Korsberga socken 1809-1862

Uppdatera startsidan på grund av server byte Här
Det är bara denna startsida som uppdateras från 2005 09 01.

F Ö R 0 R D I n n e h å 1 1 s f ö r t e c k n i n g

Föreliggande andra upplaga av Tore Perssons "Uppgifter om Korsberga socken 1809-1862" har tillkommit, sedan första Upplagan slutsålts och ytterligare många intresserade hört av sig. Första upplagan trycktes i ett begränsat antal, men tillsammans med de två följande: "Uppgifter om Korsberga socken 1863-1951" och "Sockensjälvstyrelsen i Korsberga under Frihetstiden 1719-1772" har människor och verksamhet i en västgötasocken väl dokumenterats. Samtliga arbeten präglas av historiskt kunnande och stor noggrannhet hos författaren.

Sedan Tore Persson avlidit 1981, har Fröjered-Fridene-Korsberga Hembygdsförening övertagit ansvaret för skrifterna.

Korsberga, Hjo i oktober 1985.

Ingrid Indebetou

K 0 R S B E R G A

socken bildades under medeltiden och omnämnes i handlingar från denna tid under olika namnformer t ex Kosbergh, Kåsbergh eller Kasbergh. I biskop Brynolf Gerlaksons avlatsbrev 1481 skrevs namnet Kaalzberga. Först i slutet av 1500-talet får socknen sitt nuvarande namn Korsberga. Det senare ledet i namnet syftar på Korsberga kullar. Det första ledet har säkerligen inget att göra med kors, vilket man tror, utan enligt de flesta av våra ortsnamnsforskare betyder det ursprungliga ledet kås eller kas en ravin eller avlång fördjupning och således skulle Korsberga betyda ungefär "berget vid ravinen".

Socknen tillhörde under perioden 1809-1862, vilken tid behandlas i efterföljande artiklar, Dimbo tingslag i Wartofta härad i Skaraborgs län och ingick som en av tre socknar i Fröjereds pastorat av Skara stift. Vid periodens början fanns i Korsberga socken omkring 650 innevånare och vid periodens slut omkring 1100.

I n n e h å 1 1 s f ö r t e c k n i n g <<<<<<<

1. Befolkningsutvecklingen sidan 2
2. Korsberga sockens hemman, torp,
backstugor, ryttar- och soldat
torp 1809 och 1862 " 3 - 10
3. Hemman och hemmansdelar 1809 och
1862 " 11 - 16
4. Några kända Korsbergagårdar " 17 - 22
5. Korsberga kyrka 23 - 31
6. Kyrkogården " 32 - 35
7. Prästerna och deras medhjälpare " 36 - 41
8. Socknens beslutande och verk
ställande organ " 42
9. Sockenmagasinet 43 - 46
10. Folkskolans tillkomst i Korsberga " 47 - 52
11. Några kända personer " 53 - 55
12. Personuppgifter " 56 - 63
13. Slutord 63 - 64Förklaringar och speciella förkortningar.

B e f o 1 k n i n g s u t v e c k 1 i n g e n   <<<<<<

Den snabba folkökning som hade pågått i Sverige sedan början av frihetstiden fortsatte under 1800-talets förra hälft och försiggick i ännu raskare takt än tidigare.

I Korsberga under perioden 1809-1862 var förhållandena desamma. Vid periodens ingång fanns det 646 innevånare i socknen för att vid periodens slut ha stigit till inte mindre än 1085.

Orsakerna till denna stora folkökning var många. Erinras kan om Tegnérs berömda ord: "Folkökningen har framkallats med biträde af freden, vaccinen och potäterna." - Födelsetalet var mycket högt, över 30 o/oo (nu 13-14). Trots att dödstalen voro betydligt högre än i nutiden, så uppstod ett stort födelseöverskott på c:a 10 o/oo per år. Då någon emigration att tala om icke fanns och någon utflyttning från landsbygdssocknarna till de obetydliga industriorterna icke var möjlig, resulterade detta i landssocknarna, t ex Korsberga i att nytillskottet av människor måste stanna kvar inom socknen och jordbruket fick ta sig an försörjningen av dessa. Därigenom uppstod ett jordbruksproletariat av stora dimensioner. Som här nämnts i en annan artikel så ökades i Korsberga under denna tid antalet torp och backstugor väsentligt.<<<<<<

Korsberga socken Statistiska uppgifter 1809-1862

År Män Kvinnor S:a folkmängd
1810 293 353 646
1815 303 342 645
1820 317 346 663
1825 335 382 717
1830 371 398 769
1835 378 423 801
1840 412 446 858
1845 431 479 910
1850 455 526 981
1855 483 534 1017
1860 514 538 1052
1862 533 552 1085

Födelse- och dödstal<<<<<<

 År   Antal födda  o/oo     Antal döda    o/oo

1810     21             32           14               22

1862    39              35           22               20
<<<<<<

KORSBERGA sockens hemman, torp (T), backstugor (B), ryttar- och soldattorp (ST)

1809 och 1862. - Numren hänvisa till bifogad karta.
1809 1862
BAGGEDAMMEN 1/4 mtl:sk.(1803)
79 Baggedamsstugan T + -

BJÖRKÅSEN 1/4 mtl.sk. (1730)
Jonsberg T - +
Junghagen T - +

DANNEMARKA 2 mtl.fr.sät.
8 Backen B + +
3 Broholm T + +
Broängen B - +
16 Dalen B - +
6 Flytteryd T + +
7 Hultet T + +
1 Kilen B - +
2 Kullängen B - +
17 Lugnet T + -
Nybygget T - +
5 Svensbo el.Skogen B + +
10 Toves T + +
Vasäng, L:a T + -
Vasäng, St. T + -
9 Vasängen T - +
4 Våldstäppan T + -

EKåSEN 1/2 mtl.sk. (1727)<<<<<<

GUNNARSTORP 3/4 mtl.sk. (1729)
Lerbacken B - +
49 Måsten ST + +
Sandbacken T - +
72 Sandstugan B - +
18 Sörgärdet B - +

STORA HAMRUM =
HAMRUM BROGÅRDEN 1/2 mtl.kr.sät. - fr. 1853 sk.
och
HAMRUM LILLEGARDEN 1 mtl.fr.sät.
63 Hästhagen T + +
Janstorp T - +
Karlstorp T - +
65 Karthaga kvarn T + -
66 Krogen B + +
59 Kroken T + -
Nyborg B + -
20 Smedstorpet T + +
64 Snickaretorp T + +
51 Stakebo ST + +
62 Tången T + +
55 Ulricsdal T - +
67 Kartängen T + +
68 Tångabäcken T + +
1809 1862
LILLA HAMRUM =
HAMRUM KORSGÅRDEN 2/3 mtl.sk. + 1/3 mtl.kr. -
Från 1828 1 mtl.sk.
60 Ängen el. Ekängen T + -
52 Falebotorp ST + +
53 Gunnes T + -<<<<<<
73 Kappen B - +
54 Nolgärdshult T + -
56 Rusarp T + +
61 Sandledet T + +

HAMRUM KVARNEGÅRDEN 1/6 mtl.sk. + 1/12 mtl.kr. -
Från 1828 1/4 mtl.sk.
60 Ängen el. Ekängen - + Jfr Hamrum Korsgården

HAMRUM TOMTEN 1/4 mtl.fr. - 2/3 därav brukas
gemensamt med Korsgården och
Kvarnegården
1/3 därav dvs 1/12 mtl. = LIDEN

KARSTORP 2 mt.fr.sät.<<<<<<
58 Björnängen T + +
Brotorpet T - +
Broängen T - +
80 Karlstorp T + +
70 Lerbacken T + +
Lugnet T - +
Nybygget T - +
Nyttorp e1.Nyskog T + +
71 Kisaströms kvarn + + Ägs o. brukas under Karstorp
LEDSÄNG + + 1/8 mtl.fr. ägs och brukas
under Karstorp
KLINTEN 1/4 mtl.sk. (1722) - Ägs och
brukas under Söran

KOPPARKULLEN 1/4 mtl.fr.
Johannelund T - +
Kullahagen T - +

KORSBERGA STOMMEN 1/1 mtl.kr. - Kyrkl. tilldelningshemman
19 Kålabråten T + -
50 Måsten ST + +
48 Nybro T + +
Sandbacken B - +
19 Skollärarboställe - + = Kålabråten<<<<<<

KYRKESKOGEN 1/4 mtl.sk.
78 Enebacken B + +
Högerås B + -
Källestufvan B + -

LARSKULLEN 1/4 mtl.sk. (1802)
Nöd, Stora T + -
Nöd, Lilla T + -

LIDEN 1/12 mtl.fr. - Se Hamrum Tomt

LÖPARESKOGEN 3/4 mtl.sk. (1722)
Björkelund T - +
Rydet, Lilla B + -

MOSSEN 1/4 mtl.sk. (1762)<<<<<<

MUNKEBO 1 mtl.sk. (1792)
29 Dammen T + +
28 Jansbo T + +
23 Kohagen T + +
Nyttorp T - +
32 Prästtorp T + +
24 Ryd, Stora T + +
25 Ryd, Lilla T + +
- (Ryd, Stora) T + + (Dubbelfört)
27 Svensbo T + +
30 Vrån T + +
26 Åsen ST + +
31 Ängebacken T - +

MÖLEBO 1 mtl.sk.
74 Lövåsen B - +
69 Stenåsen B - +
15 Soldatboställe ST + +

RUDERNA 1/4 mtl.fr.<<<<<<

RÖDESAND 1/4 mtl.fr.
75 Björkelund T - +
Stallebron T + +

SOLBERGA, STORA 1 mtl.sk. (1792)
Hultet T - +
Källestugan B - +
Motorpet T - +
41 Myran ST + +
Skogshult T + +
77 Stallebrunn B - +
Stenåsen B - + = Stenbacken<<<<<<

SOLBERGA, LILLA 1 mtl.sk.sät. (1759)
37 Lerkan T + +
39 Oxhagen T + +
38 Oxhagen, Lilla T - +
40 Rytterås ST + +
36 Ylan T + +

STALLERHULT, STORA 1/2 mtl.sk.
Jonsbo T + -
Torp (obenämnt) T + -

STENBACKEN 1/4 mtl.fr.

STENBOLET 1/4 mtl.sk. (1731)
Fallet B + -
Hagen B - +
Ruderna B + +

STYRSHULT 1 mtl.fr.sät.<<<<<<
44 Ammetorp T + + = Amundstorp
42 Brunfall T + +
43 Jacobstorp T + + = Jacobshemmet
45 Källebotorp T + +
46 Soldatboställe ST + +
47 Lund T + -

SÄNNERYD, STORA 1/2 mtl.sk.
12 St. Tomten T + -

SÄNNERYD, LILLA 1/2 mtl.sk.
Björkebacken T + -
Lyckorna T + -
76 Mogrenstorpet T + +
Sandbäcks B + -
13 Sunnarstorp ST + +

SÖRAN 1/4 mtl.sk. (1722)
34 Gubbängen T + +
35 Karlsberg T + +
33 Korgatorp T + +
Nybygget T + +
Skackan T + +<<<<<<

THORSBO 1/4 mtl.sk. (1792)
Nyttorp T + -
14 Thorsbotorp T + +

VADENE 1/2 mtl.sk. (1792)
Björkebacken B - +
21 Dammen ST + +
Hedsmossen T - +
Ljungstorp B + +
Marieberg B - +
Ruderna B - +
Åsebacken B + +
22 Åsen T - +

ÄLMEDALEN 1/4 mtl.sk. (1726)<<<<<<
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Ryttare- och Soldatboställen

Efter indelningsverkets införande på 1680-talet blev det två regementen som rekryterade sitt manskap från Korsberga socken. För rytteriets del blev det Westgiöta Cavallerie Regemente med sex rusthåll för Wartofta Compagnie och för infanteriets del Skaraborgs Regemente med fem rotar för Kåkinds Compagnie.
Westgiöta Cavalleriregemente bestod till omkring 1790, d å det omorganiserades och fick namnet Westgiöta Linie-Dragon Regemente. 1811 förändrades regementet från rytteri till infanteri och fick då namnet Vestgöta Regemente med samma ruststammar och rusthållare som det föregående rytteriet. I stället för de kostnader, som rusthållarna hade haft för hästarna, fick de nu erlägga till staten en s k hästvakansavgift. Ryttarboställena vid Wartofta Compagnie nr 2-7 kallas hädanefter för soldatboställena nr 2-7..

Skaraborgs Regemente bestod i huvudsak oförändrat och soldatboställena vid Kåkinds Compagnie hade nr 133-137. - En annan numrering fanns också inom kompaniet (ett kompani bestod av 150 man) nämligen en regementsnumrering och eftersom kompaniet var Nr 6 i regementet hade soldatboställena inom kompaniet Reg.nr. 751-900, vilket betydde, att soldattorpen i Korsberga hade Reg.nr. 883-887.<<<<<<

Ryttareboställen vid Wartofta Compagnie under Westgiöta Linie-Dragon Regemente, från 1811 Soldatboställen vid Vestgöta Regemente:

Nr 2: Boställe för Hamrum Brogårdens ruststam Stakebo
3: " " " Korsgårdens " Falebotorp
4: " " Lilla Solberga(vacant) " Rytterås
5: " " Stora Solberga " Myra
6: Munkebo " Isen
7: " " Vadene " Dammen

Soldatboställena vid Kåkinds Compagnie under Skaraborgs regemente:

Nr 133: Boställe för Korsberga Stommens rote Måsten
(Reg.nr 883)
134: " " Ekåsens " Måsten
(Reg.nr 884)
135: " " Lilla Sänneryds Sunnarstorp
(Reg.nr 885)
136: " Mölebo "<<<<<<
(Reg.nr 886)
137: " Styrshults " Bygget
(Reg.nr 887)

Torp och backstugor fanns vid periodens ingång 1809 till ett antal av 77 st. Det fanns dock därutöver ett antal bebodda backstugor, som icke hade något namn i längderna och-dessa ha icke medtagits. - Torpen voro mestadels s k dagsverkstorp men det fanns ett mindre antal torp, som brukades under gården. Många av torpen äro mycket gamla. Så t ex Tången under Hamrum och Jacobshemmet samt Brunfallet (på M.E. Filmers kartor 1686). På M. Bosells karta 1714 över Fröijereds Giäldh återfinner vi Björnängen, Engen, Gunnarstorp (=Gunnes), Gubbängen, Hult (=Nolgärdshult), Karthaga kvarn, Korgatorp, Kulabråten, Ledsängen, Lerbacken, Lia (=Liden), Nybrotorp, Rusarp, Smedstorp, Snickaretorp, Vålstäppa och Uhla (=Ylan). - I antalet 77 härovan äro icke soldattorpen inräknade.

Av ovanstående förteckning framgår vilka torp och backstugor som tillkommit under perioden och vilka som nedlagts. Några ha ytterligare tillkommit men de har nedlagts före 1862. Dessa voro:
Karthaga Moen under Stora Hamrum<<<<<<
Kjellgrens " Thorsbo
Modstugan " Björkenäs
Mohagen " Stora Solberga
Nyttorp " Kopparkullen
Vräkefors " Stora Stallerhult

Antalet torp och backstugor ökade som synes ganska mycket under perioden och år 1862 fanns 93 stycken,soldattorpen då icke medräknade.

Som bekant skedde en stark folkökning i Sverige under 1800-talet. I Korsberga var t ex folkmängden 646 år 1810 och vid periodens slut 1862 inte mindre än 1085. Jordbruket fick i huvudsak bära försörjningsbördan av det stora jordbruksproletariat som uppkom. Ett starkt ökat behov av bostäder på landsbygden blev följden. Hemmansklyvning var många gånger lösningen för böndernas barn då de växte upp. För den fattigare delen av befolkningen blev det i bästa fall att försöka få fatt i ett torp, i sämsta fall bara en backstuga.

<<<<<<

Här infogas kartbilderna

Hemman och hemmansdelar 1809 och 1862<<<<<<

för 1862 jämväl ägare och taxeringsvärden. Mantals- och skattskrivningslängden 1863 visar förhållandena vid 1862 års utgång. - Inom parenteserna står hemmansdelarnas mantalsbeteckningar.

1 8 0 9

BJÖRKÅSEN 1/4 mtl (1/8 mtl, 1/8 mtl)
EKÅSEN 1/2 mtl (1/8 mtl, 1/8 mtl, 1/8 mtl, 1/8 mtl)
ELMEDALEN 1/4 mtl
GUNNARSTORP 3/4 mtl (1/4 mtl, 1/8 mtl, 1/8 mtl, 1/8 mtl, 1/8 mtl)
HAMRUM KORSGÅRDEN 1 mtl (1/2 mtl, 1/4 mtl, 1/4 mtl : ingår i Hamrums by)
KLINTEN 1/4 mtl
KYRKESKOGEN 1/4 mtl
LARSKULLEN 1/4 mtl
BAGGEDAMMEN 1/4 mtl
LILLA SÄNNERYD 1/2 mtl (1/8 mtl, 1/8 mtl, 3/16 mtl, 1/16 mtl)
LÖPARESKOGEN 3/4 mtl (3/8 mtl, 3/16 mtl, 3/16 mtl)
MOSSEN 1/4 mtl
MUNKEBO 1 mtl
MÖLEBO 1 mtl (1/6 mtl, 1/6 mtl, 1/6 mtl, 1/6 mtl, 1/6 mtl, 1/6 mtl)
STORA STALLERHULT 1/2 mtl
STENBOLET 1/4 mtl (1/8 mtl, 1/16 mtl, 1/16 mtl)
STORA SOLBERGA 1 mtl (1/4 mtl, 1/4 mtl, 1/3 mtl, 1/6 mtl)
STORA SÄNNERYD 1/2 mtl (1/4 mtl, 1/8 mtl, 1/8 mtl)
SÖRAN 1/4 mtl
THORSBO 1/4 mtl
VADENED 1/2 mtl (1/4 mtl, 1/8 mtl, 1/8 mtl)
LILLA SOLBERGA 1 mtl
HAMRUM KVARNEGÅRDEN 1/4 mtl (1/12 mtl, 1/12 mtl, 1/24 mtl, 1./24 mtl : ingår i Hamrums by)
KORSBERGA STOMMEN 1 mtl (1/4 mtl, 1/4 mtl, 1/4 mtl, 1/4 mtl)
HAMRUM BROGARDEN 1/2 mtl (ingår i Hamrums by men är tillsammans med Hamrum
Lillegården storskiftat vad gäller åker och äng)
HAMRUM TOMTEN 1/4 mtl (1/12 mtl, 1/12 mtl, 1/24 mtl, 1/24 mtl : ingår i Hamrums by)
KOPPARKULLEN 1/4 mtl
RUDER 1/4 mtl
STENBACKEN 1/4 mtl
DANNEMARKA 2 mtl
HAMRUM LILLEGÅRDEN 1 mtl (sammanbyggd med Hamrum Brogården och ingår i Hamrums by. Se f ö
Hamrum Brogården)
KARSTORP 2 mtl
STYRSHULT 1 mtl
RÖDESAND 1/4 mtl
LEDSÄNG 1/8 mtl (under Karstorp)

<<<<<<

1 8 6 2
(Mantals- och skattskrivningslängd 1863)

BJÖRKÅSEN 1/4 mtl Rmt 9700
3/32 = 3000 Rmt - Eg. Johannes Andersson f. 1801
1/32 = 1000 " - " Carl Andersson f. 1811
1/16 = 2000 " - " Sven Andersson f. 1794
1/16 = 2000 " - " Anders Svensson f. 1806
1/24 = 1700 " - " Johannes Jansson f. 1821
Jonsbygget under gården
-----------------------------------------------------------

EKÅSEN 1/2 mtl Rmt 18300
1/12 = 3300 Rmt - Eg. Gustaf Nyberg f. 1816
1/24 = 1700 " - " Carl Johan Svensson f. 1827
1/3 = 13300 " - Johan Petter Andersson f. 1826

-----------------------------------------------------------

ELMEDALEN 1/4 mtl Rmt 8000
1/8 = 4000 Rmt - Eg. Johannes Jansson f. 1804
1/8 = 4000 " - " Lars Carlsson f. 1790
-----------------------------------------------------------<<<<<<

GUNNARSTORP 3/4 mtl Rmt 24000
1/4 = 8000 Rmt - Eg. Johannes Petterson i Hamrum Kv.
1/8 = 4000 " - " Anders Jonsson f. 1826
3/32 = 3000 " - " Garfvare A.L. Granström f. 1828
5/32 = 5000 " - " Petter Jansson f. 1810
1/8 = 4000 " - " Jon Jonasson i Vadene
Sandbacken = 100
-------------------------------------------------

