12.1892 läses följande: "På förslag av kyrkovärden L.J.Andersson i Hamrum. beslöt stämman tillsättande av en kommitté med uppdrag att vidtaga förberedande undersökning och upprätta kostnadsförslag för en blifvande reparation av Korsberga kyrka invändigt, hufvudsakligen afseende golfvets omläggning och sänkning samt nya bänkars insättande. Som ledamöter i denna kommitté valdes de båda kyrkovärdarna jämte riksdagsman Carl Persson i Stallerhult och herr J.F.Bohlin i L:a Solberga. Ordförande blev Carl Persson. -Kommittén avgav sitt förslag 10. 10-1893 och definitivt beslut, helt i enlighet med detta förslag, fattades 30.13.samma år. -Beslutet innebar bl.a. följande: 1. omläggning av golvet i kyrkan

2. de gamla sittbänkarna ersättes med öppna bänkar.-I förslaget står: Sittbänkarna i kyrkan, vilka utgöras av infodrade stolar, tillslutna med dörrar, äro högst obeqväma och otidsenliga samt delvis felaktiga, i synnerhet vad målning beträffar, hvadan vi anser, att nya böra insättas. Dessa nya böra vara till formen öppna och helst inköpas från Tidaholms eller annan snickerifabrik. 3. ny dörr å södra långsidan insättes. -I förslaget står: Widare anser vi en ny dubbeldörr böra göras i stället för den befintliga tunga och grofva jernbeslagna dörren. 4. Hela kyrkan ommålas invändigt med vattenfärg. 5. kyrkan förses med uppvärmningsanordning. En jernkamin uppställes fram om dörren å södra sidan. - Kostnadsförslaget slutade å 1250 kr.

I protokollet finns följande yttrande av kommittén: "Denna summa kan möjligen förefalla hög eller de föreslagna arbetena mindre nödvändiga(anm: vi senare tiders barn håller helt med om det sistnämnda i vad det avser Punkterna 2 och 3), men innan vi gå att tillstyrka kyrkostämman uttaxering av medel härtill, vilja vi såsom vår åsigt uttala, dels att en församlingskyrka, der den allmänna Gudstjensten hålles och sakramenten utdelas, bör väl och omsorgsfullt underhållas samt alltid visa ett värdigt och vördnadsbjudande utseende, hvilket icke allenast stämmer kyrkobesökaren till glädje och förnöjelse under gudstjensten utan ock vittnar om församlingens sinne för ett värdigt uppehållande af en af de dyrbaraste institutioner, våra fäder lämnat oss i arf." ttén, förstärkt med kamrer Fredrik Svensson på Söran, utsågs till byggnadskommitté. Denna kunde vid kyrkostämman 29.10.1895 meddela, att det mesta var verkställt.<<<<

Samma stämma fattade på kommitténs förslag beslut om att 11 under 1896 reparationer å kyrkan skulle ytterligare fortsättas med höjandet af det inre taket i hvalfform till en beräknad kostnad af 682,50 kr. -Kommittén hade en synnerligen omfattande beskrivning, hur sådant skulle kunna ske utan att riskera husets hållbarhet eller bestånd. -Byggnadskommittén utökades med patron Per Pettersson på St.Hamrum och skolläraren Axel Björklund.- Under år 1896. voro samtliga beslutade arbeten verkställda och kyrkorestaureringen klar.

Så hade då Korsberga kyrka under loppet, av 40 år genomgått tvenne stora restaureringar-, som till nästan oigenkännlighet förvandlat den gamla karolinerkyrkan, framför allt då dess inre. -1855 års restaurering hade även medfört en kulturförstöring av stora mått, då ovärderliga inventarier vandaliserades eller förstördes. -Är 1877 reagerade Claes Johan Ljungström i sin bok: "Vartofta härad och staden Falköping" mot detta. Han skriver bl.a.:" -Gyllenstormar, Fältstiernor, Papegojor m.fl. adliga personer, som på 1600-talet bodde inom församlingen, mot vilkas minne man varit otacksam nog, att, när kyrkan hvitmenades, deras vapen, som hängde på väggarne, nedrefvos och vräktes undan, dels på kyrkvinden, dels i klockstapeln. Äfven sakristian har varit målad, men den också öfverkalkades. Det var en qvinna (folket säger: en Abidissa), som läste på sitt radband: sålunda en målning, som var från katolska tiden, och som kan framkallas genom kalkens borttagande af dermed kunnig person."<<<<

1895-96 års restaurering gör heller ingen nutidsmänniska glad. De gamla bänkarna med vackert målade dörrar slängdes ut och ersattes med brunmålade, öppna bänkar av "billig" typ. -Innerväggarna, som förut voro försedda med panel nedtill, målades också i en brunaktig ton men ljusare än bänkarna och hållen något i grått och t.o.m. predikstolen och altaruppsatsatsen övermålades i brun färg. Allt gav ett synnerligen tråkigt och påvert intryck, och detta fick Korsbergaborna dras med i 50 år. Under denna tid sker inga större förändringar om man undantar, att elektriskt ljus indrogs i kyrkan år 1918 och ny orgel tillkom 1925, byggd av Hammarbergs i Göteborg.