HAMRUM KORSGÅRDEN 1 mtl Rmt 38600
1/4 = 9700 Rmt - Eg. nämndeman C.G. Carlsson f. 1826
1/2 = 19300 " - " Anders Johansson f. 1820
1/4 = 9600 " - " Lars J. Larsson i Arby 1/8
" Jan Larsson f. 1830 1/8
Sörledet 2000
-----------------------------------------------------------<<<<<<
KLINTEN 1/4 mtl Rmt 6000 eg. under SÖKAN

-----------------------------------------------------------

KYRKESKOGEN 1/4 mtl Rmt 12000
1/8 = 6000 Rmt - Eg. Gustav Jonsson f. 1823, 1/16=3000
" Omyndiga i gården, 1/16=3000
1/8 = 6000 " - " Anders Jonsson f. 1802
-----------------------------------------------------------
LARSAKULLEN 1/4 mtl Rmt 9000
1/12 = 3000 Rmt - Eg. Enk. Maria Svensdotter och sonen Anders Larsson
1/6 = 6000 " - " Anders Johan Carlsson i Lämmagårdstorp
-----------------------------------------------------------

BAGGEDAMMEN 1/4 mtl Rmt 15000
-- Eg. Jon Jonsson f. 1809
-----------------------------------------------------------<<<<<<

LILLA SÄNNERYD 1/2 mtl Rmt 20000
3/64 = 2000 Rmt - Eg. Petter Andersson d.ä. f. 1781
13/128 = 4700 " - " Carl Jonsson f. 1806
13/128 = 4700 " - " Lars Larsson f. 1818
3/64 = " Anders Petterson i Rösand
13/64 = 8600 " - " Petter Andersson d.y. f. 1810
-----------------------------------------------------------

LÖPARESKOGEN 3/4 mtl Rmt 27100
3/16 = 6800 Rmt - Eg. Carl Johansson i Mölebo
3/32 = 3400 " - " Carl Svensson i Ekåsen
3/32 = 3400 " - " Johannes Jönsson i Ekåsen
3/16 = 6700 " - " Lars Jonssons sterbhus, enkan f. 1820 Hedsmossen 200
3/16 = 6800 " - " Anders Johanssons sterbhus, enkan f. 1815
------------------ -------------------------------------------
MUNKEBO 1 mtl Rmt 65000 + tegelbruk Rmt 2000 `
Eg. jägmästare C.V. Muhr f. 1822
Torp: St. Ryd, L:a Ryd, åsen, Jansbo, Kohagen, Presthagen, Svensbo, Dammen, Enebacken - Nyttorp: eg. Jan Larsson 800
-------------------------------------------------------------<<<<<<
MÅSEN 1/4 mtl Rmt 7000
Eg. Mag. Jansson f. 1801
-----------------------------------------------------------

MÖLEBO 1 mtl Rmt 39300
1/6 = 6700 Rmt - Eg. Per Larsson f. 1813
1/12 = 3300 " - " Josef Erlandsson f. 1817
1/12 = 3300 " - " Carl Johansson f. 1822
1/54 = 800 " - " Sven Jonsson f. 1813
1/54 = 800 " - " Maria Jonsdotter i Arby
1/54 = 800 " - " Jan Johansson f. 1832
2/27 = 2200 " - " Jan Svensson enka f. 1782
1/54 = 700 " - " Anders Settergren f. 1815
1/54 = 700 " - " Jan Andersson i Vasängen
1/2 =20000 " - " Anders G. Jansson f. 1830
Stenåsen
-----------------------------------------------------------<<<<<<

STORA STALLERHULT 1/2 mtl Rmt 24000
1/4 =12000 Rmt - Eg. Eric Carlsson f. 1806 en kvarn 800 - en såg 200
1/4 =12000 " - Eg. Omyndiga barnen: 1/36 Lars f. 1846= 1300, 1/36 Lena f. 1849=1300, 1/36 Anna f. 1852=1300, 1/36 August f. 1855=1,300 1/12 = 4000 Anders Larsson f. 1823
1/18 = 2700 - Sven Johan Johansson f. 1838
--------------------------------------------------
STENBOHLET 1/4 mtl Rmt 10000
1/8 = 5000 Rmt - Eg. Lars Andersson f. 1808
1/16 = 2500 " - " Smed Aug. Malmqvist f. 1826
1/16 = 2500 " - " Anders Larsson f. 1805
-<<<<<<--------------------------------------------------------------

STORA SOLBERGA 1 mtl Rmt 36000
13/48 =9800 Rmt - Eg. Qvartermästare J.F. Schuer, Acklinga
11/48 = 8200 " - " Anders Janssons sterbhus, enkan f. 1800
11/48 = 8200 " - " Sven Andersson f. 1798
5/48 = 3800 " - " eg. under SÖRAN
1/6 .= 6000 " - " Petter Jonsson f. 1815
Motorpet
-----------------------------------------------------------

STORA SÄNNERYD 1/2 mtl Rmt 24000
1/4 = 12000 Rmt - Eg. Lars Gabrielsson f. 1803
1/4 = 12000 " - " Swen Larsson f. 1810
-----------------------------------------------------------

SÖRAN 1/4 mtl Rmt 30200
Eg. häradsskrivare C.J. Pettersson f. 1797
Gubbängen, Skackan, Korgatorp, Carlsberg, Nybygget
-----------------------------------------------------------

THORSBO 1/4 mtl Rmt 11100
1/80 = 600 Rmt - Eg. Skollärare Friberg f. 1825
1/16 = 2800 " - " A.J. Andersson f. 1820
1/20 = 2200 " - " Maja Lena Andersdotter i Löpareskogen
1/8 = 5500 " - " Jan Jansson i Vadene
Löfgrens 2000
-----------------------------------------------------------<<<<<<

VADENED 1/2 mtl Rmt 20000
1/4 =10000 Rmt - Eg. Jan Anderssons enka f. 1784
1/8 = 5000 " - " Johannes Andersson f. 1817
1/16 = 2500 " - " Johannes Henricsson f. 1798
1/32 = 1300 " - " Carl Andersson f. 1818
1/32 = 1200 " - " Anders Carlsson f. 1820
Åsen 200 - Hedsmossen 200 Ruderna 200 - Björkebacken
-----------------------------------------------------------

LILLA SOLBERGA 1 mtl Rmt 45000
Eg. L.J. Bohlin f. 1810
Yhlan, Oxhagen, Rytteråsen, L:a Oxhagen
-----------------------------------------------------------<<<<<<

Hamrum Korsgårdens tullqvarn och såg Rmt 500
1/8 = 100 Rmt - Eg. Carl Bergius på Hamrum Tomten
1/8 100 " - " Anders Johansson i Korsgården
1/8 = 100 " - " C.G. Carlsson
1/8 = 100 " - " Jan Larsson
1/8 = 100 " - " Lars J. Larsson i Åhrby
……Begagnas av Johannes Pettersson i Qvarnegårdens qvarn
-----------------------------------------------------------

HAMRUM QVARNEGÅRDEN 1/4 mtl Rmt 7200
1/32 - 900 Rmt - Eg. Carl Bergius på Tomten
3/32 = 2700 " - " Anders Johansson i Korsgården
1/16 = 1800 " - " C.G. Carlsson
1/32 = 900 " - " Jan Larsson
1/32 = 900 " - " Lars J. Larsson i Ahrby
7/32 brukas av Johannes Andersson f. 1820
-------------------------------------------------------
KORSBERGA STOMMEN 1 mtl Rmt 36000
1/4 = arr. Lars Johan Timan f. 1826
1/4 = ." Lars Jansson Enka f. 1786
1/4 = " Anders Andersson f. 1810
1/4 = " N.G. Andersson f. 1826

-----------------------------------------------------------<<<<<<

HAMRUM BROGÅRDEN 1/2 mtl Rmt 12300
57/160 = 8500 Rmt - Eg. C. Fagust f. 1800
1/128 = 200 " - " Jon Larsson i Storegården Djursätra
1/128 = 200 " - " Johannes Andersson i Karthagen
41/640 = 1500 " - " Johan P. Andersson i Ekåsen
41/1280= 1100 " - " C. Bergius
41/1280= 800 " - " G. Nyberg i Ekåsen
Smedstorp, Janstorp
-----------------------------------------------------------

Hamrum Brogårdens Qvarn och Såg Rmt 8600
1/2 kvarnen = 4000 Rmt 1/2 sågen = 300 Rmt
Eg. Jon Larsson i Storegården Djursätra
1/2 kvarnen = 4000 Rmt 1/2 sågen = 300 Rmt
Eg. Johannes Andersson, Karthagen
------------ --------------- ------------------------------<<<<<<
Qvarnegårdens qvarn Rmt 3000
1/8 = 300 Rmt - Eg. C. Bergius, Tomten
3/8 = 1200 " - " Anders Johansson, Korsgården
1/4 = 800 " - " C.G. Carlsson
1/8 = 300 " - " Jan Larsson
1/8 = 400 " - " Lars J. Larsson i Ahrby
*Mjölnare: Johannes Pettersson f. 1823
-----------------------------------------------------------
HAMRUM TOMTEN 1/4 mtl Rmt 20100
1/12 = 5000 Rmt - Eg. Anders Johansson
1/24 = 2500 " - " C.G. Carlsson
1/24 = 2600 " - " Jan Larsson 1/48 = 1300 Rmt
Lars Johan Larsson 1/48 = 1300 Rmt
1/12 =10000 " - " Carl Bergius f. 1832
Rusarp
-----------------------------------------------------------
KOPPARKULLA 1/4 mtl Rmt 6000
Eg. Kapten D. Alenius Kullahagen, Johannelund
-----------------------------------------------------------<<<<<<

RUDER 1/4 mtl Rmt 10000
Eg. Qvartermästare J.F. Schuer, Acklinga
-----------------------------------------------------------

STENBACKEN 1/4 mtl Rmt 12000
Eg. Kapten Brandt och J. Arnberg
-----------------------------------------------------------

DANNEMARKA 2 mtl Rmt 50000
Eg. A. Johanzon f. 1807
Flyttered, Vasängen, Backen, Broängen, Kullängen, Tofvatorp, Svensbo, Hultet, Nybygget, Broholm, Dalen, Kilen
----------------------------------------------

HAMRUM LILLEGÅRDEN 1 mtl Rmt 36500
Sammanbyggt med Brogården - samma eg. C. Fagust
Hästhagen, Snickaretorp, Ulricsdal, Tången
-----------------------------------------------------------<<<<<<

KARSTORP 2 mtl Rmt 75000 jämte ett tegelbruk 2500 Rmt och ett bränneri = 1000 Rmt
Eg. Aug. Hägg f. 1829
Lugnet, Broängen, Nybygget, Carlstorp, Nyttoro, Björnängen
-----------------------------------------------------------

STYRSHULT 1 mtl Rmt 48000
Eg. J. Chr. von Strokirch Källebotorp, Jacobshemmet, Amundstorp, Brunfall
-----------------------------------------------------------

RÖSAND 1/4 mtl Rmt 7500
Eg. Anders Pettersson f. 1829 B j örke lund
-----------------------------------------------------------

LEDSÄNG 1/8 mtl Rmt 5000 - eg. under Karstorp
-----------------------------------------------------------

Kisaströmmens qvarn Rmt 3500 - eg. under Karstorp
-----------------------------------------------------------<<<<<<

Underskrifter: Gustaf von Essen - Carl Sundstedt v.p. J. Thomasson - J. Svensson

N å g r a  k ä n d a  K o r s b e r g a g å r d a r<<<<<<

Om "Adelsmän och annat folk i Korsberga med omnejd" höll stadsingenjör Miles von Strokirch ett Rotaryföredrag i Hjo 1958 refererat i Hjo Tidning den 15 augusti. Referatet börjar så här: "Inom vad man nu kallar Fröjereds storkommun talade man förr om ... Korsberga adel. Hur kom det sig då att flertalet gårdar i Korsberga i gångna tider beboddes av adelsfolk- - Enligt en gammal sägen gick det så till, att när Skam som väl även kallas Den onde gick omkring med en stor säck och planterade ut adelsmän, stötte han emot Korsberga kullar, så att det gick hål på säcken och alldeles för många ädlingar trillade ut där".

Ett faktum är att under 1600- och 1700-talen beboddes, och ännu fler ägdes dessutom, ,de större och medelstora gårdarna i Korsberga av adelsmän. När vi kommer in på början av 1800-talet har stora förändringar skett. Många av adelssläkterna äro utdöda, t ex Papegoia, Feltstierna, Leijonvall, Ridderfelt eller också har släkternas medlemmar flyttat från Korsberga, t ex Hammarhielm, Ridderhierta.

1809 beboddes endast några få gårdar av adelsmän: Karstorp av löjtnant Per Isac Lagerberg, St. Hamrum av änkefru Anna Brita Brand (skriver sig själv Brander), vars mor tillhörde den gamla adelsätten Papegoia och Lilla Solberga av överjägmästaren Bengt Magnus Gyllensvärd, som f ö även ägde Styrshult. Dessutom ägdes Dannemarka av löjtnant Fredrik von Hackwitz, som dock tillhörde en tysk adelsätt icke introducerad på Riddarhuset.

Det är förvånansvärt att så många av Korsbergagårdarna förr bebotts av adelsmän och då var s k säterier, särskilt som det i socknen endast fanns tre gårdar på mer än 1 mantal.

Den tryckta litteraturen under perioden är synnerligen sparsam på uppgifter om gårdarna i Korsberga. Tvenne författare har dock i sina arbeten givit en kortfattad beskrivning över säterierna i Korsberga jämte några andra kända gårdar.<<<<<<

P:E. Lindskog utgav 1814 "Försök till en kort beskrifning om Skara stift". Härur citeras: "I Korsberga Socken äro följande Säterier belägne

Danmarka 2, har lerblandad jordmån och tillräcklig skog, eges och bebos af löjtnanten Fr. von Hackwitz.

Karstorp 2 1/8, har åkerjord af bördig lera, som är indelad i tredingsträden. Hit hörer en Mjölqvarn med 2 par Stenar, en Sågqvarn och ett Tegelbruk, hvarest Tegel af alla slag tillverkas: egare är löjtnanten P. Lagerberg.

Solberga 1 och Styrshult 1: bägge af bördig jordmån, eges och brukas af öfverjägmästaren Gyllensvärd.

St. Hamrum 1 1/2, har god åkerjord, qvarn med 2 par stenar, jämväl sågqvarn, eges af Löjtnanten C. Hager.

Söran 1/4, som består af mycket god jordmån, brukas i cirkulation, eges och bebos af förenämnde Löjtnant Hager.<<<<<<

Stora Stallerhult 1/2 och Lilla d:o 1/2, ega hvardera 4 väl odlade gärden samt tillräcklig skog: egare till det förra f d Riksdagsmannen Lars Svensson och till det sednare Sven Jansson och Lars Svensson. (Anm: Lilla Stallerhult har felaktigt angivits ligga i Korsberga socken. Det ligger i Fröjereds socken men ägorna gränsar intill Stora Stallerhult. Vidare uppger Lindskog att Söran samt Stora och Lilla Stallerhult äro säterier, vilket de dock aldrig varit).
Daniel Djurberg utgav 1818 "Geografiskt Lexicon öfver Skandinavien eller de förenade Rikena Swerige och Norige". - Härur citeras: De betydligaste Gårdar i Socknen heta: Karstorp, Styrshult, Lilla Solberga, Stora och Lilla Hamrum, Munkebo,Söran,Stora och Lilla Hallerhult (skall vara Stallerhult).

Karstorp, en sätesgård uti Korsberga Sokn i Wästergötland, består af 2 Mantal jämte Ledsäng rå och rör afhyst 0,12 Mantal, äger 35 tunnors årligt utsäde i tredingsträden, i lerblandad jordmån, ymnigt höbol utom klöver och andra foderväxter, swag skog, ny och wacker mangårdsbyggnad af trä. Härunder hörer ett förmånligt tegelbruk, qvarn och sågwärk.<<<<<<

Styrshult, en Sätesgård uti Korsberga Sokn i Wästergötland, består af 1 mantal, äger bördig jordmån, 20 tunnors utsäde och därutöver ymnigt höbol, obetydelig barr- men 'tillräckelig löfskog.

Solberga, Lilla, en berustad Sätesgård uti Korsberga Sokn i Wästergötland, består af 1 Mantal, äger något öfver 20 tunnors utsäde, ymnigt höbol, obetydelig barr- men tillräckelig löfskog, wacker mangårdsbyggning af trä.

Hamrum. Detta namn bära 2 Gårdar uti Korsberga Sokn i Wästergötland, hwaraf den ena kallas Stora Hamrum och den andra Lilla Hamrum. - Stora Hamrum är en berustad sätesgård, bestående af 1,5 mantal, äger 25 tunnors utsäde, hjelpeligt höbol, ingen skog af betydenhet. - Lilla Hamrum är ett Rusthåll, består af 1 Mantal, äger 20 tunnors utsäde i bördig jordmån, godt höbol, ingen skog af wärde.

Munkebo, ett Rusthåll uti Korsberga Sokn i Wästergötland, består af 1 Mantal, äger efter allmänna omdömet den bördigaste jordmånen i Socknen, öfwer 20 tunnors utsäde, ganska ymnigt höbol, ansenlig skog, wacker mangårdsbyggning af trä med god trädgård.

Söran, en herregård uti Korsberga Sokn i Wästergötland, består endast af 0,25 Mantal men är anmärkningsvärd för sin godhet, hwaruti han nästan uppgår emot många hemman af helt Mantal och för det goda bruk, hwari nuvarande ägaren honom satt.<<<<<<

Stallerhult (i boken benämnd Hallerhult). Med detta namn betecknas 2 sätesgårdar uti Fröjereds Pastorat i Wästergötland, hwaraf den ena kallas Stora och den andra Lilla Stallerhult. Det förra består af 0,5 mantal samt öfverträffar både till godhet och widsträckta ägor flere af de medelmåttige hemman med 1 Mantal i Pastoratet och kan endast det sednare, bestående också af 0,5 Mantal, mäta sig med det förra.

(Anm: Djurbergs uppgifter om Hamrum äro icke helt korrekta och behöver en komplettering, söm lämnas senare i denna artikel. - Liksom Lindskog kallar Djurberg Stallerhultsgårdarna för sätesgårdar, vilket är felaktigt).

Åren 1814 resp. 1818, då ovanstående två arbeten utgåvos, fanns inga sammanställda uppgifter om gårdarnas areal i tunnland eller hektar. De i böckerna angivna mantalsbeteckningarna har ju som bekant inget samband med arealen.

-----<<<<<<

Här nedan följer ytterligare något om de i Lindskogs och Djurbergs arbeten upptagna gårdarna, dels som komplettering eller förklaring av deras uppgifter, dels för att ge en kortfattad redogörelse för viktigare förändringar fram till periodens slut 1862. Dessutom resp. gårdars ägarelängder 1809-1862 med kommentarer. Artalen i dessa hänvisa i regel till åren för tillträde resp. avträde. - Ett "f" efter 1862 betyder fortsatt ägande. - Se i övrigt artikeln "Personuppgifter".
DANNEMARKA 2 mtl.fr.sät.

Ursprungligen 2 gårdar: Dannemarka 1 mtl frälse säteri även kallad Sörgården i Dannemarka; Dannemarka Skattegård 1 mtl skatte även kallad Nordgården i Dannemarka. Denna senare gård köptes 1663 från Kronan av generallöjtnanten Johan Hård på Hjellö i Fogelås sn och inlades då under säteriet Dannemarka. Namnet Dannemarka är känt sedan 1400-talet.

Äg. 1809 - 37 : Fredrik von Hackwitz
1837 - 48 : Sven Wahlström
1848 - 62f : Anders Johanzon
Fredrik von Hackwitz förvärvade gården 1802.

KARSTORP 2 mtl.fr.sät.<<<<<<

Till Karstorp räknas också rå- och rörshemmanet 1/8 mt1 Ledsäng, varför man ofta ser beteckningen Karstorp 2 1/8 mtl. - Ursprungligen 2 frälsehemman på vardera 1 mtl och med olika ägare. 1709 sammanslogs de båda hemmanen av cornetten Jonas Feltstierna till 2 mtl fr.sät. och har så förblivit ända till 1880, då en uppdelning skedde och de båda Karstorpsgårdarna kallas därefter för Gamla och Nya Karstorp.

Äg. 1809 - 33 : Per Isac Lagerberg
1834 - 39 : Ottiliana Johanna Fredrika Lagerberg (1838 g.m. J.S. Gyllenspetz)
1840 - 45 : Bengt Johan Fleetwood
1845 - 46 : Carl Johan Bergman
1847 - 50 : Wilhelm Bartholdi
1850 - 53 : Carl Gustaf Wettervik
1853 - 59 : Olof Kjellberg
1859 - 62f : August Hägg
Per Isac Lagerberg förvärvade säteriet 1805 (gn. testamente).

LILLA SOLBERGA 1 mtl.sk.sät.<<<<<<

Ursprungligen ett frälsehemman, vilket såldes till Kronan för att senare skatteköpas av överstelöjtnanten Bengt Lilliehöök 1759.

Äg. 1809 - 40 :Bengt Magnus Gyllensvärd
1840 - 51 :Catharina Sofia Gyllensvärd (d.1848) och hennes man
Anders Daniel Lind (d.1851)
1852 - 62f :Lars Johan Bohlin
B.M. Gyllensvärd hade genom giftermål med Brita Charlotta Natt och Dag 1780 blivit
ägare av gården.

STYRSHULT 1 mtl.fr.sät.<<<<<<

Ursprungligen prebendehemman, senare frälsehemman inom släkterna Papegoia, Leijonvall, Tranhielm, Natt och Dag, Lilliehöök och Gyllensvärd.

Äg. 1809 - 40 : Bengt Magnus Gyllensvärd
1840 : Magdalena (Malin) Charlotta Gyllensvärd
1840 - 56 : Bengt Johan Fleetwood
1856 - 62f : Joseph Christoffer von Strokirch
B.J. Fleetwood erhöll gården gn. testamente av modern Malin Gyllensvärd. - Alla ha
bott på gården utom B.M. Gyllensvärd, som förvärvade Styrshult 1802.

STORA HAMRUM<<<<<<

Stora Hamrum är sedan mitten av 1700-talet en samlande beteckning på två gårdar: Hamrum Lillegården 1 mtl.fr. och Hamrum Brogården 1/2 mtl.kr. (Hamrum Brogården skatteköptes 1853) -Dessa båda gårdar ha sedan mitten av 1600talet haft gemensamma ägare, bedrivits i sambruk och med gemensam mangårdsbyggnad. Den förste gemensamme ägaren var ryttmästaren Bengt Börjesson Papegoia och säteriet ägdes till långt in på 1800-talet inom denna släkt och med denna genom giftermål befryndade släkter, t ex Brand, Hager. - Namnet Stora Hamrum förekommer icke i jordeböckerna, ej heller i nutida fastighetslängder. Däremot en vanlig beteckning i kyrkoböcker och givetvis också i allmänna medvetandet. - Från Hamrum Brogården frånsåldes till grannar omkring 1850 vissa i utkanten liggande smärre delar, varigenom Hamrum Brogården sedan fick mantalsbeteckningen 57/160 mtl. "Stora Hamrums" mantalsbeteckning vid periodens slut bör alltså vara 1 57/160 mtl.sät. - Hamrum Lillegården 1 mtl.fr.sät. och Hamrum Brogården 57/160 mtl.sk.sät.

Äg. 1809 - 10 : Anna Brita Brand (Brander)
1810 - 38 : Carl Herman Hager
1838 - 48 : Carl Gustaf Baalach
1848 - 54 : " " "1:s sterbhus
1854 - 57 : Carl Jonas Lagerberg
1858 - 62f : Carl Fagust
Anna Brita Brand och hennes man löjtnanten Johan Fredrik Hager förvärvade gården
1764.

Återstår så de av Lindskog och/eller Djurberg nämnda gårdarna, vilka icke varit frälsegårdar och därmed ej heller säterier.

MUNKEBO 1 mtl.sk.<<<<<<

Munkebo var under medeltiden ett s k klosterhemman. Det tillhörde då Varnhems kloster. Efter reformationen övergick gården i kronans ägo och blev då kronohemman. - Från mitten av 1600-talet och in på 1800-talet har gården bebotts av medlemmar av "krigarsläkten" Bobeck, som tjänstgjort inom olika regementen, t ex "stamfadern" ryttaren Per Andersson Bobeck, som skänkte den berömda mässhaken till kyrkan, korpral Anders Persson Bobeck och kapten Eric Persson Bobeck, båda söner till Per Andersson Bobeck. Två söner till korpral Anders Persson Bobeck och hans hustru Margareta Ridderfelt från Söran, Erik och Gabriel, blev 1720 adlade under namnet Ridderhierta.

Vid indelningsverkets tillkomst på 1680-talet blev Munkebo rusthåll vid Wartofta Compagnie under Westgiöta Cavalleriregemente (från 1811 Westgöta Regemente). I allmänhet var det 2 rusthållare, vardera svarande för 1/2 mtl.

Munkebo skatteköptes 1792: 1/2 mtl. Munkebo av sergeanten Sven Adam Bobeck och hans syster Maria Christina Bobeck, som gemensamt svarade för sin del av rusthållet, och 1/2 mtl. Munkebo av rusthållaren Swen Larsson (d. 1800) vars barn ägde denna halvdel vid periodens ingång 1809. Den andra halvdelen ägdes då av Maria Christina Bobeck och hennes man kvartermästaren Anders Lenholm. De blev ägare till hela gården genom köp 1812.
Äg. 1809 - 1812<<<<<<
1/2 mtl Maria Christina Bobeck g.m. Anders Lenholm
1/2 mtl Thomas Svensson, Margareta Svensdotter och Stina
Svensdotter

1 mtl 1813 - 23 : Anders Lenholm (d.1823) och h.h. Maria Chr. Bobeck
" 1823 - 25 : Anders Lenholms sterbhus
" 1825 - 32 : frih. Per Alexander Rudbeck

" 1833 - 36 : " " " :s sterbhus
" 1836 - 41 : Nils Gustaf Ringblom

" 1842 - 44 : Anders Åhl
" 1844 - 46 : Johannes Svensson
" 1847 - 55 : Johan Wilhelm Hellstadius
" 1855 - 62f : Carl Victor Muhr

Friherre Per Alexander Rudbeck var aldrig stadigvarande bosatt på Munkebo.
Under hans tid uppfördes den nuvarande vackra mangårdsbyggnaden.

SÖRAN 1/4 mtl.sk.<<<<<<

Ursprungligen kronogård, skatteköpt 1722 av capten-lieutenant Bengt Ridderfelts änka Ellika Löfman. Bengt Friberg, adlad Ridderfelt 1695, var en av de ledande männen i Korsberga under 1600-talets senare del. Han dog 1702. Genom giftermål kom gården under slutet av 1700-talet i släkten Sahlefelts ägo och vid periodens ingång 1809 ägs Söran jämte Klinten 1/4 mtl. av Carl Herman Hager g.m. Charlotta Sahlefelt, d. 1827. Gården ärvdes av systern Carolina Sahlefelt och hennes man major Jacob Wilhelm Frölich, som dock aldrig bodde på Söran. Hit flyttar 1830 dennes måg kapten Carl Johan Sundler, som har gården i hälftenbruk.

Äg. 1809 - 27 : Carl Herman Hager
1828 - 46 : Jacob Wilhelm Frölich
1847 - 62f: Carl Johan Pettersson

STORA STALLERHULT 1/2 mtl.sk.<<<<<<

Gården beboddes vid 1700-talets mitt av medlemmar av adelsätten Bruce, en naturaliserad skotsk adelsätt. Detta kan möjligen förklara att Lindskog och Djurberg kalla gården för säteri.

1799 köptes gården av Lars Svensson (sedermera riksdagsmannen) och hans 1:a hustru Margareta Pehrsdotter, d. 1813. Lars Svensson bodde kvar på St. Stallerhult till 1823, då han flyttar till sin ägandes gård i L:a Sänneryd och överlämnar gården till sina två döttrar Stina Larsdotter och Brita Larsdotter och deras män. Gården skiftades 1834 i 2 st. 1/4 mtl:s gårdar och därefter ägs dessa av Lars Svenssons mågar Jonas Esbjörnsson och Eric Carlsson samt sonen i 2:a giftet Anders Larsson.

Stora Stallerhult har under hela perioden med ett undantag varit i släktens ägo. - Utrymmet medger inte att i artikeln upprätta en fullständig ägarelängd, därtill har det skett alltför många arvsskiften och överlåtelser. Här nedan därför endast en summarisk sådan.

Äg. 1/2 mtl. 1809 - 23 : Lars Svensson
1/2 " 1823 - 34 : Stina Larsdotter, Brita Larsdotter och deras män
1834 - 37 :
1/4 mtl. Jonas Esbjörnsson
1/4 " Eric Carlsson
1837 - 45 :
1/4 mtl. Jonas Svensson (= ej släkt)
1/4 " Eric Carlsson
1845 - 61 :
1/4 mtl. Anders Larsson
1/4 " Eric Carlsson
1862f :
1/4 mtl. Anders Larsson och hans barn
1/4 " Eric Carlsson

LILLA HAMRUM<<<<<<

Med L:a Hamrum menar Djurberg tydligen Hamrum Korsgården 1 mtl., som ingick i Hamrums by, enskiftad 1814. Då delades Hamrum Korsgården i 3 delar, som tillsammans med delar av i byn ingående Hamrum Tomten 1/4 mtl. frälse, därefter kom att bilda 1 större och 2 mindre gårdar, vilka i kyrkoböcker och i allmänna medvetandet kallas för Lilla Hamrums gårdar.

Den större gården, med byggnaderna på gamla tomtplatsen, kom att omfatta 7/12 mtl., varav från Hamrum Korsgården 1/2 mtl., med löjtnant Carl Gustaf Ulfskiölds omyndiga barn som ägare. Förmyndaren sålde snart gården till Christoffer Jansson, som innehade den till sin död 1843. Sterbhuset sålde gården till Anders Johansson, som innehade gården till periodens slut och även i fortsättningen.

De två mindre gårdarna om vardera 7/24 mtl., varav från Hamrum Korsgården 1/4 mtl., blevo utskiftade med de nya byggnaderna placerade vid vägen mellan Hamrum och Karstorp (nu vid nya landsvägen Korsberga - Bruntorp).

Den gård, vars boningshus uppbyggdes väster om vägen, tillföll Jan Larsson i Mölebo, d. 1819. Gården ärvdes av sonen Lars Jansson, d. 1840 i L:a Ramrum, varefter änkan brukade den i c:a 10 år, innan hon överlämnade den till sönerna Lars Larsson och Jan Larsson, som innehade var sin halvdel till periodens slut och även i fortsättningen.

Den gård, vars boningshus uppbyggdes på östra sidan om vägen, tillföll Jan Anderssons omyndiga barn Maria Jonsdotter (senare gift med Carl Carlsson i Larskullen) och Anders Jonsson. Efter Maria Jonsdotters död 1828 brukades den av Anders Jonsson men Carl Carlssons och Maria Jonsdotters son Carl Gustaf Carlsson övertar efter sitt giftermål sin ärvda halvdel och köper sedan även svågerns del och var vid periodens slut ägare till hela gården (7/24 mtl.).

Samtliga ägare till Lilla Hamrums gårdar ägde också motsvarande delar i Hamrum Kvarnegården 1/4 mtl.sk.

---------<<<<<<
Som förut nämnts har varken Lindskog eller Djurberg några uppgifter på gårdarnas storlek i tunnland. Förutsättning för att erhålla sådana uppgifter är att ett skifte eller en ägouppmätning skett. Så har varit fallet med Hamrums gårdar 1814.

Efter enskiftet i Hamrum 1814

Stora Hamrum 405 tunnland, varav 157 tunnland skog

Lilla Hamrums 3 gårdar 346 tunnland, varav 99 tunnland skog

Hamrum Kvarnegården 86 tunnland, varav 62 tunnland skog

Efter laga mät- och delning 1792

Munkebo 1 mtl. 570 tunnland, varav 157 tunnland skog. Resten: åker 81 tunnland, vall 332 tunnland

K o r s b e r g a k y r k a<<<<<<

Under slutet av 1100-talet eller början av 1200-talet byggdes sannolikt den första kyrkan. Den var av sten och är intill våra dagar bevarad som sakristia. Så småningom blev kyrkan alldeles för liten och en tillbyggnad skedde men icke av sten utan av trä. Efter reformationen 1527 förföll den alltmer men under slutet av 1600-talet blev tiden mogen för en ny kyrka, även denna av trä och sammanbyggd med den gamla sakristian. Man började med koret på 1660-talet och 1696 stod den nya kyrkan klar att tas i bruk. Timret till kyrkan kom enligt gamla uppgifter från Nyckelängarna vid Olleberg.

På 1730-talet skedde sedan en ganska omfattande restaurering, som dock icke berörde själva byggnadskroppen. I sin Beskrifning öfver Fröjereds Gjäld 1754 skriver dåvarande kyrkoherden i pastoratet Thorstan Thengblom följande: "Kyrckan ombyggd ånyo af Trä 1696. Kyrckans längd med Choret 36 alnar. Bredden 14 alnar. Sacristian af sten, längden 5 1/2 aln, bredden 5 3/4 aln. Blef beslagen med bräder 1736. Rödfärgad 1737. Målad med Choret, Lächtaren och Disk samt Stolar af målaren mäster Laurell från Kinnekulle." - Tilläggas bör, att kyrkans innertak var platt och icke som nu välvt. Valvet tillkom icke förrän vid restaureringen 1896.<<<<<<

Vid restaureringen på 1730-talet uppsattes ett skrank mellan koret och själva kyrkan försett med dörrar. Likaså uppsattes en läktare, den s k herrskapsläktaren, på södra väggen, där kyrkans ingång fanns. Läktaren bekostades av ägarna till Karstorp och Söran, major Sven Feltstierna resp. ryttmästare Henric Ridderfelt.

Utanför ingången på södra sidan fanns ett vapenhus och i bortre ändan, av kyrkan en läktare. Vapenhuset på västra gaveln fanns då icke utan gaveln var slät.

Bänkarna, de s k stolarna,, voro försedda med dörrar. Ny bänkindelning hade skett 1697 och tillämpades sedan i huvudsak i 150 år. I koret fanns bänkplatser för ståndspersonerna i socknen enligt följande:

Bänk nr 1 : Dannemarka Bänk nr 2 : Junkersgården i Hambrum (nuv. St. Hamrum)

Bänk nr 3 : Styrshult och Lilla Solberga Bänk nr 4 : Karstorp (ena gården) och

Söran Bänk nr 5 : Karstorp (andra gården) och Hamrum Korsgården Bänk nr 6

Munkebo och en gård i Mölebo. Nere i kyrkan fanns bänkplatser (nr 1 - 18) för samtliga gårdar och torp i socknen.

På väggarna fanns upphängda adelsvapen, mestadels s k begravningsvapen eller epitafier. Enligt Thengbloms beskrivning 1754 följande:

I Choret på Södra sidan.<<<<<<

1. Ryttmästare Pehr Hammarhielm (1621-1688)
2. Major Sven Feltstierna (1678-1737)
3. Capitain-Lieutenant Bengt Ridderfelt (1647-1703)
Neder i Kyrckan på Södra sidan.

4. Bengt Bryntesson Papegoia (d.1675)
5. Major Johan Gyllenstorm (1621-1695)
6. Capitain Lars Leijonvall (1623-1697)
7. Cornett Jonas Feltstierna (1633-1720)
8. Ryttmästare Brynte Papegoia (1627-1694)
9. Eric Papegoia (1678-1698)
10. Ryttmästare Lorentz Feltstierna (1675-1716)
11. Cornett Carl Feltstierna (1672-1724)<<<<<<

Kyrkoherde Sundholm har i sina "Inscriptioner på Epitaphier, Grafstenar m m vid Skara stifts kyrkor" antecknat, att han vid besök i Korsberga kyrka 1792 räknade v.p. 14 adelsvapen med inskriptioner. Sundholm anger att epitafierna nr 5 - 11 ovan hänga på norra sidan i koret. Thengblom anger att de 1754 hängde på södra väggen. - Utförligare uppgifter om epitafierna och övriga inventarier i Korsberga kyrka finns i 1829 års inventarium, varav en avskrift bifogas denna artikel.

Vad målningarna i själva kyrkan med koret beträffar, så är endast fragment av dessa bevarade på ett tiotal bräder nu sittande på yttertakets innersida. Sakristian var också försedd med målningar, en del från 1400-talet. De flesta av dessa målningar överkalkades vid kyrkoreparationen 1852-1855 men har framtagits vid kyrkorestaureringen 1950.

Vad interiören i övrigt i kyrkan beträffar kan nämnas, att nuvarande altartavlan skänktes 1716 av ägaren till Dannemarka, änkefru Brita Hård, som varit gift med major Bengt Lilliehöök, d. 1713. Slaguret i altartavlans övre del har tillkommit senare. Det skänktes 1826 av f. riksdagsmannen Lars Svensson i St. Stallerhult. - Predikstolen är skänkt 1712 av överste Sten Tranhielm och hans maka Christina Papegoia på St. Hamrum. - Den vackra ljuskronan av malm med årtalet 1638 skänktes 1734 av Lilliehöökska familjen på Dannemarka.<<<<<<

Ovanstående ger en kortfattad beskrivning av kyrkans exteriör och interiör från mitten av 1730-talet till århundradets slut. Några väsentliga förändringar efter kyrkorestaureringen på 1730-talet har icke skett under 1700-talet. Först år 1808 sker en del större förändringar.

Vid sockenstämma 12.6.1808 beslutas, att "skranket, som inuti skiljer Choret ifrån Kyrkan och mera vanpryder än tjänar till någon nytta" skall borttas. Likaså beslutas på förslag av överjägmästaren Bengt Gyllensvärd på L:a Solberga, att det gamla vapenhuset skall borttas. "Sådana hus tjena till ingen nytta, äro gammalmodiga och vanställande, kostsamma att underhålla och på de flesta ställen avskaffade." - Gyllensvärd var vid denna tid den mest inflytelserika personen i socknen. - Dessutom beslutades på denna stämma, att den s k herrskapsläktaren skulle rivas. Förslaget kom från Anders Jansson i St. Solberga, men det visade sig senare, att Gyllensvärd var den verklige förslags-ställaren, vilket han också erkände. Vad läktarens ägare, löjtnant Per Lagerberg på Karstorp och löjtnant Carl Herman Hager, båda f ö icke närvarande på stämman, tänkte om beslutet, kan man lätt föreställa sig.

I samband med dessa ändringar i kyrkan skänktes två ljuskronor av mässing, den ena med 12 stakar av Bengt Gyllensvärd och den andra med 16 stakar av Per Lagerberg.

1 8 0 9 - 1 8 6 2.<<<<<<

Av ovanstående framgår hur Korsberga kyrka i huvudsak såg ut vid periodens ingång: En rödmålad träkyrka med medeltida sakristia av sten. Invändigt målad på väggarna och det platta taket i 1700-talsstil med bl a blommotiv. Kyrkan hade bänkar med dörrar, förutom i själva kyrkan också i koret, de senare för adelsmän och andra ståndspersoner. Läktare fanns i västra delen av kyrkan. Golvet var av trä och under golvet fanns gravkamrar, senare benämnda Papegojska, Hammarhielmska, Ridderfeltska och Feltstiernska gravkoren. På väggarna hängde adelsvapen.

Trots de stora förändringar, som skedde 1808, var kyrkan i behov av en omfattande översyn och reparation. Efter 1730-talets restaurering hade inga större summor använts till underhåll av byggnaden.<<<<<<

Först tog man itu med golvet, som tydligen var i ett bedrövligt skick, framför allt över gravarna. Man får av stämmoprotokollen den uppfattningen, att det var risk för att ramla genom golvet ner i gravarna. Enligt författningarna ålåg det dock vederbörande gravägare att svara för golvet över sina gravar. Men golvet var också dåligt litet varstans i kyrkan och till och med lutade. 1809 beslutade man, att innan nytt golv inlades, vederbörande gravägare skulle fylla sina gravar, varefter golvet skulle omläggas med halvplankor. 1811 river man upp beslutet om igenfyllning av gravarna, men vederbörande gravägare tycks ha gjort en del förändringar och förbättringar, varigenom kyrkgolvet fick en fastare grund att vila på. I december 1811 antogs ägaren av St. Stallerhult, sedermera riksdagsmannen Lars Svensson som entreprenör för golvläggningen mot 120 Rdr riksgälds. Dåtidens bönder voro tydligen också duktiga hantverkare, då de kunde åtaga sig ett så omfattande och säkerligen också svårt arbete. Som en kuriositet kan nämnas, att en senare ägare till St. Stallerhult, tillika riksdagsman men betydligt mera känd, nämligen Carl Persson har gjort järngrindarna till Korsberga nya kyrkogård.<<<<<<

Nästa större förändring sker 1823, då beslut fattas om uppförande av ett vapenhus på västra gaveln. Det skulle bli 12 alnar brett, 7 alnar långt och 3 3/4 alnar högt med dörr åt väster och utanför en trätrapp. I samband därmed måste fönstren ändras på gaveln.