Men man blev alltmer missnöjd med sin kyrkas utseende, och när man till slut På grund av "tidens tand" måste börja vidtaga en del större reparationer, så kom beslutet om en genomgripande restaurering, som inte bara skulle om~ fatta nödvändiga reparationer utan också, i den mån det gick, försöka att återfå något av det forna kyrkorummets utseende. Detta beslöts på en kyrkostämma 9.6.1946, då man antog en av arkitekten Axel Forssén uppgjord plan. Slutligt godkännande skedde å stämma 23.10.1946. Kostnadsberäkningarna slutade på c:a 50.000 kr. Till entreprenör för byggnadsarbetena antogs byggmästare Oscar Andersson, Kungslena och för målningsarbetena målerifirman K.R.J.Johansson i Skövde. Konserveringsarbetena skulle utföras av konservator Olle Hellström i Skara. -Till byggnadskommitté utsågs kyrkoherde C.G. Wetterberg, Fröjered, folkskollärarinnan Tina Kjellman, Skolan, kyrkvärden Axel Jonsson, Styrshult, kyrkvärden Ivar Borg, Gunnarstorp, kommunalordföranden Artur Lindgren, Källedal, f. länsskogvaktaren Gunnar Dahlström, Sandhem samt komminister Gillis Ekhäll, Prästgården. Särskilt den senare jämte Axel Jonsson nedlade ett mycket omfattande och uppskattat arbete vid restaureringen. I huvudsak utfördes följande arbeten:

1.Nya bänkkvarter med bänkar och dörrar i likhet med dem, som fanns före 1896 års restaurering. Gamla bänkgavlar hittades hos en snickare i Fröjered och arkitekt Forssén gjorde en rekonstruktion.

2. Nytt golv ovanpå det gamla inlades och nytt innertak anbringades under det gamla.

3. Panelen kring väggarna togs bort och väggarna omputsades.

4. Predikstol och altaruppsats återställdes i ursprungligt skick.

5. Elektrisk värme installerades.

6. Kyrkdörren å södra väggen togs bort.

7. I korets golv inlades en gravsten över Marcus Börjesson Papegoja och hans gemål. Den hade förut varit uppsatt på sakristians yttre norra vägg.

8. Luckor upptogs i mittgångens golv till tre under kyrkgolvet befintliga gravkamar, vilka uppsnyggades.

9. Nytt altarbord och ny altarring.

10. Nya läktarspeglar. 11. Efter konservering uppsattes på norra väggen en värdefull Madonnaskulptur av Viklautyp jämte en apostlabild och en Kristusbild. ?På södra väggen uppsattes sådana adelsvapen, som voro i någorlunda gott skick. 12. Medeltidsmålningarna i sakristian befriades från sitt kalköverdrag. Komminister Gillis Ekhäll skriver i en artikel i Hjo Tidning 1950 om dessa följande:

"Munkamålning" i sakristian. <<<<

I en inventering och beskrivning av Korsberga kyrka, upprättad av kyrkoherden Thorstand Thengblom i Fröjered och avgiven till prästmöte i Skara år1754 heter det: "Sakristian av sten, målad med munkamålning". -Och i ett inventeringsinstrument av den 19.11.1829 läses: "Sakristian, murad av sten, är tillbyggd vid norra sidan och sannolikt äldre än den nuvarande träkyrkan, hvilket styrkes af de flere större och mindre rosenkransar med J.(jungfru) Mariebilder midt uti målade i det hwalva taket." -Man visste alltså, att det under den senare påmålade kalkfärgen i sakristian skulle finnas medeltida takmålningar. I samband med restaureringen fattades beslut om att dessa målningar om möjligt skulle återframkallas och konserveras. Arbetet uppdrogs åt konservator Hellström.

Ehuru de nu framtagna målningarna delvis äro rätt illa medfarna och utplånade, kan man dock tydligt skönja den nämnda rosenkransen i taket jämte ett annat fält målningar, vilkas fragmentariska skick dock Omöjliggör en tolkning av dess innebörd. -En tredje bildserie med bl.a. en häst och ett träd finnes på västra väggen.-Rosenkransmålningen kan måhända förklaras av att kyrkan under senare medeltiden hade karaktär av avlatskyrka, dit människor kom för botgöring och bön, och därvid de kunde tänkas hava hjälp av rosenkransen, vilken ju var avsedd såsom ett hjälpmedel vid bönen. Avlatsbrevet för kyrkan, av vilket en avskrift förvaras på pastorsexpeditionen, är utfärdat av Skarabiskopen Brynolf söndagen efter Alla Helgons dag år 1481.~

Fil.lic. Berit Wallenberg, Stockholm, som undersökt en del av målningarna, har fastställt, att de utförts under mitten eller slutet av 1400-talet av någon mästare, eventuellt den från andra målningar kände mästaren Amund, tillhörande den s.k. Vadstenaskolan.-Den gamla anteckningen talar sålunda nog sanning, då den kallar målningarna för "munkamålning". Ehuru dessa målningar på grund av den hårdhänta överkalkningen betydligt skadats och således endast kunnat återställas i fragmentariskt skick, bidraga de dock att på ett utomordentligt sätt skapa en säregen stämning av stillhet, skönhet och andakt, sam utmärker detta vackra rum.

Utöver Gillis Ekhälls beskrivning kan tilläggas, att den kände forskaren Nils Månsson Mandelgren (f.1813,d.1899) besökte Korsberga kyrka antagligen år 1874, och då påpekade dessa målningars existens.-I ett kyrkostämmoprotokoll 21.12.1874 heter det: "Skollärare Blomén anmäler, att en av rikets fornforskare, Mandelgren, anser att kalkmålningen i sakristian bör tas bort för att blotta målningar av stort antikvariskt värde."

Kyrkan öppnades 14.5.1950 åter för gudstjänst och invigdes då av biskop Yngve Rydberg i närvaro av en stor menighet.

Den äldsta kända inventarieförteckningen är från 1658,alltså från den äldre kyrkan.-En utförlig förteckning från år 1829 finns avtryckt i Del I: sid. 32 -34.

År 1921 upprättade fil.kand. Ingeborg Wilcke på Riksantikvarieämbetets uppdrag en "Förteckning över lösa föremål av historiskt eller konstnärligt värde, som böra vara uppförda i kyrkans inventarieförteckning."-Denna förteckning, som är av utomordentligt stort värde återges här nedan, i fortsättningen under förkortningen (IW).Wilckes förteckning bygger på en sammanställning av Olga Fürstenberg.(Anm: Numreringar och anmärkningar har gjorts av denna bokens författare.)

1. Krucifix, av ek. Har möjligen utgjort triumfkrucifix i en äldre kyrka än den nuvarande. Baksidan urholkad. Korset saknas. Huvudet löst. Armar och fötter borta.

2. Nummertavlor,3 st, äldre, ytterst enkla. Smala träramar, målade i rött. och gult.

3. Kalk med patén av silver, å kalken följande stämplar: XAW, förmodligen tillverkad av Anders Wibeck i Borås 1716.-Patenen saknar kontrollmärke och är inuti försedd med ett krucifix samt bokstäverna I H S. Kalkens höjd 20,4 cm.

4. Sockenbudstyg, av tenn, utan stämplar. Kalken oornerad.1600-talet-

5. Kalk och paten av silver. Kalken har i bottnen en stämpel med bokstäverna D E M, möjligen Dionysius Erdman, mästare i Skövde 1749 - 1763.(Anm: Kallas i senare inventarieförteckningar för sockenbudstyg.)

6. Oblatask, försivrad metall. Försedd med inskriften: Korsberga kyrka.

7. Vinkanna av nysilver. Dess lock prytt med ett lamm och en flagga; å dess ena sida ingraverat ett krucifix,å dess andra donators namn. (Anm: Donerad av riksdagsman Carl Persson i Stallerhult 1886.)

8. Ljuskronor,3 st av mässing, en med årtalet 1638.Barocktyp annat fält målningar, vilkas fragmentariska skick dock Omöjliggör en tolkning av dess innebörd. -En tredje bildserie med bl.a. en häst och ett träd finnes på västra väggen.-Rosenkransmålningen kan måhända förklaras av att kyrkan under senare medeltiden hade karaktär av avlatskyrka, dit människor kom för botgöring och bön, och därvid de kunde tänkas hava hjälp av rosenkransen, vilken ju var avsedd såsom ett hjälpmedel vid bönen. Avlatsbrevet för kyrkan, av vilket en avskrift förvaras på pastorsexpeditionen, är utfärdat av Skarabiskopen Brynolf söndagen efter Alla Helgons dag år 1481.~

Kyrkan öppnades 14.5.1950 åter för gudstjänst och invigdes då av biskop Yngve Rydberg i närvaro av en stor menighet.

Inventarier i Korsberga kyrka. <<<<

Den äldsta kända inventarieförteckningen är från 1658,alltså från den äldre kyrkan.-En utförlig förteckning från år 1829 finns avtryckt i Del I: sid. 32 -34.

1. Krucifix, av ek. Har möjligen utgjort triumfkrucifix i en äldre kyrka än den nuvarande. Baksidan urholkad. Korset saknas. Huvudet löst. Armar och fötter borta.

2. Nummertavlor,3 st, äldre, ytterst enkla. Smala träramar, målade i rött. och gult.

3. Kalk med patén av silver, å kalken följande stämplar: XAW, förmodligen tillverkad av Anders Wibeck i Borås 1716.?Patenen saknar kontrollmärke och är inuti försedd med ett krucifix samt bokstäverna I H S. Kalkens höjd 20,4 cm.