Men kyrkans yttre tarvade en genomgripande reparation, särskilt som taket tydligen läckte, men allt avhjälptes med tillfälliga reparationer, som man för det mesta uppdrog åt kyrkvärdarna att verkställa. De hade vid denna tid mycket att göra och redan efter ett par års tjänstgöring begärde de att få bli ersatta av andra. Annat var det förr. Ar 1777 t ex valdes Jonas Larsson i Stommen till kyrkovärd, vilken befattning han innehade till 1806.

Dessa ständiga småreparationer åstadkom emellertid att man började diskutera att täcka kyrkan med tegel i stället för med spån. Detta förslag var första gången uppe på en sockenstämma 1828 och godkändes. Teglet beställdes från tegelbruket på Karstorp och levererades året därpå. Men man hade tydligen varit litet för snabb i vändningarna. Något tegel blev inte pålagt. Man vågade helt enkelt icke lägga på det, eftersom sakkunniga ansågo, att såväl underlag som takkonstruktion icke komma att tåla belastningen. Under utredningarna härom upplades teglet på kyrkogården för att senare flyttas därifrån, eftersom frågan om tegeltak avskrevs tills vidare.<<<<<<

Ar 1829 inträffar en händelse, som ger oss en god föreställning om Korsberga kyrka, såväl exteriör som interiör men framför allt om inventarier. Då göres nämligen en av Domkapitlet anbefalld inventering, vilken verkställdes 19.11.1829 av vice pastorn J. Kellgren och det av konsistoriet förordnade sockenombudet överjägmästaren Bengt Gyllensvärd. - Avskrift av detta inventarium finns som bilaga till denna artikel.

Kyrkan förfaller alltmer under 1830-talet och trots att man allmänt inser bland de ledande att en omfattande reparation måste ske, så sker ändå strängt taget ingenting. Beslut fattas på en stämma för att vid nästa rivas upp. Det var emellertid sannerligen inte så lätt den tiden att fatta bindande beslut, då inga majoritetsbeslut i viktigare ekonomiska frågor kunde fattas. Då fanns inga direkta kyrkoskatter utan varje hemman och hemmansdel fick bidraga efter sin storlek till de utgifter man kommit överens om. - Att inget väsentligt blev gjort under 1830-talet kan också förklaras med att den ledande ståndspersonen i socknen, B.M. Gyllensvärd med ålderns rätt dragit sig tillbaka och det fanns tydligen ingen annan i den kategorien som kunde upptaga hans mantel. Bland bönderna fanns ingen heller med större auktoritet efter Lars Svenssons död 1831. Därtill kommer att 1830-talets stämmor leddes av vice pastorer utan den auktoritet som en ordinarie kyrkoherde hade.<<<<<<

År 1840 tillträder så den dugande kyrkoherden Johan Sundblad. Men icke heller han lyckades åstadkomma något beslut om kyrkoreparation. - Tillika med de många förslagen om reparation av kyrkan framkommer t o m ett förslag om att riva träkyrkan och bygga ny kyrka av sten försedd med tegeltak. Av reparationsförslagen kan nämnas att höja kyrkans väggar för att bereda plats för större fönster. I samband därmed skulle då koret förändras och östra gaveln göras rak. Förslag som berörde interiören i kyrkan var att man måste göra den ljusare. Detta kunde ju åstadkommas genom de högre fönstren men även på annat sätt. Man skulle helt enkelt måla den vit invändigt. Att detta kunde göra det ljusare i kyrkan kan man väl förstå men hur borttagande av adelsvapnen på väggarna skulle göra kyrkan väsentligt ljusare förefaller egendomligt. Ett sådant förslag uppkommer 1842 och vinner sockenbornas gillande men kyrkoherde Sundblad ansåg sig skyldig att jäml. Kungl. Maj:ts brev 7.12.1840 överlämna ärendet till Domkapitlet för godkännande.

Domkapitlets svar avges 14.12. 1842. Man gick med på att flytta adelssköldarna under förutsättning att de upphängdes på annan och lämplig plats. "Sköldarna kunna ej räknas som antiqviteter". Likaså ansåg tydligen Domkapitlet, att Laurells målningar icke hade så stort värde eftersom man gick med på att kyrkan målades vit invändigt.

Kyrkoherde Sundblad kämpade hårt under 1840-talet för att få kyrkan restaurerad, som han skriver i ett protokoll "välbehövligt eftersom den ett halvt om ej ett helt århundrade stått oreparerad." Men han lyckas inte komma till något resultat här. Han hade ju dock lyckats med att få enighet i den andra stora frågan, den om inrättande av en fast folkskola i socknen. Förklaringen är väl närmast den, att folkskolebyggnaden icke åsamkade sockenborna några större utgifter eftersom man fick använda Gyllensvärdska fonden. I fråga om kyrkoreparationen krävdes det helt andra uppoffringar av den fattiga bondebefolkningen.

Till slut tröttnar kyrkoherde Sundblad och begär 1848 syn på kyrkan och därefter deltar han icke i sockenstämmorna, som under de följande åren ledas av vice pastorerna Hoof och Hummel.<<<<<<

Den begärda synen hölls 1851. Resultatet blev att man icke utdömde kyrkan utan ansåg, att den kunde repareras och försättas i fullgott skick. Därmed var nybyggnadsplanerna ur världen och man gick in för reparation. Följande ansågs i första hand nödvändigt:

1. Ny täckning av taket med spån, således icke med "papper", som faktiskt förut allvarligt diskuterats. Med papper menades sannolikt ett slags papp.

2. Sänkning av fönstren för att få in mer ljus i kyrkan. - Någon höjning av väggarna var det således icke fråga om.

3. Brädfodring eller rappning av ytterväggarna.

En byggnadsdirektion tillsättes, som skulle komma med slutgiltigt förslag. Som ordförande i denna utsågs den nye ägaren till Dannemarka Anders Johanzon, som 1848 inflyttat till socknen. Han visade sig vara en driftig och dugande man, som snabbt vunnit förtroende. Så t ex var han 1848-1850 ordförande i sockennämnden. Övriga ledamöter i Byggnadsdirektionen blevo: Lars Jonsson i Löpareskogen, Petter Andersson d y i Lilla Sänneryd, Magnus Settergren i Ekåsen, Anders Jansson i Torsbo, Johannes Andersson i Wadene och Gustav Jonsson i Hamrum Korsgården. Ingen av de förut ledande männen i socknen återfinns här. De hade tydligen tröttnat på allt bråket under 1840talet. Sedan direktionens förslag godkänts utlämnades reparationsarbetet på entreprenad och i Länskungörelserna d. 26 januari 1852 kan man läsa följande: Enligt af sockenmännen fattadt beslut, kommer Korsberga sockens kyrka att undergå en betydlig reparation medelst yttre takets omläggning med spån på ny botten, samt väggarnas revetering, nya fenster att insättas, samt bänkarna inuti att omgöras m.m. I anledning häraf kommer entreprenadauktion inför Byggnads-Direktionen att hållas i Sockenstugan derstädes Måndagen den 16 nästinstundande Februari kl 10 fm, att till minstbjudande upplåta verkställigheten av nämnde reparationer. Alla erforderliga materialier äfvensom all hantlangning tillsläppes af socknen. För fullgörandet af sina åtaganden bör entreprenören vid auktionstillfället lemna antaglig borgen, och förbehåller sig Direktionen rättighet att efter skedd pröfning antaga eller förkasta de gjorda anbuden.
Korsberga kyrka den 15 Januari 1852.
DIREKTIONEN<<<<<<

Vad entreprenadkontraktet sedan kom att innehålla finns icke angivet i sockenstämmoprotokollen. Däremot innehåller protokollen under de närmaste åren följande om kyrkoreparationen:

13.3.1853. För fullbordande av kyrkoreparationen:

1. De yttre väggarna brädfodras och bestrykas med vit oljefärg - samma sorts brädfodring som på nya skolhuset.
2. Inre väggarnas fördjupningar fyllas i med kalkbruk-för att få dem jämna och vitlimmas sedan (Anm: Senare upphävdes detta beslut).
3. Stolarna pärlfärgas med oljefärg.
4. Gallerverken invid taket borttas, även den nedersta stocken i stocklagret över predikstolen.
5. Två nya nummertaflor anskaffas.
6.6.1854 1. Kyrkans innerväggar förses med pinnar och rappas.
2. Altartafla och predikstol målas i förening med kyrkans bänkar.
31.12.1854 Yttre kyrkotaket skall strykas nästa år.
22.2. 1855 Inre kyrkotaket skall nästa sommar i förening med hela
Korsberga kyrka målas hvit med oljefärg.<<<<<<

I samband med kyrkoreparationen insättes en ny orgel, som senare förses med "ornament". Arbetet utföres av orgelbyggaren Ahlstrand i Solberga. Kostnad: 1100 Rdr.

I sockenstämmoprotokollet 5.8.1855 anges att syn hållits på såväl reparations- som målningsarbetena. Målare Sandstedts arbete kostade 325 Rdr rgds och han får ett särskilt tack och erkännande för att han gjort mycket arbete över kontraktet. Han kanske strök extra tjock färg på de ställen där det fanns målningar. I övrigt antecknas i protokollet att hela arbetet med kyrkorestaureringen utfallit till sockenmännens belåtenhet och ett särskilt tack riktas till Byggnadsdirektionens ordförande patron Johanzon på Dannemarka.

Så står då Korsberga kyrka efter en omfattande reparation äntligen färdig år 1855. Resultatet ansågs som framgår av ovanstående som gott och till sockenmännens belåtenhet.

Nutidens människor kanske inte äro villiga att instämma i berömmet utan har väl en känsla av att man skulle velat ha mycket annorlunda. Den gamla karolinerkyrkans yttre har väsentligt förändrats genom att den röda färgen ersattes med vit, varigenom den förlorat mycket av sin karaktär. Men värre är vad som skett inuti kyrkan. Målningarna på väggar och tak finnes icke mer. De voro kanske inte av större kulturhistoriskt värde men gav i alla fall kyrkorummet sin speciella 1700-talskaraktär. Och så detta med vapnen på väggarna. Domkapitlets godkännande av beslutet att ta bort dem, ha vi litet svårt att förstå. Visserligen skulle de hängas upp på annat och lämpligt ställe, vilket sockenborna bestämde skulle vara i stapeln, men det var en kulturförstöring och blev det verkligen senare. Vi vet hur det gått med vapnen. Ett fåtal finns bevarade och dessa i ett bedrövligt skick. Bara ett 20-tal år efter reparationen reagerades det mot vad som hände åren 1852-55. I sitt arbete "Wartofta härad och staden Falköping" skriver Claes Johan Ljungström år 1877 bl a följande: Tak och väggar hafva haft målningar, som dock alla i sednaste tid blivit öfversmetade med hvit färg på samma gång som väggarna t o m rappades med murbruk ..... gåfvor af Gyllenstormar, Fältstiernor, Papegojor m fl adliga personer, som på 1600-talet bodde inom församlingen, mot hvilkas minne man varit otacksam nog, att, när kyrkan hvitmenades, deras vapen, som hängde på väggarna nedrefvos och vräktes undan, dels på kyrkvinden dels i klockstapeln. Äfven sakristian har varit målad, men den också öfverkalkades. Der var en qvinna (folket säger abedissa) som läste på sitt radband: sålunda en målning, som var från katolska tiden, och som kan fram kallas genom kalkens borttagande af dermed kunnig person..... På kyrkovinden ligga åtskilliga vapen, som förut är sagt .... I klockstapeln ligger Gyllenstormska vapnet illa medfaret....."<<<<<<

Man kan undra om verkligen vapnen blevo upphängda i stapeln. Kanske de bara blev "förvarade". Man kanske kan förstå, om kyrkvaktaren tyckte de var i vägen för sådant som han ansåg som nödvändigare i stapelns knappa utrymmen.

De återstående åren av perioden fram till 1862 ha icke medfört några större förändringar vad det gäller kyrkan. Man tyckte säkert, att nu var så mycket gjort, som kunde krävas, och att för den närmaste mansåldern skulle man vara befriad från större utgifter för reparationer, vilket också blev fallet. Nästa kyrkorestaurering skedde 1896.

Avskrift.
I grund af Kongl. Maj:ts under den 17de April förledet år utfärdade Nådiga föreskrift, har M.W. Consistorium i Skara stift anbefallt allmän Inventering, hvilken i Fröjereds Annex Kyrka Korsberga werkställdes den 19de November 1829, i närvaro af Socken Ombudet, som M.W. Consistorium dertill förordnadt, ÖfverJägmästaren Wälborne Herr Bengt Gyllensvärd, af undertecknad vice Pastor.<<<<<<

Korsberga Sockens Kyrka, belägen i Östra delen av Församlingen, är byggd på en kulle. Huset är timradt af kärnfullt träd och brädfodrat 1696, som numror, fästade på västra gaflen, tyckas tillkännagifva. Ett Vapenhus på södra sidan borttogs 1808, jämte en der inför i Kyrkan varande så kallad Herrskaps Läktare, och ett bättre Vapenhus uppfördes på västra gafveln, till förmon för kyrkans utseende. - En gång från västra dörren leder fram till Choret med en Bänkrad å ymse sidor, afbruten medelst den gång, som af ålder warit på södra sidan af kyrkan. Sacristian, murad av sten, är tillbyggd vid norra sidan, och sannolikt äldre än nuvarande Trädkyrkan, hvilket styrkes af de flere större och mindre Rosenkransar med J. Mariae bilder midtuti, målade i det hvälfda taket. Widare upplysning om kyrkans ålder saknas.

Målningen inuti förrättad, som det säges, af en Qvinsperson 1734, är något förlorad; men kyrkan är rymlig och ljuset tillräckligt genom trenne fönsterlufter på varje sida och 2ne mindre på västra gafveln för att gagna dem, som intaga platsar på dervarande Läktare.

Prydnad af Altartafla, föreställande Frälsarens Korsfästelse med underskrift: Guds heliga namn till ära och Korsberga Kyrka till prydnad, hafver salig Herr Majoren Wälborne Hr Bengt Liljehööks Enkefru den Wälborna Fru Brita Hård, förähradt denna altartafla anno 1716. - I fonden af denna Altartafla har år 1826 blifvit insatt ett Slagur, bekostadt af f.d. Riksdagsmannen Lars Svensson i Stora Stallerhult.<<<<<<

Predikstolen förmodas wara skänkt af Tit: Öfverste Tranhjelm, gift med en Papegåia; emedan deras vapen finnas teknade på Himmelen deröfver. - Predikstolen har sitt Timglas.

Bilder, en föreställande J. Maria i sittande ställning, inom dertill gjort skåp. Målningen derpå måst förlorad, äfvensom den med munkstil fattade mening är oläslig. - Undansatt i Sacristian.

Skrud. - En Mässhake af svart sammet med silver galloner, skänkt af Wälborne Hr Ryttmästare Natt och Dag 1764 samt en finare och en gröfre Mässkjorta. Äldre Altarduk af damastdräll, samt en ny af Kammarduk, denne senare skänkt år 1827 af Hr Lieutenant Hager. Kalkkläde af rödt taft, skänkt 1788 af Fröken U. Bruse på Tholsbo.

Kärl. Ett St. Kalk af silfver inuti förgylld med patén af år 1716, väger 35 lod. Sockenbuds Kalk med patén af 7 lods vigt, förvaras hos Comministern. Ett st. Dopskål af Thenn, väger 24 ù . Ett gammalt Rökelsekar.

Redskap och klockor. - De förre, tillräcklige till grafvars öpnande, finnas uptagne i Wisitationsprotocoller - af de senare: en liten skriftklocka, som hänger öfver ingången till Sacristian och på södra sidan af Kyrkogården en större Ringklocka i Stapel, vägande 2 Sk ù. 2 L ù 3 ù , som blef på Kyrkans bekostnad omgjuten 1797 af A. Billsten i Skara. - Den mindre Klockan är utan åretal och upgifven vigt.<<<<<<

I Kyrkan hänga: En Malmljuskrona med 12 spiror. - En Mässings Krona, med denna Inscription: Skänkt till Korsberga Kyrka af ÖverJägmästaren B. Gyllensvärd år 1808. En D:o skänkt samma år af Hr Lieutenant P. Lagerberg på Karstorp. 2 st. större Ljusstakar om 2 3/4 2 2 d:o om 2 9 och 2ne Lampetter, desse sistnämnde skänkte af HofJunkaren von Nackreij.

Böcker. Deraf må nämnas Konung Carl XII:s Kyrko Bibel af 1703 liggande på Predikstolen. De öfrige Böcker, dels till Gudstjensten nödvändige, finnas i Kyrkan - dels hörande till Pastoralvården, äro specifict uptagna i deta Wisitationes och förvaras hos Pastor.

Adelige Sköldemärken äro flere väl arbetade och placerade å kyrkans båda sidoväggar. De uptagas i följande ordning.<<<<<<

Här hvilar sig fordom Kongl. Majts Trotjenare och Ryttmästare af Wästgötha Cavallerie Regemente, den Wälborne Herre, Hr Pehr Hammarhjelm, hvilken till verlden föddes den 10 April 1621, och saligen i Herranom afled d. 6 September 1688. Gud förläne kroppen på den store Herrans tillkommelse dag en fröjdefull upståndelse. - Ätteman under No 956.

Här hvilar sig fordom Kongl. Majts Trotjenare och Capten Lieutenant af Wästgötha Cavallerie Regemente, den ädle och Wälborne Herren, Herr Bengt Ridderfelt, född 1647 d. 13de December och afsomnade d. 28 Nov. 1703. - Ätteman under No 1309. Gud förläne honom på den store Herrans tillkommelse dag en fröjdefull upståndelse.

Kongl. Majts fordom Trotjenare och Capten af Dahls Infaterie Regemente, den Wälborne, numera hos Gud salige Herren, Lars Gunnarsson Leijonvall till Styrshult, hvilken föddes hit till verlden d. 13 April 1623 och saligen hädanskildes på Styrshult d. 12 Junii 1697. - Gud gifve honom i sinom tid en fröjdefull upståndelse. - Ätteman under No 992.

Här hvilar sig fordom Kongl. Majts Trotjenare och Cornette af Hennes Majt Enke Drottningens Lif Regemente, Ädel och Wälborne Hr Jonas Feltstierna, född 1633 d. 29 Januarii och afsomnade den 20 Maji 1720. - Gud förläne kroppen m.m. Ätteman under No 1206 och började sin militairiska bana såsom Ryttare för Rusthållet No 100 Ebbetorp, af Kongl. Wästgötha Regemente.<<<<<<

Ryttmästaren af Wästgötha Tremännings Regemente, Wälborne Herr Lorentz Feltstierna född 1675 d. 30 Mars och död 1716 d. 2 December.

Kongl. Majts Trotjenare och Cornette vid Hennes Högst Sal. Majts Riks Enke Drottningen s. Lif Regemente till Häst, nu salig hos Gud, Ädel och Wälborne Hr Carl Feltstierna, född 1692 d. 22 September, död anno 1724 d. 26 Mars.

Kongl. Majts Trotjenare, Major vid Hennes salig Majts Riks Enke Drottningens Lif Regemente till Häst, nu salig hos Gud, Swen Feltstierna, död 1737 den 25 Februarii. - Desse 3ne sistnämnde Herrar voro Söner af Ättemannen Cornett J. Feltstierna.

Söner af Majoren Swen Feltstierna: Johan , född 1685, död 1687 - David, född 1689, död samma år. - Carl, född 1690 äfven död inom året.<<<<<<

Kongl. Majts Trotjenare och Ryttmästare af Adelsfanan den Wälborne Herre, Herr Brynte Papagåia till Hamrum och Stallerhult, född på sin fädernegård Swenstorp 1627 den 7 April; afsomnade derstädes den 11 December 1694. - Ätteman under No 126.

Den Wälborne Herre, Herr Bengt Bryntesson Papegåia, fordom till Swenstorp, Stall och Skönbol etc; hvilken i Herranom afsomnade på Hårdaholm den 10de April 1695. Gud förläne etc.