4. Sockenbudstyg, av tenn, utan stämplar. Kalken oornerad.1600-talet-

6. Oblatask, försivrad metall. Försedd med inskriften: Korsberga kyrka.

8. Ljuskronor,3 st av mässing, en med årtalet 1638.Barocktyp Likaså anger S-m att ursprungliga gravplatsen var "Söder från Kyrkan, nära Klockstapeln." -Han anger också om Markus och Bengt Börjessons gravplats, att ''desse Grafver draga Familierna försorg före at uprätta och vidmagt hålla." .Förflyttningen av stenarna till andra platser på kyrkogården torde ha skett efter 1800.-De båda delarna av Bengt Börjessons gravsten finns nu (1976) i gräsvallen utanför koret intill sakristian. Texten: "Her under - - - saligh upstaåndelse" är fortfarande läslig. Texten i ramen bör ha haft följande lydelse enligt Gustav Vasas bibel: Men then rettferdighe förgåås och ingen är som legger thet uppå hiertat ty the rettferdighe warda borttagne för olyckone och the som redheliga för sig wandrat haffwa, komma till fridh och hwilas uthi theras camerar. Es- 56. -De understrukna orden finnas på de bevarade tvenne gravstensstyckena. -- Bengt Börjesson Papegoja dog 1644 och hans gemål Christina Hansdotter dog 1643.) 18. Skulpturfragment. 1) 5 lösa bitar akantusornamentik, tydligen hörande till det stora begravningsvapnet. 2) Ett par vingar av förgyllt trä. Användning okänd. Längd 68 cm. 19. Begravningsvapen. Grovt skulpterat, broskornament. Skölden en fågel. Ett stycke av bärstången finns kvar. Höjd 95 cm, bredd 68 cm. 1600-talet. Färgen bortfallen eller övertäckt av smuts.-( Anm: Vapnet gjort för en avliden medlem av släkten Papegoja, varav många äro begravda anting en på gamla kyrkogården eller i släktens gravkammare under kyrkgolvet. 20. Överstycke till begravningsvapen eller epitafium, av snidat och målat trä . Längd 43 cm,höjd 41 cm. Akantusornamentik. 21. Vapensköld, av skulpterat och målat trä med Hårdska vapnet och initia lerna T.J.H.-Har möjligen hört till anvapenserien. Höjd 38 cm, bredd 30 cm.- (Anm.-Släkten fanns under 1600- och 1700-talen på Dannemarka. I Hårdska vapnet: ett oxhuvud.) 22. Vapensköld av skulpterat och målat trä. Inskription i kursivstil: Johan Feltstierna, född Anno 1685,död 1687.-Några bladflikar avslagna. Höjd 58 cm, bredd 54 cm.-( Anm: Johan F. var son till majoren Swen Feltstierna på Karstorp,d.1737.-Se: I 1829) 23. Vapensköld, av skulpterat och målat trä. I vapnet ett lejon med spik klubba, stående på en mur mellan 2 stjärnor. Av inskriften kan endast lä sas, att personen var född 1627,död 1697.Höjd c:a 122 cm bredd c:a 110 cm, (Anm: C.J.L. skriver:" På kyrkovinden ligga åtskilliga vapen --- på ett är skrifvet: Kongl. Maj:ts fordom trotienare och Capitaine af Dahls regimente infanterie, den välborne numera hos Gudh Sal, herre hr Lars Leijonvall till Styrshult, hvilken föddes till världen den 13 Ap ril Anno 1623 och salighen hädanskildes på Styrshult den 12 Juni anno 1697.Gudh gifve honom i sinom tid en fröjdefull upståndelse.-Se 1:1829) 24. Överstycke till föregående med ett fågelhuvud mellan 2 eklövskvistar som hjälmkrön. Höjd 36 cm. Alltsammans ligger på vinden. 25. 2 likadana vapensköldar av fur. Inskrift å den ena. "Carl Alstierna, f. 1690,död samma år."-Framsidan av hjälmen avslagen.-Å den andra:David Alstierna, född, 1689,död samma år.-Framsidan av hjälmen avslagen. Ornamentiken skadad på båda vapnen. Mycket smutsiga. Höjd 54 cm, bredd 54 cm. - (Anm: Felläsning av IW - skall vara Carl Feltstierna resp. David Feltstierna, barn till major Swen Feltstierna på Karstorp.-Jfr nr 22.-Se 1:1829) 26. Kristusbild av trä (björk-)? Har utan tvivel tillhört altaruppsatsens förkomna överstycke. Barock. Höjd 40 cm. Ena armen och båda fötterna saknas. F.ö. illa åtgången. 27. Madonnabild av ek,1200-talets efterbildning av Viklautypen. Barnet sak nas,men en tapp i knäet visar, var det suttit. Händerna avslagna. Höjd 93 cm, bredd 33 cm. ( Anm: C.J.L.skriver: "Under läktaren förvaras en väl skuren men illa medfaren bild av Himladrottningen med krona på hu vudet, sittande på en stol med knappar på pelarne till denna."-Vid res taureringen 1950 konserverad av Olle Hellström samt placerad å norra korväggen i kyrkorummet.-Enl. G. Ekhäll 1950:en madonnaskulptur av Viklautyp,skuren i trä av en fransk mästare på 1200-talet. 28. Apostlabild av björk. Ena handen borta.1400-talets förra del. Hör till helgonskåp på vinden.- ( Anm: C.J.L. skriver: "Likaså gömmes här på vinden en helgonabild ( Petrus ) med relikgömma i hjässan. I helgonbildernas hufvuden borrades vanligen ett hol, hvari inlades någon relik& ben, klädeslapp eller annat, som skulle ha tillhört samma helgon, hvarpå holet igensattes med en träpropp." - Vid restaureringen 1950 konserverad av Olle Hellström och har nu sin plats intill madonnan.) 29. Dorsal till helgonbild. Har ursprungligen varit ett skåp, som synes av tappen i dorsalens kanter. Ligger på vinden. 30. Träsvärd, med förgyllning på fästet. Har kanske hört till den medeltida apostlabilden. Fästet trasigt. 31. Värja med lindad kavle, bygel och parerplåt. Karl IX:s tid enl. uppgift av kammarherre Lagerberg. Höjd 97 cm.- ( Anm: Efter restaureringen 1950 upphängd i vapenhuset.) 32. Fattigkista, längd 139 cm, höjd 60 cm, bredd 51 cm, av furu med välvt lock. Kraftiga järnbeslag, låsbeslag.- ( Anm: Major Johan Gyllenstorm skänkte 1682 en kista, som kan vara denna.) 33. Kista av brunbetsad furu, med ornamentala järnbeslag. Höjd 46 cm, bredd 56 cm, längd 110 cm. 34. Skampall, i stapeln. Längd 83 cm, höjd 66,5 cm. Stocken förkommen. 35. Karl XII:s bibel i enkelt band. ( Anm: Inköpt 1704 ) 36. Primklocka, fäst i en tvärslå. Ornerad med ett klockgjutarmärke ingjutet. ( Anm: Från den medeltida kyrkan.-Hänger i kyrkan ovanför sakristians dörr.-I:1658)<<<<

Kyrkan av trä med sakristia av sten. Klockstapel inbyggd. Av fasta inventarier märkes 37. Altaruppsats, av trä, målad i ekfärg. I mitten kalvariegrupp i relief, flankerad av Lukas och Johannes i friskulptur.16 - 1700:talet.-( AM: Skänkt 1712 av fru Brita Hårdh på Dannemarka.-I altaruppsatsens överstycke insattes 1826 ett slagur, skänkt av riksdagsmannen Lars Svensson i St. Stallerhult och tillverkat av Lars Månsson i Ekåsen.) 38. Predikstol, av skulpterat trä.1600-talet. Korgen bruten i 4 fält: i dessa Kristus och 3 evangelister, den fjärde, Marcus, nu fästad på trappräcket. Fälten skiljas av vridna kolonner med korintiska kapitäl.-Ljudtak,5-kantigt, med akantusvoluter och småänglar.- ( Anm: Skänkt 1716 av fru Christina Papegoja till Hamrum och hennes make översten Sten Tranhielm.-Papegojska och Tranhielmska vapnen finns på ljudtaket.-Predikstolen övermålades 1896.Återställd i ursprungligt skick 1950-) ----------------------------- Tillägg av förf. ( I W :Tillägg. I ? IV.

En del äldre föremål, som upptagas i förteckningen 31-12.1951 och tydligen också fanns bevarade 1921 men blivit förbisedda eller av annan orsak icke upptagits i Ingeborg Wilekes förteckning 1921: I. Kandelabrar,2 st, av mässing, tvåarmade med 3 Pipor i varje, tillverkade 1844 på sockenstämmans begäran av Jan Svensson i Mohagen, känd gelbgjutare och klockmakare i Korsberga, vanligen kallad Jan i Mohagen. Jan Svensson var född i Grevbäck 1790 och dog i Mohagen(Motorpet)1873 II. Mässhake av svart sammet med silvergaloner, skänkt 1764 av ryttmästaren Axel Johansson Natt och Dag på Dannemarka,f.1731,d.1779,gift med Brita Maria Lilliehöök från Dannemarka,f.1744,d.1777. II. Timglas. Ålder okänd. Enl. C.J.L. fanns 1877 ett timglas, skänkt av Jöns Jonsson på Söran år 1658.-Denne var kyrkvärd det året enl. kyrkoböckerna men däri finns ingen uppgift om gåvan. IV. Vapensköld för majoren Johan Gyllenstorm (före adlandet hette han Johan Gunnarsson Stare)lf.1621,d.1695.Enl.C.J.L:I klockstapeln ligger Gyllenstormska vapnet illa medfaret och i sällskap med en straffstock. Vid restaureringen 1950 upphängt i vapenhuset. 31.12 1951 fanns följande inventarier upptagna i alfabetisk ordning. (Anm: Inom parenteserna finns angivet året för tillkomst samt ev, givare. I W =hänvisning till Ingeborg Wilckes förteckning av år 1921 jämte tillägg)

Förteckningen här nedan uppgjord av Ingrid Indebetou. Altarbrun (av Kyrkliga syföreningen 1851) Altare av trä (nytt 1950) Altarduk (1908) " (1941) " (1948) " med knypplad spets ( av Carl Gustaf och Ingrid Indebetou, Munkebo Altarring (ny 1950) Altaruppsats (altartavla) - I W:nr 37. Altarvas av nysilver (av Bertha Högström, Sveaborg 1950) Altarvaser, 2 st, av tenn ( 1939 ) Antependier, 4 st :rött, violett, grönt, vitt (av Kyrkliga syföreningen 1950) Apostlabild av björk ~ I W : nr 28. Appliquer 2 st - I W :nr 12. Begravningsvapen -Papegoja- I W:nr 19. Bibel, Gustav V:s, (av Gunnar Thilén, Värnamo 1938) " Karl XII: s,, (1704) Bokbräde (1896, omklätt 1950) Brudkrona av förgyllt silver av Korsberga S L K F 1950 Dopfunt av ek ( 1914 - avskuren och ommålad 1950 ) Dopskål av tenn, från medeltiden, 24 lod ( renoverad 1950) " av mässing ( 1924 renoverad 1950 ) Evangelieboken, den svenska (av fam. Fagerberg, G:a Karstorp) Kalk med paten av silver, 7 lod.~ I W:nr 5 (ibland kallat sockenbudstyg) " " " av silver - I W:nr3. Kalkkläde, grönt siden " svart sammet ( 1880, obrukbart) Kandelabrar, 2 st, av mässing - I W:tillägg nr I. Kista, fattig-, av furu med välvt lock - I W:nr 32 " av brunbetsad furu - I W:nr 33 Kollektbäcken av koppar (1925) Kollekthåv, lila sammet (av Kyrkliga syföreningen 1926) " p blått siden (av Helga Jonsson, Styrshult 1950) Kristusbild av trä fr.1716 illa åtgången - I W:nr 26. Krucifix av ek - I W:nr 1. " av trä (1930-talet) " av trä och metall (av Gillis och Ingrid Ekhäll, Prästgården 1930t) Kyrkklocka, större - I:1829 (Se Del I: sid 38 - 39) Kyrkklocka, mindre I:1829 - (Se Del I: sid 38 ? 39.) Kyrkohandboken, den svenska (av Axel och Tyra Jonsson 1950) Lampa av mässing och glas (av Ivar och Maria Borg, Gunnarstorp 1950) Lampetter, 2 st trearmade, av tenn ( av fam. Bohlin-Leijon, L:a Solberga samt Ljuskrona av malm fr. 1638 - I W: nr 8a. (Tekla Arvidsson, Tina och Anna Kjellman, Skolan 1950.) " "av mässing -I W:nr 8 b. " " " -I W:nr 8 c. " av mässing och slipat glas - I W: nr 9. " av järn med 3 ljus,i sakristian. Ljusstakar, 2 st, av mässing och marmor, 1700-t.-( av Agnes Svensson, Skogsbo 1950) " , 2 st, av tenn(av Kyrkliga syföreningen 1930) " , 2 st, av mässing - I W:nr 10. " , 2 st, " " - I W:nr 11 Ljusstake av trä, enkel ( 1937 ) Lykta med blyinfattat glas ( av Johan och Tekla Jansson, Kvarnegården 1950) Madonnabild av ek - I W:nr 27. Matta, reliefflossa, innanför altarringen ( av Kyrkliga syföreningen 1950) " ;röllakan, i koret framför altarringen ( av Korsberga Lottakår 1950) Mässboken, den svenska Del I av Oskar Larsson, L:a Hamrum. " " " Del II (1948) Mässhake, svart sammet ( fr.1764, restaurerad 1950) - 1 W: tillägg nr II " t vit ( av Gunnar Thilén, Värnamo 1951) Mässkjorta ( 1942) Nummerlåda av trä 1950 Nummertavla (1950) " med 89 siffror (1950) Nummertavlor, 3 st, - I W: nr 2. Oblatask, försilvrad metall - I W: nr 6. Oblatjärn, okänd ålder, i stapeln Orgelverk med 11 stämmor ( 1925, ombyggt 1950 Predikstol - I W: nr 38 Primklocka - I W:nr 36. Psalmboken, den svenska ( av Helmer och Greta Jonsson. St.Sänneryd 1950) Rökelsekar av malm - I W: nr 15. Sokenbudstyg av tenn - I W: nr 4 Stolar, 4 st, av trä, antika, i sakristian Timglas - I W: tillägg nr III. Träsvärd - I W: nr 30 Vapensköldar, 6 st - I W:nr 21 (Hårdh), nr 22 (Johan Feltstierna), nr 23 (Leijonvall,nr 25(David och Carl Peltstierna), tillägg IV: GYllenstorm) Vinkanna av nysilver - I W:nr 7 Värja - I W:nr 31 Väggur, inbyggt i altaruppsatsen - I:1829~Jfr anm-I W:37