Fordom den Wälborne, nu hos Gud salige, Herr Eric Papegåia, född på Swenstorp 1678 d. 11 Augusti, död dersammastädes d. 17 Augusti 1698.

På Kyrkogården är familiegraf för Feltstiernor, belägen på Norra sidan om Kyrkan, hägnad af ett väl arbetadt Jernstakett, hvilande på stenfot; till hvars framtida underhåll Wälborne Lieutenanten Hr P. Lagerberg på Karstorp är sinnad att disponera nödig fond. - 2ne mycket nedsjunkna grafhällar, liggande midt på Kyrkogården, förvara, som påskriften visar, stoftet efter Famillen Papegåia. - Någon af Liljehöökska och Sahlefeltska Ätterna äro på Kyrkogården begrafne - dock utan minnesmerken.

Sålunda befunnit wid Inwentering intygar
B. Gyllenswärd.
Öfver Jägmästare J.A. Kellgren
v. Pastor

K y r k o g å r d e n .<<<<<<

"Kyrckan är belägen på en wacker hög plats och sandbacke, med planterade trän innan omkring kyrckobalckarne." Så skriver kyrkoherde Thorsten Thengblom 1754 i sin Beskrifning öfver Fröjereds Gjäld.

Liksom nu fanns då runtom kyrkobyggnaden en kyrkogård. Den var något mindre på östra och västra sidan än den nuvarande, medan den på norra och södra sidan sannolikt var av den nuvarande omfattningen. Den var sedan gammalt omgiven av s k kyrkobalkar, d v s en inhägnad. De voro av trä, byggda av bönderna på de olika hemmanen, och gårdarnas innehavare hade alltfort skyldighet att underhålla dem, så att kyrkogården blev vad man kallar fredad. Varje hemman hade av sockenstämman tilldelats sin del att bygga och underhålla.<<<<<<

En s k kyrkobalkslängd är bevarad från mitten av 1600-talet och den tycks fortfarande ha varit gällande vid periodens början 1809. Enligt denna var fördelningen:

1. Norra sidan (med början från nordvästra hörnet). Gunnarstorp. Hamrum Korsgården. Karstorp (ena gården). Stenbacken. Ekåsen. Lilla Solberga. Ruderna. Söran.

2. Östra sidan. Munkebo. Stora Solberga. Stenbolet. Björkåsen. Klinten. Styrshult. Hamrum Kvarnegården. Kisaström. Kopparkullen.

3. Södra sidan. Torsbo. Älmedalen. Mossen. Löpareskogen. Mölebo. Vadene.

4. Västra sidan. Korsberga Stommen. Dannemarkas 2 hemman. Stora Sänneryd. Larskullen. Stora Stallerhult. Kyrkeskogen. Lilla Sänneryd. Hamrum Brogården. Hamrum Lillegården. Karstorp (andra gården).<<<<<<

I kyrkobalkarna fanns tre portar av trä belägna på nuvarande platser, varav dock endast en port under äldre tider underhölls av socknen, nämligen porten i nordöstra delen av kyrkogården. Den var alltså huvudingång till kyrkogården, och vägen fram till kyrkans huvudingång, som då fanns på kyrkans södra sida, gick då antagligen öster om koret. - De två övriga portarna voro ursprungligen av privat karaktär. Den s k Södra porten i sydvästra delen av kyrkogården användes i huvudsak av befolkningen från södra och sydöstra delen av socknen och underhölls av bönderna på de där belägna hemmanen. - Porten i nordvästra delen av kyrkogården, den s k Lilla porten, underhölls av ägarna till Hamrum Brogården och Lillegården. I mitten av 1700-talet ansågs den obehövlig och togs bort, men 1809 ansågs tydligen alla tre portarna vara av betydelse för socknens innebyggare, eftersom de nu samtliga underhöllos av socknen.

Intill Lilla porten på kyrkogårdens område fanns sedan gammalt en mindre byggnad, det s k kyrkohärbärget, som 1809 användes som sockenmagasin. Till en början var det för att förvara kyrkotiondens spannmål. Det flyttades 1839 från sin gamla plats ut på kyrkovallen.

Man får väl förutsätta att, eftersom det fanns planterade träd omkring kyrkogården 1754, så också var fallet 1809.<<<<<<

Många förändringar på och omkring kyrkogården ha skett under perioden 1809-1862.

Kyrkobalkarna voro en ständig källa till bekymmer, eftersom de voro gjorda av trä och därmed tarvade ständigt underhåll, så att de icke ruttnade ner. Nästan på varenda sockenstämma klagades det över försummat underhåll från vissa bönders sida och dessa fingo då åläggande att sätta sina kyrkobalkar i stånd. Vid upprepad försummelse utdömdes böter utan till synes åsyftat resultat. 1813 skedde en besiktning av kyrkobalkarna med början vid östra gaveln av magasinshuset. I denna besiktning medverkade den "gamle kyrkovärden" Jonas Larsson i Stommen, som hade varit kyrkovärd i hela 29 år, nämligen mellan 1777-1806. Han var tydligen den ende som kände till den gamla kyrkobalkslängdens bestämmelser om vilka avsnitt de olika gårdarna svarade för.

Efter denna besiktning var man tydligen på det klara med, att man måste utbyta träbalkarna mot en stenmur, men endast i den mån de förfalla, som uttrycket lyder i protokollen. Löjtnant Per Lagerberg på Karstorp talar på en sockenstämma 1817 om den vackra stenmuren i Kyrkefalla och önskar en likadan i Korsberga.<<<<<<

Inget blev emellertid gjort, förrän det nya vapenhuset på kyrkans västra gavel kommer till 1823. Det krävde, att kyrkogården på västra sidan måste utvidgas och då blev det dags att riva kyrkobalkarna på denna sidan och ersätta dem med en stenmur. Av protokollen framgår inte om man fick denna del av stenmuren färdig före de övriga delarna. - Däremot blev de rödmålade träportarna utbytta under 1820-talet mot putsade tegelstensstolpar.

Först år 1837 kom frågan om en stenmur runt hela kyrkogården närmare sin lösning. Major Carl Jonas Lagerberg, ägare av Stenbacken men bosatt på Håven i Fröjereds socken, åtar sig att göra en karta över kyrkogårdens behövliga utvidgning och att staka ut stenmuren. Kartan och utstakningen blev gillad och antagen, sedan det konstaterats, att endast en obetydlig del av Gunnarstorps hage behövde tas i anspråk. Lagerberg hade räknat ut, att det behövdes 9 lass sten pr famn stenmur (1 famn = 1,8 m) och då skulle varje helt mantal släppa till 45 lass sten. Förslaget om stenmur godkändes och arbetet med att lägga stenmuren, givetvis med utnyttjande av böndernas dagsverksskyldighet, uppdrogs åt A. Gertz i Fridene, samme man som byggt det nya fattighuset 1827-28 till sockenmännens fulla belåtenhet.

År 1840 tillträder den nye, driftige kyrkoherden Johan Sundblad och därmed blev det fart på anläggandet av stenmuren. Det behövdes nu också nya portstolpar och grindar till de tre portarna. Kyrkoherde Sundblad kom från Medelplana på Kinnekulle och hade tydligen goda kontakter med stenhuggarna där. Han införskaffade anbud på stolpar av kalksten mot en kostnad av 16 Rdr 32 skilling pr par, vilket antogs. Stenhuggaren Jan Pehrsson i österplana åtog sig att sätta upp dem färdigmonterade med krokar. Kostnaden för detta jämte fraktkostnader uppgick till 30 Rdr. - Dessutom skaffas nu grindar av järn för 150 Rdr Bco. Dessa hade ägaren av Dannemarka, patron Sven Wahlström beställt av Tidaholms manufactur. - Efter flera årtiondens diskussioner blir alltså kyrkogården på ett vackert och tidsenligt sätt. Detta bör ha varit färdigt 1841.<<<<<<

I samband med att stenmuren färdigställes beslutas om, att nya träd skall planteras runt muren. De gamla träden, som omnämns 1754, voro gamla och kunde ju inte heller stå kvar på östra och västra sidan, eftersom kyrkogården utvidgades där och på de andra sidorna ansågs det lämpligt att också göra en nyplantering. Man anskaffade 30 st träd och gav klockaren Per Carlsson i uppdrag att plantera dem. Ersättning för träden och planteringen skulle uttas av hemmanen.

Så står då äntligen kyrkogården med mur, portar och omgivande träd i ett tilltalande skick.

De förändringar som, förutom ovan angivna, skedde under perioden berör närmast själva kyrkogården och här skall endast nämnas en, nämligen tillkomsten av Fältstjernska gravplatsen på norra delen av kyrkogården.<<<<<<

På ordinarie sockenstämma i maj 1843 inlämnar "Wälborne Hr Majoren och Riddaren av Kungl. Svärds Orden C.J. Lagerberg på Stora Håfven och brodern Hr Capitain G.O. Lagerberg" ett gåvobrev, daterat Korsberga kyrka d. 27 mars 1843 på 33 Rdr 16 sk Bco att utgöra en fond, vars avkastning i första hand skulle användas till vård och underhåll av Fältstjernska gravvården, f n "kringmurad med gråsten och försedd med därofvanpå stående Jern-Staket". Så länge donatorerna lever ansvarar de för vården men sedan får fonden tas i anspråk. Av gåvobrevet framgår ytterligare följande: Vårdaren av griften skall ha 1/6 av årliga räntan. Medel ur fonden kan anslås till de fattiga. När järnstaketet rostar, må det försäljas men gravplatsen innanför stenramen skall vårdas så att "namnen af de i griften hvilande hedras med en tacksam och välsignad hågkomst". - Gravplatsen med stenram och järnstaket var tydligen färdig långt före 1843. Den omnämns t ex i 1829 års inventarium. - I ett sockenstämmoprotokoll 1821 finns beslut om "att norra sidan av kyrkogården icke får användas för allmän grafning, eftersom enskilda vilja begagna den till familjegravar, vilka av dessa underhållas och kunna vara en prydnad för kyrkogården". Sannolikt har Fältstjernska graven tillkommit strax efter och i varje fall före 1829. - Sedan gravplatsen iordningsställts har kistorna från Fältstjernska graven under.-kyrkgolvet flyttats därifrån och gravsatts i den ovan nämnda gravplatsen på kyrkogården. När detta skett finns ingen uppgift om.

1834 anmäler major Lagerberg, att "vid sista öppningen av Fältstjernska graven man funnit en likkistplåt av silver om 6 lods vikt", vilken plåt hängdes upp i kyrkan och skulle upptas i inventariet. Sedermera, år 1840, anhåller samme major Lagerberg, att han som "dependent av Fältstjernska slägten" får köpa plåten mot 1 Rdr pr lod, vilket sockenstämman godkänner under förutsättning av "vederbörande auctoritets" godkännande.<<<<<<

Huruvida det järnstaket, som uppsattes, "rostat" och ersatts av ett nytt vet jag ej, men enligt uppgift av f. kommunalnämndsordföranden Artur Lindgren skulle hans fader kyrkvärden L.J. Lindgren i Lilla Sänneryd på uppdrag anskaffat det nuvarande staketet med stjärnorna omkring 1900.

Kyrkans närmaste omgivning har under perioden undergått en del förändringar. En har redan nämnts, nämligen att sockenmagasinet, det gamla f d kyrkohärbärget flyttats 1839 till kyrkvallen. - En annan förändring, också omnämnd i det föregående, är nybyggnaden av fattighuset. Det gamla fattighuset, eller som det kallas under 1700talet, Korsberga sjukstuga, låg där komministerbostaden nu ligger. Det var ett gammalt hus, sannolikt från 1600-talet och som på 1820-talet var alldeles förfallet och icke ansågs värt att reparera. Det nya fattighuset, som uppfördes 1827-28 av A. Gertz i Fridene, uppfördes på annan plats, nämligen söder om kyrkan. - Det fanns även en del andra byggnader inom området, som under perioden antingen nedrevos, t ex några stallar, eller också flyttades, på grund av att genom sin belägenhet nära kyrkan ansågos utgöra brandfara. Av samma orsak röjdes också buskar och träd.<<<<<<

Till sist något om den på kyrkogården belägna klockstapeln. På 1680-talet byggdes en ny stapel och denna stapel har sedan bevarats, dock med många reparationer. I stapeln finns två klockor, en stor och en liten. Den lilla klockan har ingen inskription. Av formen att döma är den medeltida.

Den stora klockan har sedan den nya kyrkans tillkomst omgjutits två gånger. Första gången skedde det i samband med kyrkorestaureringen på 1730-talet. Enligt Thengbloms Beskrifning öfver Fröjereds Gjäld 1754 försågs den vid denna omgjutning med följande namn:
Sten 0. Tranhielm (Anm: Överste, Stora Hamrum)
B. Hård (Brita Hård, ägare av Dannemarka)
S. Feltstierna (Major, Karstorp)
L.v. Brinck (Lars von Brinck, kapten, Hamrum Korsgården)
H. Ridderfeldt (Henric Ridderfeldt, ryttmästare, Söran)
B. Lilliehöök (Bengt Lilliehöök, överstelöjtnant, Lilla Solberga)
G. Ridderhjerta (cornett, Munkebo)<<<<<<

Efter andra omgjutningen försågs den med följande inskription:

"År 1797 i Konung Gustaf Adolphs 5:e regeringsår blef denna klocka på Korsberga kyrkas bekostnad omgjuten i Skara av And. Billsten. - Ps. 100:1,5 - Es. 2:2,3"

Dessutom finns följande vers:

När klockans ljud hörs skalla
Att Herrans folk hopkalla
Till Kyrkan i hans hus
Kom då med öppet öra
Att ordens lärdom höra
Och vandra i des ljus.

I samband med kyrkoreparationen 1852-1855 blev även stapeln reparerad och rödfärgad.

P r ä s t e r n a och d e r a s  m e d h j ä 1 p a r e .<<<<<<

Korsberga socken tillhörde 1809 liksom nu Fröjereds pastorat eller som det gamla uttrycket löd Fröjereds gäll. I pastoratet fanns anställda två ordinarie präster: kyrkoherden, som bodde på Prästbostället Fröjered (1 mtl) och komministern, som bodde på bostället Kantebo (1/2 mtl) som också låg i Fröjereds socken, dock nära gränsen till Korsberga. Ingen av prästerna bodde således i Korsberga. Komministern betjänade i första hand Korsberga och Fridene socknar, i vars kyrkor han för det mesta predikade. Barndop, vigslar och begravningar där kommo väl också i huvudsak på hans lott. Motsvarande kyrkliga förrättningar i Fröjereds socken svarade kyrkoherden för. Man kan tycka, att kyrkoherdens inflytande i Korsberga därmed icke skulle vara så stort, men så var ej fallet. Han var nämligen självskriven ordförande i sockenstämman och efter tillkomsten av kyrkoråd 1817 jämväl självskriven ordförande där. Dessutom var han ordförande i stämmor, där det behandlades ärenden av gemensam karaktär för hela pastoratet. Det heter ofta i protokollen då: stämma med hela Fröjereds församling, d v s Fröjereds pastorat. Ordet församling hade då som synes en annan betydelse än i dag. - Den som var ordförande i sockenstämman och kyrkorådet hade givetvis ett mycket stort inflytande över besluten och med den ställning, som prästerna då hade i det allmänna medvetandet, så ökade givetvis detta ytterligare hans betydelse.

K y r k o h e r d a r<<<<<<

Vid periodens ingång 1809 fanns ingen kyrkoherde i pastoratet. Kyrkoherden Adolf Tranheim hade dött strax innan, nämligen 24.6.1808 efter att ha verkat där endast 1 år. Men redan 1809 utnämndes en ny kyrkoherde J.L. Norder, som dock icke tillträdde förrän 1811. Under vakansen sköttes pastoratet av vice pastorerna Johan Stalin och Anders Selander.

Jonas Laur. Norlander var född i Undenäs 20.2.1754, som son till en nattväktare och kom närmast från Stenstorp, där han varit kyrkoherde. Han fick inte verka så länge i Fröjered, endast fem år. Han dog 30.5.1816. I sockenstämmorna finner man honom som ordförande endast under 1811. Resten av hans ämbetstid ledes stämmorna av vice pastor A.J. Lundgren eller av ordinarie komministern Sven Wessberg. - I Warholms "Skara stifts herdaminne" finns följande omdöme om honom: "A ena sidan kallas han en nitisk lärare, å andra sidan en intolerant och egenkär man, Herrnhutare, föga saknad. Brukade utdela tänkespråk och psalmverser till sina anhängare." - Kyrkoherde Norlander var gift med Anna Maria Brandt, snickaredotter från Mariedal.

Efter kyrkoherde Norlanders död fortsätter A.J. Lundgren som vice pastor tills den nye kyrkoherden L. Carlbeck tillträdde 1819.<<<<<<

Lars Carlbeck, född 31.12.1757 i Carleby i Leksberg, som son till bonden Jonas Andersson, utnämndes redan 1817 men tillträdde icke förrän två år senare. Han kom närmast från Fogelås, där han varit komminister sedan 1803. Vid ordinarie majstämman 1820 finner man honom som ordförande, likaså under åren 1821 och 1822. Under resten av sin ämbetsperiod är det vice pastorerna A.M. Hultberg, J.A. Kellgren och Benjamin S. Sundborg som leder stämmorna. -Kyrkoherde Carlbeck, som blev prost, dog 13.4.1838. Warholm har följande omdöme om honom: "Han räknas bland Tybecks vänner och berömmes för sitt varma nit". - Kyrkoherde Carlbeck var gift två gånger, första gången med Anna Catrina Kjellander och andra gången med Benedicta Monett.<<<<<<

Kyrkoherdarna Norlander och Carlbeck ha, som framgår av ovanstående, knappast kunnat ha något större inflytande i Korsberga socken. Unga vice pastorer och många ombyten måste ha medfört, att socknens förtroendemän kunde utöva ett stort inflytande på besluten. Särskilt gäller det överjägmästaren Bengt Magnus Gyllensvärd på L:a Solberga.

Redan samma år, som Carlbeck dog, utnämndes ny kyrkoherde, J. Sundblad, som dock icke tillträdde förrän 1840. Under vakansen tjänstgjorde då C. Djurberg som vice pastor.

Johan Sundblad var född i Skånings-Asaka som son till riksdagsmannen Anders Larsson. Efter studentexamen i Upsala 1806 tjänstgjorde han först som lärare i många år i Skara och Alingsås, innan han blev präst. Han kom närmast från Medelplana, där han var kyrkoherde. Han var också kontraktsprost över Kinne kontrakt. - Med honom får pastoratet en synnerligen duglig och kraftfull ledare, varom sockenstämmoprotokollen under åren 1840-1849 bär tydligt vittne. De äro synnerligen välskrivna, dessutom utförliga, så att man i detalj kan följa händelseutvecklingen. Det var många frågor under 1840-talet,som pockade på sin lösning. Inrättandet av folkskola och kyrkans restaurering är de två viktigaste frågorna. Den första lyckades han lösa utan större stridigheter men den senare beredde honom mycket bekymmer, beroende på den stora oenigheten om hur frågan skulle lösas. Restaureringen kom icke till stånd förrän i början av 1850-talet och då hade Sundblad redan drabbats av ohälsa och måst använda sig av vice pastorer: J. Hoof, F. Hummel och L. Nyberg samt fr o m 1860 av ordinarie komministern Carl Sundstedt som ledde sockenstämmorna till periodens slut. Sundblad var då fortfarande kyrkoherde i pastoratet. Han dog några år senare, den 22.1.1865. - Warholms omdöme lyder: "En ordentlig och välvillig man, särdeles välgörande mot de fattiga. - I Cederbom-Fribergs "Herdaminne" finns utförliga uppgifter om Sundblad av mycket berömmande slag. Därur citerar jag följande: "Till sin gestalt var Sundblad undersätsig, starkt byggd; i sin krafts dagar mycket intresserad av sitt kall; en begåvad predikant, exemplarisk i sin vandel, städad och fin i sitt uppträdande, ordentlig i allt, en myndig man, som krävde respekt och även fick respekt. Kunde bli ganska het, när det gick honom emot. Det hände, att han slog näven i bordet vid stämmorna, då man ej ville följa hans ledning. Eljest var han snäll och vänlig mot alla. De fattiga ömmade han mycket för och såg till att ingen behövande gick tomhänt från prästgården. Tillgångar funnos ock, ty hans maka i första giftet hade tillfört hemmet en avsevärd förmögenhet. Denna förkovrades än ytterligare under hans senare äktenskap, vilket ingicks 1840, med en dotter till domprosten Olof Westman i Skara. Hemmets ekonomi sköttes då helt av hans myndiga fru, även gårdsbruket styrde hon med. Hemmet var fint,välordnat och aktat vida omkring. - Under Sundblads tjänstetid ombyggdes Fröjereds kyrka på ny plats. Fridene och Korsberga kyrkor reparerades och försågos med orgelverk. Byggnaderna på prästgården förbättrades även betydligt. Boningshuset fick en hel övervåning, så att det i mångas ögon blev väldigt ståtligt, och sedan Sundblad gått bort gav anledning till tvister långt fram i tiden, enär varken församling eller efterträdaren ville inlösa densamma. Den förblev i sterbhusets ägo ända tills A.L. Linder tillträdde kyrkoherdebefattningen, då saken blev tillfredsställande ordnad. - Sundblad åtnjöt mycken kärlek och vördnad inom sitt pastorat. Under sista delen av sin levnad måste han på grund av klen hälsa överlämna tjänstgöringen åt vice pastorer."