Gravkamrarna (gravkoren) <<<<

l. Feltstiernska gravkoret 2. Ridderfeltska tt 3. Hammarhielmska it 4. Papegojska it Tillträde sker till nr 1 genom lucka i golvet ( rest av trappa finnes) " 2 " " " " " " " " " 3 genom lucka i golvet " 4 " " i korgolvet med nedgång i en äldre stentrappa.

Det har under tidernas lopp bott många adelsmän i Korsberga socken, särskilt under 1600-och 1700-talen. Enligt tidens sed skulle medlemmar av adeln begravas i särskilda gravkor, som uppfördes i anslutning till kyrkorna eller, om man icke hade råd därtill, under kyrkgolvat. Det senare var fallet i Korsberga från slutet av 1600-talet.-Under förra hälften av detta århundrade och t.o.m.1660-talet ha vi exempel på att medlemmar av den gamla, kända västgötasläkten Papegoja, adlad 1575 och introducerad på Riddarhuset med nr 126t.ex.,Bengt och Markus Börjesson Papegoja och Hans Bengtsson Papegoja fått sina gravar på kyrkogårdens södra del mellan stapeln och kyrkan. Men fr.o.m.1670-talet begravdes många av socknens adelsmän under kyrkan, till en början i fristående kistor. Sedermera ställdes kistorna i murade gravkamrar. Av sådana finns i Korsberga kyrka 4 st (se skissen härovan med deras gängse namn).-Vid restaureringen 1950 städade man upp i gravkamarna, ordnade till kistornas placering och gjorde ordentliga luckor i golvet för att kunna komma ner. Däremot gjordes ingen vetenskaplig undersökning, varför man icke vet, vilka som ligger i de olika kistorna. I litteraturen finns på sina ställen angivet, vilka som äro begravna i Korsberga kyrka t.ex. i Elgenstierna, Gustaf: Den introducerade Svenska adelns ättartavlor och i Sundholms Epitafier etc. Den senare bygger på kyrkoherde Torstand Thengbloms "Beskrifning öfver Fröjereds Giäll" av år 1754.<<<<

Eftersom Fältstiernska gravkammaren sedan 1840-talet stått tom (Anm: då utflyttades kistorna tillhörande Fältstiernska ätten till en särskilt iordningsställd gravplats, inhägnad med ett järnstaket, belägen på norra delen av gamla kyrkogården och nära kyrkväggen och sakristians västra del) och det var trångt för kistorna i Hammarhielmska gravkammaren, så flyttades 1950 2 kistor från detta till den tomma Fältstiernska gravkammaren.

I gravkamrarna äro samtliga kistor av trä, mest fur, de flesta omålade och av tämligen enkel beskaffenhet. En del verkar vara "hemmagjorda".

Beskrivning

Gravkammare nr 1 (det s.k. Fältstiernska gravkoret)

2 kistor. en bred och en smal, stående på golvet.- En graverad plåt anger att dessa 2 kistor vid kyrkorestaureringen 1950 flyttades från Hammarhielmska gravkammaren = 2 st

Gravkammare nr 2 ( det s.k. Ridderfeltska gravkoret)

3 kistor i bredd. Under den mellersta finns rester av en fjärde kista med bl.a. fragment av en gavel. Kistan var målad med färger i gråblått och på gavelfragmentet står följande: Wälborna Fru Britta Magdalena Lilliehöök. Föd år 1704.- (Anm:Britta Magdalena L. var dotter till majoren Bengt Lilliehöök och Brita Hårdh på Dannemarka. Död 1783 på Söran. Gift med ryttmästaren Henrik Ridderfelt, f. 1692, d.1745, förut gift med Elisabeth Sahlefelt, f.1683, d.1735) - På 2 av de välbevarade kistorna står var sin barnkista. = 5 st

Gravkammare nr 3 (det s.k. Hammarhielmska gravkoret)

3 kistor stående på golvet, den mellersta bred. Ovanpå den mellersta står en smal, enkel kista och på den högra (södra) finns också en smal kista men målad i gråblå färg och med rester av text på sidorna. Verkar vara bibelord. Ovanpå den vänstra (norra) kistan står en barnkista. = 6 st

Gravkammare nr 4 (det s.k. Papegojska gravkoret)

På golvet står 4 kistor, varav den högra (södra) är målad och på gaveln försedd med Papegojska vapnet, väl bevarat. Ovanpå var och en av dessa kistor står en kista av något mindre storlek. Under den 2:a från vänster, som är något upphöjd över golvet, finns rester av en kista.- Den målade kistan, vars botten f.ö. börjar ge sig, är av ett förnämligare utseende och eftersom den är försedd med vapen, får man anta att här ligger en framstående medlem av släkten, gissningsvis Brynte Bengtsson Papegoja från Svenstorp i Fröjereds socken, f.1627, d.1694. Han uppges vara begraven i Korsberga kyrka. = 8 st

Således fanns i de 4 gravkoren 1950 21 st bevarade kistor jämte rester av några andra. - G.Ekhäll uppger 1950, att det då fanns 29 mer eller mindre bevarade kistor.

Man får hoppas, att församlingen kan bevara gravkoren och hålla dem och kistorna i sådant skick. att det kan motiveras, att de finns kvar. De utgör ju ett stycke kulturhistoria och kunna väl också vara värda en vetenskaplig undersökning för att, om möjligt, få reda på, vilka som äro begravda där. - I början av 1800?talet fanns det ett sockenstämmobeslut på att gravkoren skulle igenfyllas med sand, vilket beslut, som väl var, icke blev fullföljt.

B. K y r k o g å r d a r n a . <<<<

Sedan tidig medeltid har omkring kyrkan funnits en kyrkogård inhägnad först med kyrkobalkar av trä, fr.o.m. 1840-talets början av en stenmur. Genom den stora folkökningen i socknen under 1800-talet med så småningom ökande antal döda, började kyrkogården bli för liten. Under början av 1870-talet diskuterades på kyrkostämmorna denna fråga och man fattade t.o.m. beslut om att utvidga kyrkogården åt söder i riktning mot fattighuset. Detta blev emellertid aldrig verkställt.

Först på 1880-talet tog man på allvar itu med frågan. En kommitté tillsattes 22.9.1885 för att utreda frågan på nytt. Den bestod av komminister A. Lampa (ordf.), patron Anders Johanzon på Dannemarka, patron Per Pettersson på St.Hamrum, riksdagsman Carl Persson i Stallerhult och hem.äg. Per Eriksson i Stallerhult. I kommitténs uppdrag ingick också att undersöka, huruvida det i st.f. utvidgning av den gamla kyrkogården vore lämpligare att anlägga en helt ny begravningsplats.

Kommittén avgav snabbt sitt yttrande med utförligt motiverat förslag. Överhuvud taget är det karakteristiskt för de många utredningskommittéerna, som verkade under 1800-talets två sista årtionden för att lösa de många och stora frågorna: ny begravningsplats, gravkapell, yttre och inre restaurering av kyrkan samt nytt ålderdomshem, att kommittéförslagen äro mönsstergillt utformade och ha noggranna redogörelser med kostnadsförslag för olika alternativ. Den drivande kraften i dessa utredningar, och som sannolikt svarat för de välformulerade protokollen, var riksdagsman Carl Persson i Stallerhult.

Komittéförslaget om kyrkogården innehöll i huvudsak följande: 1) Utvidgning åt söder ansågs olämplig. Man vann för litet mark, endast 5 rutor eller 500 qv. famnar (c:a 1800 kvm).- 2) Lämpligare vore anläggandet av en ny kyrkogård väster om landsvägen och mitt emot kyrkan, på mark som tillhörde komministerbostället. Området föreslogs omfatta en bredd utmed vägen av 32 famnar (c:a 6o m) och en längd mot väster av 38 famnar (c:a 70 m) - Detta blev också kyrkostämmans beslut den 29.10.1885. Då beslutades också bl.a. att kyrkogården skulle inhägnas med en stenmur och att en 5 alnar ( 3 m bred väg, som delade begravningsplatsen i tvenne lika delar, skulle anläggas från en port i östra muren och mot väster.

Anläggningsarbetena togo snart sin början och voro färdiga under år 1888. Till invigningen hade C.G. Bjerkander i Mossen skrivit en mycket uppskattad dikt, som vid tillfället upplästes av författaren.

Den nya kyrkogården togs sedan i bruk och skulle enl. stämmobeslut "för sitt ändamål i allmänhet begagnas, men om den gamla kyrkogården någon gång skulle vilja användas, så kunde äfven detta ske mot en afgift af 5 kr. för varje plats." - Det blev under de närmaste årtiondena endast ett fåtal Personer. som begravdes på den gamla kyrkogården, främst då i familjegravarna på norra sidan om kyrkan. - Av fotografier från början av 1900-talet att döma tycks kyrkogårdsområdet söder om kyrkan varit synnerligen ovårdat. Först på 1920-talet blev det vanligt, att gravplatser inköptes där. Området blev åter vårdat och här finns begravna flera av Korsberga församlings mera kända personer under 1900-talets förra del.

Den på gamla kyrkogården befintliga klockstapeln har under perioden 1863- 1951 icke undergått några större förändringar. Reparationer ha dock skett vid flera tillfällen bl.a. en stor sådan i samband med restaureringen 1895- 1896.

C. G r a v k a p e 1 1 e t . <<<<

Efter den nya kyrkogårdens tillkomst 1888 uppkom snart frågan om uppförandet av ett gravkapell. Den 29.12.1892 hade en kommitté tillsats för utredande av behovet av inre reparation av Korsberga kyrka. Denna kommitté, som bestod av Carl Persson i Stallerhult (ordf.),J.F.Bohlin i L:a Solberga samt kyrkovärdarna A.J*Carlsson i Larskullen och L.J.Andersson i Hamrum, fick 18.5.1893 jämväl i uppdrag att "förbereda byggnadsfrågan beträffande uppförandet af ett grafkapell", som det står ordagrant i protokollet.- Kommittén skriver i sitt yttrande 10.10.1893 följande: "Vad angår grafkapellets uppförande anse vi detta i allra högsta grad nödvändigt, ty erfarenheten gifver vid handen,att då dödsfall inträffar, på många ställen saknas lämplig plats till förvar af den döde, intill dess att begrafning kan och får ske;och om smittosam sjukdom uppkommer, inses lätt det farliga uti att nödgas uti hemmen förvara de döda i flere dygn, hvarigenom smittan hastigare utbredes. Ja,vi kunna ej underlåta framhälla,att då dödsfall inträffar under sådana omständigheter, att obduktion måste ske, ingen plats härför finnes utan har vanligen använts kyrkans vapenhus. Olämpligheten häraf torde af en hvar inses och erkännas."