K o m m i n i s t r a r .<<<<<<

Vid periodens början 1809 tillträdde en ny komminister.

Sven Wessberg var född i Skattegården, Sörby i Gökhems pastorat, som son av häradsskrivaren Sven Wessberg, den 28 mars 1770. Efter tjänstgöring i många olika pastorat som icke ordinarie präst kom han så till Fröjereds pastorat som komminister på bostället Kantebo, där han dog 1.4.1815. Han var gift med Ulrica Silvius. Han efterträddes .1817 av

Johan Gustaf Winge född 22.12.1773 i Grevbäck, som son till komminister Bengt Winge. Närmast kom han från Hjo, där han sedan 1808 varit skolmästare vid Hjo Pedagogi. Han dog på Kantebo 17.12.1849. Han var gift med Brita Tengzelius. Winge efterträddes av

Carl Sundstedt, född i Grevbäck 9.3.1805 som son av frälsebonden Lars Carlsson och kom närmast från Fristad, där han varit komminister. Han utnämndes 1850 men tillträdde först 1852 under den tid, då kyrkorestaureringen just skulle börja. Han intresserade sig mycket för folkskoleundervisningen i Korsberga. Sockenstämmoprotokollen från 1860 och de närmaste åren, då han var ordförande, bär därom vittne. Sundstedt var fortfarande komminister vid periodens slut. Gift med Inga Bagger.<<<<<<

V i c e p a s t o r e r .

Som framgår av föregående har många tillförordnade kyrkoherdar, s k vice pastorer, tjänstgjort i pastoratet under perioden, dels under vakanser, dels under kyrkoherdarnas tjänstledigheter. Dessa vice pastorer utnämndes av Domkapitlet. Här nedan några uppgifter om dem. (Uppgifterna inom parentes omedelbart efter namnet = åren för deras tjänstgöring inom pastoratet). Endast en av dem har här fått en längre beskrivning, eftersom han var född i pastoratet och flera medlemmar av släkten ha bott i Korsberga.
1. Johan Stalin (1809) föddes 5.8.1770 i L:a Stallerhult i Fröjereds socken. Han var son till rusthållaren Jan (Johan) Svensson och hans hustru Ingrid Thomasdotter från Bosgården i Fridene. - I Warholms "Herdaminne" finns bl a följande uppgifter om honom: "Blev student i Upsala 1791, prästvigd 1796, komminister i Forshem 1813, var respondent vid prästmöte 1816, tog en hedrande past.ex. 1824, och blev kyrkoherde i Forshem med enhällig kallelse 1829, prost 1830. Död 31.12.1852. - En nykter, tarflig (=enkel) och ordningsälskande man". Stalin var gift med Helena Sigrid Gjers. - Han är den förste i släkten som bar namnet Stalin. Enligt tidens namnskick bör han ha hetat Johan Jansson eller Johan Johansson, men de, som studerade och icke redan hade ett särskilt släktnamn, brukade taga ett sådant, ofta efter den gård eller socken, som de kom ifrån. Huruvida han tagit namnet efter fädernegården Stallerhult är icke känt men möjligt. - Flera släktingar ha sedan burit namnet Stalin. - I en annan gren av släkten fanns också präster, men de bar det gamla släktnamnet Friman efter Johan Stalins morfars far. Mest känd är väl kyrkoherden i Kyrkefalla och kontraktsprosten i Kåkind, teol.dr. Per Friman, född 11.7.1770 i Bosgården, Fridene, död 5.9.1850. Han var son till rusthållaren Thomas Svensson, vars far bar namnet Friman.<<<<<<

2. Anders Selander (1810), f. 15.10.1782 i Segerstad, d. 13.6.1829 som komminister i Dala.
3. Anders J. Lundgren (1812-1819), f. 7.12.1787 i Horn, d. 5.11.1825 som komminister i Järpås.
4. Anders Magnus Hultberg (1823-1825), f. 12.7.1798 i Yllestad, d. 1.4. 1861 som kyrkoherde i Daretorp.
5. Jacob Axel Kellgren (1826-1832), f.20.10.1797 i Skatelöv, Kronob.län, d. 12.11. 1848 som komminister i Norra Ving.
6. Benjamin L. Sundborg (1832-1838), f. 26.1.1801 i Hällstad, d. 9.1.1863 som komminister i S. Ving.
7. Carl Anders Djurberg (1839-1840), f. 17.3.1806 i Mariestad, d. 1.8.1875 som kyrkoherde i Lidköping.
8. Johan Abraham Hoof (1850-1853), f. 18.4.1813 i Särestad, d. 17.9.1869 som komminister i Ledsjö och Vättlösa.
9. Fredrik Hummel (1854-1856), f. 7.3.1811 i Lundby, Göteb. och Bohus län, d. 1.2.1891 som kyrkoherde i Ekby.
10. Lars Nyberg (1857-1859), f. 22.2.1820 i Tängene, d. 17.1.1898 som kyrkoherde i Lyrestad.

Vid flera tillfällen har ordinarie komministern fått förordnande som vice pastor. Så t ex tjänstgjorde komminister Carl Sundstedt fr o m 1860 under kyrkoherde Sundblads tjänstledighet för sjukdom.

P r e d i k o b i t r ä d e n .<<<<<<

Ibland ville prästen i Korsberga vara ledig någon söndag, och då anlitade han någon tillfällig predikant. Ofta var det någon, som studerade till präst och behövde tjäna litet pengar samtidigt som han fick litet övning för sitt blivande kall. - Här skall bara nämnas en av dessa, dels för att han var från socknen, dels att han var en utomordentlig predikant.

Han hette Sven Isac Stalin, f. 1.3.1834 som son till Carl Carlsson i Larskullen och hans andra hustru Maria Svensdotter. Som studerande tog han släktnamnet Stalin efter sin morbror (morfars bror) kyrkoherde Johan Stalin i Forshem.<<<<<<

I Hjo Tidning 5:7.1955 finns en artikel om Sven Isac Stalin med rubriken Larskulla präst, ett namn som tydligen var vanligt på Sven Isac. Artikeln är skriven av Jonas Månsson (sannolikt en pseudonym), som 1955 skrev flera läsvärda artiklar i denna tidning om kända Korsbergabor. Ur hans artikel citerar jag följande: "Sven Isac visade sig vara synnerligen rikt begåvad. Till studier stod hans håg och han fick studera. Förutom hemmansägare var fadern egendomsförsäljare, auktionshållare, och dessutom hade han en mängd uppdrag. Hur långt Sven Isac hunnit på den prästerliga banan är icke känt, men troligen hade han hunnit ett gott stycke. Han blev uppmanad att predika i Korsberga kyrka vid flera tillfällen. Första gången lär inte kyrkan ha blivit mer än fullsatt, som f ö alla kyrkor då var. Men redan andra gången han predikade lär folksamlignen varit så oerhörd att kyrkan inte på långt när kunde rymma alla. Det hade kommit folk ifrån grannsocknarna i sådan mängd att det stod skaror av människor utanför, ändå att det var mitt i vintern. Snön låg i stora hopar runt kyrkan, men ingen frågade efter snön. För att de som stod utanför skulle höra, hade man tagit ur fönstren. Det blev nog inte mycket kallare inne i kyrkan för den skull eftersom den ändå var oeldad.
Ynglingen talade utan koncept. Den tiden höll prästerna på en god stund med sin predikan, två timmar var inte ovanligt. Men Sven Isac förstod, att det kunde bli kallt i synnerhet för dem som stod i snön. Därför tänkte han avkorta sin predikan, men då folket förstod det, ropades från alla håll att han skulle fortsätta. En sådan predikan hade de församlade aldrig förr lyssnat till. Flera äldre personer skakade betänksamt på huvudet och menade, att den pojken skulle nog inte bli gammal. Och det blev han ju inte heller."

Sven Isac Stalin dog 9.5.1856 endast 22 år gammal. Han begravdes i Korsberga 18.5.1856 av vice pastor F. Hummel.

K y r k v ä r d a r .<<<<<<

Vid kyrkoherdens sida stod alltsedan medeltiden två kyrkvärdar, som bl a hade kyrknycklarna och vården om kyrkans egendom, ledningen av reparationer, nödiga inköp etc. - Efter kyrkorådens införande 1817 voro de båda kyrkvärdarna självskrivna ledamöter i dessa.

Kyrkvärdar i Korsberga 1809-1862 voro följande (årtalen inom parentes anger deras tjänstgöringstid).

Lars Svensson i Stora Stallerhult (1806-1811)
Lars Månsson i Stenbacken (1806-1810)
Jan Jönsson i Löpareskogen (1810-1813)
Jan Andersson (1811-1813)
Jan Jonsson i Korsberga Stommen (1813-1823)
Lars Ericsson i Munkebo/Mölebo (1813-1816)
Jonas Svensson i Stora Sänneryd (1816-1826)
Lars Svensson i Stora Stallerhult (1823-1826)
Christoffer Jansson i Lilla Hamrum (1826-1827)
Jan Ericsson i Stora Sänneryd/Mölebo (1826-1828)
Jonas Jansson i Löpareskogen (1827-1829)
Jonas Esbjörnsson i Stora Stallerhult (1828-1830)
Anders Håkansson i Vadene (1829-1830)
Anders Bodin i Korsberga Stommen (1830-1834)
Jan Jansson i Thorsbo (1830-1832)
Eric Carlsson i Stora Stallerhult (1832-1836)
Anders Jonsson i Lilla Sänneryd (1834-1836)
Anders Jansson i Löpareskogen (1836-1839)
Johannes Gabrielsson i Stora Solberga (1836-1839)
Pehr Larsson i Löpareskogen/Mölebo (1839-1843)
Lars Jansson i Lilla Hamrum (1839-1840)
Lars Gabrielsson i Stora Sänneryd (1840-1843)
Magnus Jonsson i Mossen (1843-1845)
Jonas Jonsson i Baggedammen (1843-1845)
Swen Larsson i Löpareskogen (1845-1848)
Anders Johansson i Löpareskogen (1845-1848)
Jonas Högberg i Mölebo (1848-1851)
Anders Larsson i Stora Stallerhult (1848-1850)
Petter Andersson d y i Lilla Stallerhult (1850-1853)
Magnus Settergren i Ekåsen (1851-1852)
Carl Gustaf Carlsson i Lilla Hamrum (1852-1854)
Anders Johansson i Lilla Hamrum (1853-1856)
Jan Larsson i Lilla Hamrum (1854-1856)
Gustav Jonsson i Kyrkeskogen (1856-1860)
Anders Gustaf Jansson i Mölebo (1856-1860)
Lars Timan i Korsberga Stommen (1860-1862)
Anders Johan Andersson i Korsberga Stommen (1860-1862)

<<<<<<

S e x m ä n .

Vid kyrkoherdens sida fanns också sedan medeltiden s k sexmän, vars betydelsefullaste uppgift var att jämte prästerna svara för församlingstukten. I ett sockenstämmoprotokoll 1.5.1727 skriver kyrkoherde Thorstan Tengblom följande om sexmännens uppgifter (sexmän hade då icke funnits på många år): De skola hielpa till at hålla god ordning och disciplin hwar i sit grannelag, flitigt hafwandes acht hwar på sit huus och sedan sine grannar, så at icke något ogudaktigt eller förargeligt eller samqvem må passera: och när de slikt förnimma sådant för Pastoren angifwa, som med förmaningar skall sökja slikt at rätta och ther det icke will följa, sådant hos werlslig rätt angifwa. The böra ock affordra förefallande kyrkoböter..."

Det borde sannerligen inte varit lätt att vara sexman men att döma av samma protokoll var det inte så svårt i Korsberga, där församlingsborna tydligen voro synnerligen exemplariska, om man får ta protokollet på allvar. Där står nämligen: Tillsporde Pastor om något oanständigt warder föröfwat i Sochn och grannlaget, thet hwar och en på sit samvete måtte uppenbara. Såsom försummelse i Gudstiensten och the H. Sacramentenas bruk, eller om bannande, Eder, Swordom, dryckenskap eller oläte äro i något hus emellan man och hustru, barn och tienstefolk: Hwarpå swarades, at the sådant Gudi lof intet weta eller hört af.

Av utrymmesskäl har icke namnen på de många sexmännen 1809-1862 kunnat upptagas i denna artikel.

R o t e m ä s t a r e .<<<<<<

Varje socken var indelad i s k rotar. I Korsberga fanns det fyra stycken sådana omfattande nedan angivna hemman:

1. Dannemarka rote: Dannemarka. Mölebo. Lilla Sänneryd. Stora Sänneryd. Stora Stallerhult. Baggedammen. Rödesand. Larskullen. Kyrkeskogen.
2. Hamrums rote: Korsberga Stommen. Hamrum Kvarnegården. Hamrum Lillegården.
Hamrum Brogården. Hamrum Korsgården. Hamrum Tomten. Ekåsen. Stenbacken.
3. Styrshults rote: Styrshult. Karstorp. Ruderna. Lilla Solberga. Stora Solberga. Björkasen. Stenbolet. Klinten. Söran.
4. Munkebo rote: Munkebo. Gunnarstorp. Vadene. Löparskogen. Mossen. Kullen. Elmedalen. Thorsbo.

Roteindelningen har ofta ändrats. I varje rote fanns en s k rotemästare, som bl a var ansvarig för organiserandet av fattigförsörjningen. - Av utrymmesskäl har icke namnen på rotemästarna 1809-1862 upptagits i denna artikel.

K 1 o c k a r e .<<<<<<

gemensam tjänst för Korsberga och Fridene socknar

Johan Ödberg 1809-1822
Pehr Carlsson

Förenad K 1 o c k a r e - och F o 1 k s k o 1 1 ä r a r t j ä n s t

Samuel Blomén 1847-1862 f

S o c k n e n s b e s 1 u t a n d e och v e r k s t ä 1 1 a n d e o r g a n .<<<<<<

Sockenstämman har sedan gammalt varit socknens beslutande organ och reglerades genom bestämmelser i Prästernas Privilegier 1723 och genom 1817 års förordning angående sockenstämma och kyrkoråd. Ordförande i stämman var kyrkoherden eller den hans ämbete förvaltade (vice pastorerna).

Kvrkorådet inrättades 1817 som verställande organ. Kyrkorådets ordförande var kyrkoherden (vice pastor) och som övriga självskrivna ledamöter ingingo de två kyrkvärdarna.

Det första kyrkorådet i Korsberga, vilket utsågs på sockenstämma 24.5.1818 hade följande sammansättning:
Ordförande vice pastor A.J. Lundgren, kyrkvärdarna Jan Jonsson i Korsberga Stommen och Jonas Svensson i Stora Sänneryd samt överjägmästaren B.M. Gvllensvärd på Lilla Solberga, kapten G.O. Lagerberg, kvartersmästaren Anders Lenholm på Munkebo, f. riksdagsmannen Lars Svensson i Stora Stallerhult och hemmansägaren Lars Magnusson (Månsson) i Ekåsen.<<<<<<

Sockennämnden inrättades 1843 jämlikt en Kungl. Förordning samma år. Nämnden fungerade också som fattigvårdsstyrelse. Den första sockennämnden valdes på sockenstämma 29.12.1843 och fick följande sammansättning: Ordförande baron Bengt Johan Fleetwood på Karstorp, senare Styrshult samt som ledamöter patron Sven Wahlström på Dannemarka, kapten David Alenius i Kopparkullen, hemmansägarna Carl Carlsson i Larskullen, Anders Johansson i Löpareskogen, Gustaf Nyberg i Liden, Eric Carlsson i Stora Stallerhult, Swen Larsson i Löpareskogen och Lars Gabrielsson i Stora Sännervd.

Under perioden har följande personer innehaft den viktiga posten som ordförande i sockennämnden:<<<<<<

Baron Bengt Johan Fleetwood, Karstorp (1843 - 1846)
David Alenius, Kopparkullen (1846 - 1848)
Anders Johansson, Dannemarka (1848 - 1850)
Gustaf Bolin, Stora Solberga (1850 - 1852)
C.G. Wettervik, Karstorp (1832 - 1853)
Gustaf Bolin, Stora Solberga (1853 )
J.W. Hellstadius, Munkebo (1854 - 1855)
0. Kjellberg, Karstorp (1855 - 1857)
C.V. Muhr, Munkebo (1857 - 1859)
Johan Christoffer von Strokirch, Styrshult (1859 - 1862)
Carl Bergius, Liden (1862 f )

Folkskolestvrelse inrättades efter folkskolans tillkomst och den första styrelsen valdes 7.6.1850 ned följande sammansättning:
Ordförande vice pastor J. Hoof samt Eric Carlsson, St. Stallerhult och J.W. Hellstadius, Munkebo.

S o c k e n m a g a s i n e t . <<<<<<

I Korsberga socken fanns i äldre tider ett s k kyrkohärbärge beläget på kyrkogården intill nuvarande nordvästra porten. Det tjänstgjorde då som tiondebod, d v s där förvarades kyrkotiondens spannmål. Detta härbärge fick så småningom karaktären av sockenmagasin avsett till "förvar av den kvantitet spannmål, som ansetts nödvändig att hålla i förråd för sockenbornas behov i händelse av ofördelaktig skörd och höga spannmålspris." Sockenmagasinsinrättningen utvecklade sig småningom från 1700-talets ingång. I synnerhet under förra hälften av 1800-talet tog bruket av sådana inrättningar fart i landsorterna" (citat ur Nordisk Familjebok).

1809 användes fortfarande kyrkohärbärget i Korsberga men då som sockenmagasin. Det flyttades 1839 ut på kyrkovallen.

På pärmen i Bok öfver förvaltningen af Korsberga Socken-Magazin börjat den 1 maij 1839 finns följande anteckning: Jag Carl Carlsson emottog Magazin efter Swen Larsson i Löpareskogen den 8 aprill 1839 och blef Magazinshuset under min förvaltningstid på Socknens gemensamma bekostnad flyttat från kyrkogården, dit det ny står på kyrkovallen, hvilket skedde Sommaren 1830. Sålunda till minnes teknat af Carl Carlsson i Larskullen.

För sockenmagasinet fanns en föreståndare vald av sockenstämman. Denne skulle varje år vid den s k Valborgsmässostämman lämna en redogörelse för senaste redovisningsåret, 1 maj t o m 30 april nästkommande år, vilken redogörelse skulle av stämman godkännas.

Vid sockenstämman 9.7.1809 såg redogörelsen ut på följande vis:

MAGASINSKASSAN<<<<<<
Debet
Behållning från förra året 39 6/8 sk.Råg 203 5/8 sk.Hafra
Ränta 4 7/8 " " 25 3/8 sk.Hafra
Summa 44 7/7 sk.Råg 229 1/8 sk.Hafra

Credit
Utlånte 37 4/8 sk.Råg 211 4/8 sk.Hafra
Inneliggande 7 1/8 sk.Råg 17 5/8 sk.Hafra
Summa 44 5/8 sk.Råg 229 1/8 sk.Hafra

Magasinsföreståndare för redovisningsåret 1808-1809 var överjägmästaren Bengt Magnus Gyllensvärd på Lilla Solberga.

För att reglera den alltmer omfattande sockenmagasinsverksamheten utfärdade Kungl. Maj:t en kungörelse om att magasinsföreningar skulle bildas och reglemente upprättas för dessa, vilka skulle godkännas av Kungl.Maj:t.

På sockenstämma i Korsberga 22.5.1814 beslöts att bilda en sådan Magazinsförening och förslag uppgjordes till reglemente i 5 paragrafer med i huvudsak följande innehåll:

1. En beständig fond av minst 20 Tunnor Råg och 50 Tunnor Hafre.
2. Magazinsräkningen för varje redovisningsår skulle godkännas på Valborgsmässostämman, då även magazinsföreståndare skulle utses för det kommande året.
3. Räntan var fast.
4. Överskottsmedel från magazinskassan kunde användas till förmån för de fattige eller andra fromma och gagnelika ändamål.
5. Huvudändamålet skulle vara att utlåna spannmål till bönder och torpare, då de.voro i behov.

Reglementet fastställdes av Kungl.Maj:t 26.11.1816. Avskrift av reglementet finns infört i sockenstämmoprotokollet 30.8.1829.

M a g a s i n s f ö r e s t å n d a r e 1 8 0 9 - 1 8 6 2 .<<<<<<

1809 - 1811 Fredrik von Hackwitz på Dannemarka
1811 - 1813 Per Isac Lagerberg, Karstorp
1813 - 1814 Carl Herman Hager, Söran
1814 - 1816 Bengt Magnus Gyllensvärd, Lilla Solberga
1816 - 1817 P.I. Lagerberg
1817 - 1819 Gustaf Otto Lagerberg (bodde på St. Hamrum)
1819 - 1820 B.M. Gyllensvärd
1820 - 1821 G.O. Lagerberg
1821 - 1823 Anders Lenholm, Munkebo
1823 - 1824 Anders Lenholm (d. 8.10.1823)
Lars Svensson, Lilla Sänneryd, förut på St. Stallerhult
1824 - 1826 Lars Svensson
1826 - 1829 Magnus Larsson, Ekåsen
1829 - 1832 Anders Carlsson, Kyrkeskogen
1832 - 1834 Anders Bodin, Korsberga Stommen
1834 - 1836 Jonas Esbjörnsson, St. Stallerhult
1836 - 1838 Swen Larsson, Mölebo senare Löpareskogen
1838 - 1839 Swen Larsson
Carl Carlsson, Larskullen
1839 - 1859 Carl Carlsson
1859 - 1862 f. Anders Johanzon, Dannemarka<<<<<<

Som framgår av ovanstående förteckning skötte de s k ståndspersonerna magasinskassan till en början. De gjorde det genom frivilligt åtagande och utan ersättning.

Fr o m 1820-talet erhöll magasinsföreståndaren ett arvode, till en början mycket blygsamt. Att döma av de många ombytena var det en föga eftersträvansvärd syssla. Kritik förekom ofta på sockenstämmorna. Fr o m 1839 övertar Carl Carlsson i Larskullen föreståndarskapet och sköter det med den äran i 20 år. Han var en i socknen mycket betrodd man.

Vid periodens slut 1862 finns följande redovisning för magasinskassan, godkänd på sockenstämman 26.6.1862:

<<<<<<

Räkning öfver förvaltningen af Spannemålen på Korsberga sockens Magazin från 1 maij 1861 till samma dag 1862.

Debet Råg H a f r e

Tr Kpr Tr Kpr

1861 d. 15 maij war behållningen
Enligt då afslutad Räckning 22 24 1/2 83 21 1/4
Ränta å 4 kpr pr Tunna 2 28 10 27
Summa 25 20 1 /2 94 16 1 /4

Credit<<<<<<

Orgeltramparens lön 16 16
Kvastar till magazinet 1
Barnmorskelön 26 26
Fattigvårdsstyrelsen 1 4 3
Intorkning m m enl. regl. 16 1
Magazinsförvaltarens lön 1
Summa 2 31 6 10
1862 d. 1 maij:magazinets be
hållning, som är utlånt
Enligt Längd 22 21 1/2 88 -- 10 1/4
SUMMA 25 20 1/2 94 16 1/4

Magasinsförvaltare var då Anders Johanzon på Dannemarka, som tydligen nöjde sig med ett blygsamt arvode. Föregående magasinsförvaltaren, Car1 Carlsson, hade betydligt mer.

Fattigvårdsstyrelsen erhöll alltså under redovisningsåret 1861-1862: 1 tunna 4 kappar råg och 3 tunnor havre som bidrag till de fattigas försörjning.

I Räkenskapsbok för Spannemålen till fattigförsörjningen i Korsberga socken 1853 och följande år finns följande redovisning för 1861-1862:

Credit Råg H a f r e<<<<<<

Tr Kpr Tr Kpr

Bröd åt skolbarnen 1 1
Utdelning till de fattige 7 14 8 15
Rta för lån till magasinet 4
Behållning 7 23 6 21
SUMMA 16 9 16 4

Eftersom fattigvårdsstyrelsens utdelning av spannmål var betydligt större än den spannmål, som erhållits från magasinet, måste därför styrelsen genom s k sammanskott från de 20 5/8 förmedlade hemmanen skaffa den resterande mängden.

Efter folkskolans tillkomst 1847 utdelades spannmål till bröd åt behövande skolbarn de dagar som de besökte skolan. De fick dessutom till brödet litet sill. Ar 1858 t ex erhöllo 41 barn s k middagsmåltid i skolan.

Utdelningen av spannmål till de fattiga skedde tre gånger varje redovisningsår: i augusti, november och februari. Mängderna fastställdes av fattigvårdsstyrelsen till varje understödstagare, de s k fattighjonen, efter behov. Redovisningsåret 1861-1862 utdelades spannmål till 21 personer (familjer). Den som fick mest erhöll 24 kpr råg och 24 kpr havre (1 tunna = 32 kappar).<<<<<<

Av ovanstående framgår att sockenmagasinet i Korsberga haft en mycket stor betydelse under perioden 1809-1862 icke bara för bönderna och torparna, då de befunno sig i en svår situation t ex vid dålig skörd utan också för de fattiga, såväl äldre som yngre. Dessutom lämnade magasinskassan bidrag till speciella ändamål, som kunde växla från år till år, exempelvis under 1861-62 till avlöning åt orgeltrampare och barnmorska.

F o 1 k s k o 1 a n s   t i 1 1 k o m s t  i  K o r s b e r g a .<<<<<<

Riksdagen 1840-41 beslutade att fasta folkskolor för alla barn skulle inrättas i Sverige. De närmare bestämmelserna härom utfärdades 18 juni 1842, då Folkskolestadgan utkom. Enligt denna skulle minst en fast folkskola inrättas i varje socken. Stadgan innehåller dessutom bl a bestämmelser om lärare och deras avlöning, om statsbidrag till lärares avlöning.

Redan innan Folkskolestadgan utkommit, började man på sockenstämmorna i Korsberga ta upp frågan om folskoleundervisningens ordnande i socknen. Ar 1841 talas t ex om en "blivande skolinrättning jämte bostad för lärare". - På en sockenstämma 17.4.1842 väckes förslag om en gemensam skola för Korsberga och Fridene socknar, vilken förslagsvis skulle förläggas vid Karthagen, som man ansåg låg någonstans i mitten av de båda socknarna, men det blev inget av med den saken. Såväl Korsbergaborna som Frideneborna voro måttligt intresserade. Man ville ha var sin skola. - I Folkskolestadgan fanns bestämmelser om att man kunde förena folkskolläraretjänsten med klockaretjänsten. Nu fanns en gemensam klockare för Korsberga och Fridene. Han hette Per Carlsson, som var gammal och ville sluta sin tjänst. Han begär avsked 1842 mot att få behålla en del av sin lön. Sockenborna tyckte att det var ett bra tillfälle att lösa lärarfrågan genom att inrätta en s k förenad klockare- och folkskollärartjänst.<<<<<<

Frågan om skollokal och lärarbostad var också uppe till diskussion under våren 1842, således innan Folkskolestadgan hade utkommit. Man stannade inför att göra en om- och tillbyggnad av fattighuset,som var tämligen nybyggt. Det hade byggts under åren 1827 och 1828, var 25 alnar långt och 10 alnar brett och innehöll två större rum, vardera om 10 x 10 alnar. Det ena rummet samt ett mindre rum var avsett för de omhändertagna fattiga. Det andra rummet var sockenstuga. Hela fattighuset skulle nu enligt förslaget användas till skollokal och bostad åt läraren. Åt de fattiga skulle man flytta en stuga till platsen och placera den så, att den utgjorde en slags flygel till skolhuset. Saken kunde emellertid ej lösas endast med detta arrangemang. Det krävdes också boställsjord, och sådan fanns icke intill fattighuset. Förslag uppkom då, att man skulle försöka få arrendera torpet Kålabråten under Stommen av pastoratet och sockenborna skulle ersätta kyrkoherden för hans minskade inkomster genom att erlägga ett årligt arrende. För ett förverkligande av denna plan fordrades dock tillstånd av högre myndighet. Man hade
tänkt sig Domkapitlet men det visade sig, att beslutanderätten låg hos Kungl.Maj:t.

Så kom då Folkskolestadgan ut den 18 juni 1842 och på sockenstämma 6 november 1842 orienterar kyrkoherden J. Sundblad sockenborna om, innehållet i densamma. Han tog bl a uppbestämmelserna om statsbidrag till lärarens avlöning. För sin egen del tyckte han, att Korsbergaborna ej skulle begära sådant, eftersom socknen hade goda möjligheter att utan större uppoffringar kunna ordna skolväsendet enligt stadgans bestämmelser. Här fanns nämligen tvenne fonder, vars avkastning var avsedd för främjandet av skolundervisning. Den ena fonden skänktes 1 maj 1776 genom testamente av Margareta Charlotta Gyllenadler på Lilla Solberga. Summan var på 1000 daler kopparmynt, vilket var detsamma som 333 1/3 daler silvermynt. Omräknat i 1840-talets myntvärde blev det 55 Riksdaler 26 skillingar 8 runstycken Banco. Räntan skulle utdelas till fattiga barns undervisning, med företräde åt sådana som tillhörde de gårdar i Korsberga som testator och hennes närmaste släktingar ägde, d v s då gårdarna Solberga, Styrshult och Dannemarka. Undervisningen skulle närmast avse att barnen förvärvade kunskaper i kristendom.<<<<<<

Den andra fonden skänktes 9.2.1840 genom testamente av överjägmästaren Bengt Magnus Gyllensvärd på Lilla Solberga och räntan skulle användas till lön åt läraren i den blivande skolinrättningen. Se f ö bilaga och personuppgifter. Summan var på 1000 Rdr Banco.

Sockenborna gingo tydligen med på pastors resonemang om att icke begära något statsbidrag till lärarens avlöning, men ångrade sig tydligen senare och sökte statsbidrag.

Vi ha så kommit fram till år 1843. Nu inges skrivelse till Kungl.Maj:t dels om att få arrendera torpet Kålabråten till boställsjord dels om att få förena Gyllenadlerska och Gyllensvärdska fonderna och använda dem för en blivande skola. I avvaktan på svar på dessa skrivelser blir hela ärendet om anskaffande av skollokal och bostad för läraren samt om anställande av lärare vilande.<<<<<<

28.4.1844 hålls en sockenstämma, då pastor meddelar att han inskickat begärda uppgifter om Korsberga socken för år 1840, vilka uppgifter skulle ligga till grund för Kungl.Maj:ts bedömning om socknarnas behov av statsbidrag. Av dessa uppgifter framgår bl a följande:

Socknen 1 mil lång och 3/4 mil bred och har ett oförmedlat hemmanstal om 23.7/8 mantal och 20 5/8 mtl förmedlat. Folkmängden utgjorde 858 personer, varav 483 voro mantalsskrivna och 140 voro barn inom skolåren. Det fanns 163 hushåll eller matlag. På egna gårdar fanns det 40 bönder och på andras 13. - Det framhålles, att socknen behöver en fast skola nära kyrkan och att socknen icke äger någon lämplig mark för skolhus och boställshus, ej heller boställsjord. - Eftersom något svar å ingivna skrivelser till Kungl.Maj:t ännu ej erhållits, har inget ännu kunnat uträttas i sak. - Pastor anger, att Gyllensvärdska fonden nu är uppe i 1250 Rdr Bco och räntan därav bör motsvara 2/3 av lärarens lagliga löneförmåner.

Beslut fattas på stämman om att varje ej fattigt skolbarn skulle årligen betala 6 kpr råg till läraren, varigenom sockenbornas utgifter till lärarens avlöning skulle bli skäligen blygsamma. `

Ärendet om arrendering av torpet Kålabråten avancerar emellertid om än sakta. En begärd karta över Stommen med Kålabråten har uppgjorts 1844 och fastställts. På hemmanet Stommen om 1 mtl fanns då fyra brukningsdelar vardera om 1/4 mtl och samtliga arrendatorer hade sina boningshus med ekonomibyggnader på västra sidan om landsvägen, där också torpet Kålabråtens byggnader låg.

1845 kommer avgörandet om Kålabråten. Den 3.8.1845 ger Kungl.Kammarkollegiet sitt utlåtande till Kungl.Maj:t med förslag till arrendebestämmelser. Torpet Kålabråten har 4 tunnland 4 7/10 kappland åker, 16 tunnland 30 7/10 kappland äng och 1 tunnland 21 2/10 kappland betesmark, däruti kyrkogården omkring Korsberga kyrka är inberäknad. Arrendesumman föreslås till 5 tunnors årlig avrad, om vilket överenskommelse träffats mellan å ena sidan prosten C. Landtmansson, kyrkoherde J. Sundblad, v. komminister J. Tillander och kronofogde Eric Rundqvist samt å andra sidan socknens representanter kapten David Alenius i Kopparkullen, hemmansägarna Carl Carlsson i Larskullen, Eric Carlsson i St. Stallerhult, Swen Larsson i Löpareskogen, Anders Johansson i Löpareskogen samt nämndemannen Gustaf Nyberg i Liden. - I början av 1846 kommer Kungl. Maj:ts beslut med godkännande av Kammarkollegiets förslag om arrenderingen av Kålabråten, vilket beslut sätter fart på händelserna.<<<<<<

Vid sockenstämma 15.2.1846 tas byggnadsfrågan nu upp på allvar. Ett nytt förslag om att skolhuset med lärarbostad skall byggas på Kålabråtens mark väster om landsvägen uppkommer. Fattighuset skulle i så fall nedtagas och flyttas dit. Vederbörlig ombyggnad skulle ske, så att det passade för skola och lärarbostad. Ny fattigstuga skulle byggas men nu norr om kyrkan. Men ingen enighet nås. Många höll på det förut fattade beslutet. En kommitte tillsattes, som fick order om att snabbt utreda frågan och komma med förslag. I denna ingick förutom kyrkoherde J. Sundblad följande ledande personer i Korsberga, nämligen handelsman C.J. Bergman på Karstorp, brukspatron S. Wahlström på Dannemarka, kyrkovärdarna Swen Larsson och Anders Johansson i Löpareskogen, hemmansägarna Lars Gabrielsson i St. Sänneryd, Carl Carlsson i Larskullen, Pehr Larsson i Mölebo och Johannes Gabrielsson i Rödesand samt nämndemannen Gustaf Nyberg i Liden.

Så kommer det slutliga beslutet i byggnadsfrågan på sockenstämman 22.11.1846. Följande beslutades:<<<<<<

1. Nytt skolhus skall byggas på Kålabråten med början nästkommande år.
2. Provisorisk inredning av sockenstugan till skolrum skall omedelbart påbörjas för att vara färdig till den nye lärarens tillträde, vilket beräknas.ske under 1847 på våren.
3. Bostad åt läraren skall t v hyras.
4. Skolhuset bör bli 30-32 alnar långt, 15 alnar brett och 6 1/2 alnar högt.
5. Verkställandet av de beslutade åtgärderna skulle åvila den förut valda kommittén.

En ritning framlägges av blivande ägaren till Munkebo, hr J.V. Hellstadius, som hädanefter blir den drivande kraften. Ritningen godkännes. - Avvikande mening mot besluten framföres endast av den nye ägaren till Karstorp, hr V. Bartholdi, som vill bygga särskilt skolhus och särskild lärarbostad.

Annons har under hösten införts om klockar- och folkskollärartjänsten, till vilken två sökande anmäler sig nämligen Johannes Nilsson och Johan Warolen. Sockenborna förklara sig dock icke nöjda med endast två sökande, varför ny annonsering sker, vilket resulterar i att en tredje sökande anmäler sig nämligen Samuel Blomén.<<<<<<

I början av 1847 sker så lärarvalet. Justeringen av röstlängden sker den 2 januari. Av denna framgår, att endast ägarna av i mantal satt jord äro röstberättigade med vardera 1 röst pr helt oförmedlat mantal, 1/2 röst på en en 1/2-mantalsgård o s v. Arrendatorer tycks också ha rösträtt, om icke ägarna utnyttjar sin rösträtt. Likaså har pastor rösträtt - för icke mindre än hälften av hela antalet avgivna röster i valet. Han hänvisar vid justeringen av röstlängden till bestämmelserna i Kungl. Maj:ts resolution 20.11.1786 på allmogens besvär. - Den helt dominerande röstberättigade i valet blir alltså kyrkoherden och detta trots att han icke bor i Korsberga utan i Fröjered. Även ägarna till de stora gårdarna hade givetvis mycket att säga till om..

Valet skedde 8.1.1847 och utfaller så att sökanden Blomén får en mycket stor majoritet, eftersom han dels fått pastors röster dels de flesta av de stora gårdsägarnas. De övriga sökandena Nilsson och Warolén fingo i huvudsak sina röster från bönderna. Valet utföll så:

Blomén Nilsson Warolén

9 17519 4 46 2 7 röster av de i socknen boendes
29120 93 8

röster = SUMMA 16 697550<<<<<<
1416555

Pastor kunde således förfoga över mer än 8 hela röster, som han gav till Blomén, vilken således fick en röstsumma på över 17 röster, en överväldigande majoritet alltså, och han följaktligen förklarad vald till innehavare av den förenade klockar- och folkskollärartjänsten. - Han anländer till Korsberga i maj 1847 och börjar omedelbart sin tjänst.

Vid sockenstämma 2.5.1847 väljes så den första folkskolestyrelsen, som kom att bestå av kyrkoherde J. Sundblad, J.W. Hellstadius på Söran, Gustaf Nyberg, Liden, Eric Carlsson, St. Stallerhult och Carl Carlsson i Larskullen.

Så kommer då skolhusbygget i gång 1847. Någon större förhoppning om att det skulle bli färdigt under året har man givetvis inte. Timmer och dagsverken skulle sockenborna släppa till men det gick trögt med bådadera. Hellstadius klagar ofta över att de dagsverksskyldiga utebliver. Dessutom fattades det för nödvändigt material. Något beslut om att få använda fonderna har icke kommit. Man står också inför en kostsam reparation av kyrkan. Allt detta är ju hindrande för ett snabbt byggande och då man samtidigt vet att undervis= ningen kommit i gång om ock i provisoriska lokaler, så påskyndar icke heller detta byggandet. Risken finns givetvis, att läraren tröttnar. Blomén klagar ibland på att hans hyrda bostad är kall och dragig. I lön har han 18 tunnor spannmål, hälften råg och hälften korn, varav 8 tunnor betalas kontant efter 5 Rdr 16 sk.pr tunna.<<<<<<

Av någon anledning måste ny ansökan inges till Kungl. Maj:t om att få använda fonderna för skolhusbygget. Sådan inges 17.2.1848 och Kungl. Maj:ts utslag kommer 7 juli 1848 (se bilaga). Detta ger vid handen, att man av Gyllensvärdska fonden på vissa villkor fick använda den summa, som översteg det ursprungliga kapitalet. - Detta beslut sätter givetvis fart på skolhusbygget. På en sockenstämma 24.5.1849, då man alltså vet att man ur fonden får ta 511 Rdr 29 sk. 11 rst Bco till färdigställandet av bygget, beslutar man att det skall stå färdigt till hösten. Brädfodring skulle ske före 8 juli. Likaså skulle man före detta datum driva och kalkslå väggarna samt klistra och måla med vattenfärg såväl i skolsal som i lärarens rum. En trappa till vinden skulle då också vara färdig. Vad beträffar inventarier skulle dessa vara färdiga i september. Det gällde då främst nya bänkar, kateder o d.

Huruvida skollokalen var färdig under hösten 1849, så att man kunde flytta undervisningen dit, finns ingen uppgift om i sockenstämmoprotokollen men är troligt.

Hellstadius avgår som ordförande i byggnadskommittén och därmed försvinner den drivande kraften i skolhusbygget. Han kvarstår dock som medlem. Ny ordförande blev nämndemannen Gustaf Nyberg. I ett protokoll 28.10.1849 anges att"skolhuset skall, då det blir färdigt, brandförsäkras för 2000 Rdr Bco." - Således är det icke färdigt vid den tiden, men kan givetvis ändå ha tagits i bruk för undervisningen.