Efter denna tunga motivering för ett gravkapell hade kyrkostämmoordföranden Forsell inte svårt att få stämman med på förslaget. I protokollet 10.10.1893 skriver han:."Stämman,som med lifligt intresse tog del af detta förslag, vill i första rummet till kommitterade och särskilt riksdagsman Carl Persson hembära sin varma tacksamhet för det utmärkta sätt, hvarpå dessa sa frågor blifvit så omsorgsfullt förberedda och utredda." ? Definitivt beslut om uppförande av ett gravkapell enligt kommittérades förslag fattades den 30.10.1893.Kapellet.uppfördes under åren 1894 och 1895.Väggarna voro av sten och kalk, s.k. gjutna väggar, med yttertak av spån med tegel ovanpå. Det uppfördes till en blygsam direkt kostnad för församlingsborna, eftersom en stor del av summan togs ur den s.k. vinsädeskassan. Som byggnadskommitté fungerade den förut nämnda kommittén utökad med kamrer Fredrik Svensson på Söran, som vid den tiden var ordförande i såväl kommunalstämma som kommunalnämnd.

D. P r ä s t g å r d e n <<<<

Sedan gammalt hade de båda ordinarie prästerna i pastoratet haft sina boställen inom Fröjereds socken, kyrkoherden på kyrkoherdebostället invid Fröjereds kyrka och komministern på capellansbostället Kantebo. Inom pastoratet fanns också en s.k. stom, gården Korsberga Stommen, belägen i Korsberga socken nära kyrkan. Denna stom. var vid periodens ingång uppdelad på 4 st 1/4 mantalsgårdar, vardera med sin arrendator.- Under 1860-talet antogs en ny prästlönereglering för pastoratet, vilken trädde i kraft 1868. Genom denna inträdde en stor förändring i komministerns bosättning. Gården Korsberga. Stommen upphörde som stom och blev i stället boställe för komministern. Det medförde, att en ny prästgårdsbyggnad måste uppföras där. Efter många trätor bestämdes det, att den skulle ligga på backen norr om kyrkan. under äldre tid och fram till 1828 hade här legat socknens fattighus.- Den nya prästgårdsbyggnaden uppfördes 1869 och den förste komministern, som tog den i besittning var Jonas Jungner, som kom till Korsberga 1870.- De 4 arrendatorerna uppsades och komministern anställde endast 1 arrendator för hela gården.- Kantebo f.d. komministerboställe om 1/2 mantal blev nu stom för pastoratet och utarrenderades.<<<<

Den nya prästlöneregleringen för Fröjereds pastorat av den 15.10.1867 kom att gälla från 1.5.1868 i 50 år, alltså till 1918.Här nedan finns några viktiga bestämmelser däri: Till pastoratet utgöres årligen av hemmanen. Niohundrasextiotvå kubikfot (kbf) 6 kannor (kr) råg efter nedanstående fördelning: (Anm: 1 kbf = 26,17 l.; 1 kanna = 2,62 l.) Fröjereds församling 330 kbf Fridene församling 242 kbf 1 k. Korsberga församling 390 kbf 5 kr. Summa:962 kbf 6 kr För Korsberga församling 390 kbf 5 kr blev fördelningen på de olika hemmanen följande:1/4 mtl Björkåsen 4 kbf 6 kr (förkortn. 4:6) 1/2 mtl Ekåsen 9:6, 112 mtl Hamrum Brogården 6:6, 1/4 mtl Elmedalen 4:4, 3/4 mtl Gunnarstorp 14:3, 1 mtl Hamrum Korsgården 19:9, 1/4 mtl Harmum Kvarnegården 3:2, 1/4 mtl Hamrum Tomten 5:8, 1/4 mtl Kyrkeskogen 4:6, 1/4 mtl Larskullen 3:9, 1/4 mtl Baggedammen 5:0, 3/4 mtl Löparskogen 14:3, 1 mtl Munkebo 26:8,1/4 mtl Torsbo 4;6, 1/4 mtl Måsen 4:4, 1/2 mtl L:a Senneryd 9:6, 1 mtl Mölebo 18:9, 1/2 mtl Stallerhult 10:6, 1/4 mtl Stenbolet 4:6, 1 mtl St.Solberga 17:4, 1/4 mtl Ruderna 5:8, 1/2 mtl St.Senneryd 10:6, 1/2 mtl Söran och Klinten 9:9, 1/2 mtl Vadened 10:1, 1 mtl L:a Solberga 21:4, 1 mtl Hamrum Lillegården 22:6, 1/4 mtl Kopparkullen 3:9, 1/4 mtl Stenbacken 6:7, 2 mtl Dannemarka 38:8, 2 1/8 mtl Karstorp och Ledsäng 41:8, 1 mtl Styrshult 21:4, 1/4 mtl Rödesand 4:4. - Dessutom erlades för Hamrum Qvarnegårdens kvarn 1:8,Hamrum Brogårdens kvarn 14:3 samt Kisaströms qvarn 10:7; allt i råg.

Hemmansägarna behövde icke erlägga prestlöneavgiften in natura. Man kunde också erlägga den i pengar uträknat enl. markegångstaxans medeltal på en 10-årsperiod.

Vidare utgick en skatt med 70 öre pr man och 30 öre pr kvinna av sådana som betalade mantalspengar.

Utav förenämnda löningsmedel erhöll komministern i Korsberga 220 kbf råg och Trehundra Riksdaler. - All betalning till prästeskapet för särskilda tjänsteförrättningar skulle upphöra.

En radikal omläggning av prästlönerna genomfördes genom 1910 års lag om Reglering av prästeskapets avlöning och ecklesiastisk boställsordning samma år. - Minimilönerna för kyrkoherdar resp. komministrar bestämdes till 4.000 resp 2.500 kr pr år. Härtill kom fyllnadsbelopp med hänsyn bl,a. till pastoratets ytvidd och befolkning. - Maximilönerna fastställdes till 8.000 resp. 5.000 kr pr år. - Dessa bestämmelser tillämpades i Fröjereds pastorat från 1918, då ny prästlönereglering genomfördes.

<<<<

--------------------------------------------------------------------------------

Prästerna och medhjälpare
--------------------------------------------------------------------------------

Ny sida 2
--------------------------------------------------------------------------------