Ny skolstyrelse utses: Vice pastor Johan Hoof, J.W. Hellstadius och Eric Carlsson. - Från denna tid har kyrkoherde Sundblad ofta vikarie, som skötte hans tjänst.

Nästa uppgift i sockenstämmoprotokollen kommer icke förrän 26.5.1851. Det kan bero på att vederbörande vice pastorer icke varit så utförliga i sin protokollsskrivning, som kyrkoherden, vilken föredömligt dokumenterat i protokollen. vad som skett. Av ovanstående protokoll framgår, att målning ännu icke skett men skulle vara färdig före midsommar. Här avses säkerligen den utvändiga målningen. Någon slutredovisning av ordföranden Nyherg hade icke lämnats, men skulle avgivas före juli månads utgång. - Det tycks ha varit svårt att få denna redovisning. Vid sockenstämman. 30.5.1853 meddelar ordföranden, vice pastor J. Hoof, att han uppmanat Nyberg "att inkomma med slutredovisning till denna stämma för den två år sedan avslutade skolhusbyggnaden." - Beslut fattades då, att Nyberg ovillkorligen skulle avlämna redovisning före protokollets justering, vilket dock icke skedde. - Av ovanstående protokoll framgår att skolhusbyggnaden var färdig 1851 men den kan givetvis ha tagits i bruk för undervisning tidigare. Sannolikt har det skett på senhösten 1849 eller kanske något senare. Skollokalerna gjordes nämligen först färdiga, sedan lärarbostaden.

Först 6.6.1854 avlämnar Nyberg sin redovisning.<<<<<<

7.6.1855 väljes ny skolstyrelse. Hellstadius har då flyttat från orten. Valda blevo: Ordförande vice pastor och ledamöter Eric Carlsson i St. Stallerhult och Swen Larsson i Löpareskogen med baron B.J. Fleetwood som kassaförvaltare.

Restaureringen av kyrkan hade pågått sedan 1852 och 1855 återstod endast rödfärgning av stapeln. Nu beslutades, att skolhuset skulle målas utvändigt med rödfärg. Detta skulle ske omedelbart efter rödfärgningen av stapeln.

Det dröjde alltså ända till 1855, innan folkskolebyggnaden i Korsberga var helt färdig efter en sammanlagd byggnadsperiod på åtta år, men så blev resultatet också en mycket bra byggnad, som har stått i 120 år och ännu är i utmärkt skick, låt vara efter en del reparationer men de har mest haft karaktär av underhåll. Att det dessutom är en vacker byggnad försämrar ju inte det goda vitsordet åt 1840-talets skolbyggare i Korsberga.

<<<<<<

OSCAR, med Guds Nåde, Sveriges, Norriges, Göthes och Wendes Konung

Vår ynnest och Nådiga benägenhet med Gud Allsmägtig Troman och Tjenare, Doctor, Biskop, Commendeur med Stora Korset af War Nordstjerne Orden, så ock Consistorialis

(Uti hos OSS ingifven skrift hafva Korsberga Socknemän genom D. Alenius, J.W. Hellstadius och Anders Johansson under åberopande av vidfogat Utdrag ur Protokollet vid den 5 september förlidet år hållen Sockenstämma med bemälde till Fröjereds Pastorat hörande Församling, underdånigst anhållit, att, som Kostnaden för Socknens beslutade Skolhusbyggnad uppgående till öfver 500 Rd Banco blifvit för samma Socken, utgörande endast 23 hela hemman, så tryckande, att byggnaden icke ännu kunnat bringas till fullbordan, utan Skolan måste uti ett mindre rum hållas, WI fördenskull måtte i Nåder tillåta Korsberga Församling att, till lättnad i berörda omkostnad och Församlingens derföre iråkade skuld, få af framlidne Öfver-Jägmästaren B.M. Gyllensvärds donation till SkolLärares aflöning derstädes, med deruti sedermera genom hoplagda räntemedel och frivilliga sammanskott uppkomna tillökning använda 511 RD 29 Sk 11 rst Bco eller det belopp, hvarmed nu varande fonden öfversteg det donerade primitiva Capitalet 1000 RD samma mynt för hvilket sistnämnde belopps återgäldande, äfven med laga ränta, derest WI skulle sådant ålägga socknemännen, en för alla och alla för en, å förberörde Sockenstämma förklarat sig villiga ansvara, i anledning af hvilken underdåniga ansökning I, uti deröfver på Nådig befallning ....... icke åsyftades att minska ofvannämnda donerade Capital 1000 RD Bco utan endast att till för donationen ingalunda främmande ändamål få använda det öfverskott som tillkommit .... i Nåder tillåta Korsberga Socknemän, att af ofvanberörda fond, få till deras Skolhusbyggnad använda ifrågavarande uppå Gyllensvärdska donation besparade öfverskott, Femhundrade Elfva Riksdaler 29 skillingar 11 runstycken Banco dock med skyldighet för bemälde Socknemän att till nämnde fond återgälda beloppet, derest sådant skulle för densammas egentliga ändamål befinnas erforderligt.

Stockholm den 7 Juli 1848

N å g r a k ä n d a p e r s o n e r<<<<<<

Bengt Magnus Gyllensvärd föddes 28.12.1758 på gården Kålshult i Linnervds socken i Kronobergs län. Hans föräldrar voro kaptenlöjtnanten Johan Gustaf Gyllensvärd och Catarina Bengtsdotter. Släkten blev adlig 1632 och introducerades på Riddarhuset 1638 som nr 240.<<<<<<

Bengt Magnus gick i sin faders fotspår och blev militär. Han började som volontär vid Skaraborgs regemente 1776, där han avancerade till premiäradjutant 1778 men tog avsked redan 1780. Äterinträdde i militärtjänst 1781 som adjutant men denna gång vid Västmanlands regemente, varifrån han tog avsked redan året därpå.

Genom sitt giftermål 1780 med Brita Charlotta Natt och Dag, f. 1764 på Solberga, d. 6.8.1799 på Dannemarka, dotter till rvttmästaren Axel Johansson Natt och Dag, f. 1731, d. 1779 på Dannemarka och hans hustru Brita Maria Lilliehöök, f. 17'+'x, d. 1777 på Dannemarka, blev han ägare till Lilla Solberga men bosatte sig först på Dannemarka. Först efter hustruns död flyttar han till Lilla Solberga, där han sedan bodde till sin död 12.2.1840. Han ägde även Stvrshult. - År 1803 blev Gyllensvärd överjägmästare i Skaraborgs län, under vilken titel han därefter är känd.

I sin bok "Gårdar och människor" skriver Anna von Strokirch-Fridner följande om Gyllensvärd: "Trots ett våldsamt lynne samt självständigt maktbegär, fanns det i hans läggning ett barns ömhet och förståelse för andras lidanden och nöd." - Han hade mycket litet till övers för överordnade och var icke älskad av prästerna, som ansåg honom vara prästhatare. I samband med ombyggnaden av Fridene kyrka 1805 kom han i konflikt med kyrkoherde Dahlenius. Warholm har i Skara stifts Herdaminne en hel del hårda ord att säga om Gvllensvärd för hans handlande i denna fråga. Än värre omdömen finns i detta Warholms arbete, men de står icke författaren för utan han hänvisar i en not till en skildring på latin om tillståndet i Fröjereds församling, vilken givits av en "trovärdig man sjelf född i församlingen." Här heter det om Gyllensvärd t ex "dedecus illud naturae, caro ista putida, cadaver illud virum, cupiditatibus turpissimis imbutum." - I Ljungströms arbete om Wartofta härad 1877 finns följande karaktäristik: "Gjorde sig känd för att stå på allmogens bästa, men för övrigt en våldsam herre och en grundlig presthatare, kallad vanligen Kungen i Korsberga."

Hur som helst så var Gyllensvärd en man, som genom sin handlingskraft betytt mycket för Korsberga socken och dess allmoge. Erinras kan om den stora donationen på 1000-Rdr Banco till skolväsendet i Korsberga, vilken möjliggjorde, att Korsberga socken var en av de första i länet, som fick en ordnad folkskoleundervisning.

Gyllensvärd och hans gemål hade icke mindre än åtta barn, varav endast två döttrar överlevde honom, nämligen Malin, gift med B.J. Fleetwood och som ärvde Styrshult samt Catarina Sophia, gift med Anders D. Lind och som ärvde Lilla Solberga.

Gyllensvärd begravdes på Korsberga kyrkogård men gravplatsen utmärktes icke, varför man icke vet var den fanns.<<<<<<

Carl Svensson föddes 6.9.1760 på ett torp under Stora Solberga i Korsberga sn. Han gifte sig 1791 med Annicka Pehrsdotter, f. 24.6.1766 i Kinneved, d.7.9.1829: - Hon var då de gifte sig piga på Karstorp. De övertog torpet Lerbacken under Karstorp, där Carl Svensson sedan bodde till hustruns död. Han flyttade till Larskullen, en gård, som han köpte på 1810-talet och sedan brukades av sonen Carl Carlsson och som fadern sålde till sonen.

Carl Svensson var rikt begåvad, som genom självstudier skaffade sig mycket stora kunskaper, som han utnyttjade till fördel både för sig själv och befolkningen i Korsberga och omgivande socknar. Han blev framför allt anlitad som bouppteckningsman och otaliga äro de boutredningar som gjorts under de tre första årtiondena av 1800-talet. Det sägs att han tog 2 Riksdaler Banco för en ordinär bouppteckning. Han hade ett oerhört anseende i Dimbo tingsrätt och otaliga äro de handlingar, utom bouppteckningar, som han skrivit och lämnat in till tinget i Dimbo. - Efter flyttningen till Larskullen överlämnar han alltmer av sitt arbete till sonen Carl Carlsson, som blev en alltmer betrodd man i Korsberga. - Carl Svensson dog i Larskullen 6.3.1842.<<<<<<

Carl Carlsson i Larskullen, f. 13.8.1793 i Korsberga på torpet Lerbacken under Karstorp som son av ovannämnde Carl Svensson i Lerbacken och hans hustru Annicka. Han övertog som ovan nämnts så småningom mycket av faderns arbete med bouppteckningar o d men var dessutom egendomsförsäljare och auktionist. Under många år var han nämndeman, vilket uppdrag han avsade sig 1837. Åren 1839-1859 var han magasinsföreståndare, en syssla som han skötte på ett föredömligt sätt: I motsats till fadern var han synnerligen verksam i socknens offentliga liv. Många äro de uppdrag han därvid haft. Han dog i Larskullen 2.2.1861.

Carl Carlsson var gift två gånger; 1:o med Maria Jonsdotter, f. 1804, d. 1828, i vilket äktenskap föddes sonen Carl Gustaf 1826, som av modern ärvde en gård i Lilla Hamrum, dit han flyttade. Han var far till den kände naturvårdaren Alfred Stalin i Skara, f. 1862, d. 1942, och begraven på Korsberga gamla kyrkogård. - 2:o med Maria Svensdotter, f. 1809 i Lilla Stallerhult i Fröjereds sn som dotter av rusthållaren Sven Jansson och Maja Andersdotter. Hon var en av de många systrarna, som gifte sig med kända hemmansägare i Korsberga sn. - I äktenskapet föddes sonen Sven Isac 1834, den s k Larskullaprästen. - Omgift 1862 med Anders Larsson i St. Stallerhult.<<<<<<

Lars Svensson i Stora Stallerhult, f. i Korsberga sn på torpet Lilla Tomten under Stora Sänneryd 10.1.1758. Han var son till bonden och klockaren Sven Jonsson, f. 1727 och Ingeborg (Bolla) Gabrielsdotter, f. 1734. Familjen flyttade 1767 till Lilla Sänneryd.

Lars Svensson gifte sig 1786 med Margareta Pehrsdotter, f. 1758 i Styrshult. 1799 köper han 1/2 mtl Stora Stallerhult och här bodde han till 1823, då han han överlämnat skötseln av St. Stallerhult till två döttrar och deras män. Han flyttar då till sin ägandes gård i Lilla Sänneryd, där han dog 25.9.1831. Hustrun Margareta hade dött 1813 och han gifte om sig med Lena Andersdotter, f. 1791 i Fridene. Hon överlevde honom i många år. - Lars Svensson hade icke mindre än 10 barn, fem i vardera äktenskapet.

Lars Svensson började snart efter att han bosatt sig i Stora Stallerhult delta i sockenangelägenheterna och blev snart en betrodd man. Så t ex var han magasinsföreståndare 1803-1806 samt 1823-1826, kyrkvärd 1806-1811 samt 1823-1826. Så småningom blev han även en känd man i häradet och valdes 1812 till riksdagsman för Wartofta och Frökinds härad och som sådan deltog han i riksdagen i Örebro 1812. Han hade där endast en egen motion, som gällde önskade ändringar i lagens bestämmelser om bördsrätt. Däremot skrev han tillsammans med andra riksdagsmän från Skaraborgs län motioner t ex med anledning av regeringsförslaget om inskränkning i böndernas rätt att bränna brännvin, om myndigheternas "hårdhänta behandling" av bönder, som slarvat med vinterhållningen av allmänna vägar m m. - Efter sin riksdagsmannatid anlitades han ofta i häradsangelägnheter t ex som häradets gode man vid enskiftesförrättningar.

Bengt Johan Fleetwood, f. 13.5.1806 på Kyrkeslätt i Skånings Åsaka sn som son av löjtnanten friherre Georg Miles Fleetwood, f. 1768, d. 1807, och Magdalena (Malin) Charlotta Gyllensvärd, f. 1782, d. 1850 på Styrshult, dotter till överjägmästaren B.M. Gyllensvärd på Lilla Solberga. Bengt Johan Fleetwood tillhörde friherrliga ätten nr 49, en engelsk adelsätt introducerad på Riddarhuset 1654. Han gifte sig 1834 med Henrica Catharina Ulrica Sofia Adelaide Charlotta Hammarhielm född 24.5.1806 i Lunnahult i Skövde, dotter till kapten Carl Gustaf Hammarhielm på Suntetorp i Suntetorps, nuvarande Sventorps, socken och Barbro Eleonora Lind af Hageby.

1839 köpte de Karstorps säteri 2 mtl i Korsberga och flyttade in där 1840. Därmed kommer den gamla Korsbergasläkten Hammarhielm från Hamrum Korsgården adlad 1677 med nr 1033 att åter bli representerad i socknen.

I sin bok "Gårdar och människor" har dotterdottern Anna von Strokirch-Fridner beskrivit Bengt Johan Fleetwood som mycket religiös, influerad av sin informator, en präst som var Swedenborgare. Hon nämner bl a att när det stora brännvinsbränneriet på Karstorp brann upp, så byggde han aldrig upp det igen: "De förlorade inkomsterna skulle Gud ersätta."

Efter att ha ägt Karstorp i fem år, såldes gården och familjen flyttade till sin ägandes gård Styrshult, som han genom testamente av sin mor blivit ägare av 1840. Bengt Johan Fleetwood dog 24.9.1856 på Styrshult och ligger begraven i familjegraven på Korsberga kyrkogård.

Bengt Johan Fleetwood deltog flitigt i sockenangelägenheterna. B1 a var han ordförande i sockennämnden 1843-1846.

1853 köpte han 1/2 mtl Hamrum Tomten (Liden) som skulle bli "änkesäte" åt hustrun, som f ö gifte om sig med Carl Bergius och bodde på Liden till sin död 1869.

P e r s o n u p p g i f t e r.<<<<<<

En stor del av de i föregående artiklarna nämnda personerna ha här upptagits, främst sådana som deltagit i socknens angelägenheter. - Använda förkortningar och övriga förklaringar finns i slutet.

Alenius, David, f. i Sunnersberg 1791, d. i K:a (Kopparkullen) 1863. Ägde 1/4 mtl Kopparkullen. Kapten vid Skaraborgs reg. Ordf. i Sn. 1846-48. G.m. Sophia Baalach, f. 1802, fosterdr. t. C.H. Hager, Söran.

Andersson, Anders Johan, f. 1822 i F:e. Kv. 1860-62 f. Arr. 1/4 Korsberga Stommen. - G.m. Maria Lena Larsdr., f. 1824 i Korsberga Stommen.

Andersson, Petter d.y., f. 1810 i Acklinga, d. 1884 i K:a (L:a Sänneryd). Kv. 1850-53. Hem.äg. i L:a Sänneryd. - G.m. Maria Larsdr., f. 1816 i St. Stallerhult, dr.t. Lars Svensson.

Arnberg, Johan, fabrikör. Ägde tills. m. mågen löjtn. Brandt 1/4 mtl. Stenbacken 1849-62f. Bodde på Bruntorp i Värsås sn.<<<<<<

Baalach, Carl Gustaf, f. 1800 i Hvalstad, d. 1848 i K:a (St.Hamrum). Ägde St.Hamrum 1838-48. -G.m. Catharina Amalia Flodin, f. 1808 i Munktorp.

Bartholdi, Wilhelm, f. 1809 i Greifswald, ägde Karstorp 1847-50. - Fl. , G.m. Adéle Elisabeth Palmcrants, f. 1820 i Skövde.

Bergius, Carl, f. 1832 i Karlskoga. Ägde 1/12 mtl. Hamrum Tomten (=Liden) 1859-62f genom giftermål m. änkefru Charlotta Hammarhielm, f. 1806 i Skövde, förut g.m. frih. B.J. Fleetwood på Karstorp, d. 1856. Ordf. i Sn 1862f.

Bergman, Carl Johan, f. 1812 i Hjo. Handelsman. Ägde Karstorp 1845-46, men bodde ej där. - G.m. Brita Lovisa Modin, f. 1809 i Fogelås.

Blomén, Samuel P., f. 1824 i Sandsjö. Folkskollärare och klockare 1847-62f. - G.m. Maria Greta Settergren, f. 1829 i K:a (Ekåsen).

Bobeck, Maria Christina, f. 1757 i K:a (Munkebo), d. 1834 i Hjo landssn. (Boatorp). Ägde först 1/2 mtl. Munkebo, senare fr. 1813 1 mtl Munkebo tills. m. sin man kvartermästaren Anders Lenholm, f. 1770 i Acklinga, d. 1823 i Munkebo. Sterbhuset sålde gården 1825.

Bodin, Anders, f. 1793 i Askersund. Arr. 1/4 mtl. Korsberga Stommen. Kv. 183034. Mag.förest. 1832-34. G.m. Maria Andersdr., f. 1802 i K:a (Korsberga Stommen).

Bohlin, Gustaf, f. 1812 i Fogelås. Hemäg. i St. Solberga 1850-57. Ordf. i Sn. 1850-52, tf, d:o 1853-F1.-G.m. Inga Maria Andersdr., f. 1809 i Kyrkefalla.

Bohlin, Lars Johan, f. 1810 i Fogelås, d. 1864 i K:a (L:a Solberga). Ägde L:a Solberga 1852-62f. -G.m. Anna Charlotta Larsdr " f. 1830 i Fogelås.

Brand (Brander), Anna Brita, f. 1727 i F:d (Svenstorp), dotter t. kapten Herman Brand och Anna Brita Papegoia. Ägde St. Hamrum 1764-1810. Dog där 1810. - G.m. löjtn. Johan Fredrik Hager, f. 1720 i Suntak (Hårdeholm), d. 1786 i K:a (St.Hamrum).

Carlbeck, Lars, kyrkoherde. - Se art. Prästerna.<<<<<<

Carlsson, Carl i Larskullen. - Se art. Kända personer.

Carlsson, Carl Gustaf, f. 1826 i K:a (Larskullen), son t. Carl Carlsson. Ägde genom arv och köp en gård i L:a Hamrum (1/4 mtl. Hamrum Korsgården jämte del i Hamrum Tomten och Hamrum Kvarnegården). - Kv. 1853-54. Nämndeman 1855-62f. - G.m. Anna Stina Johansdr., f. 1826 i Värsås. Sonen Alfred f. 1862 i L:a Hamrum antog släktnamnet Stalin, adjunkt v. Skara h.a.l., känd naturvårdare och grundare av Skaraborgs läns naturskyddsförening. Begravd i K:a. Familjen flyttade 1870 till Hjo landsn. (Herrängen).

Carlsson, Eric, f. 1806 i K:a (St.Sänneryd), d. 1886 i K:a (St. Stallerhult). Ägde genom giftermål 1/4 mtl. St. Stallerhult 1834-62f.- Kv. 1832-36. - G.m. Brita Larsdr., dotter t. riksdagsmannen Lars Svensson i St. Stallerhult. Hon hade förut varit gift och blev änka 1831.

Carlsson, Anders, f. 1793 i Kyrkefalla. Hem.äg. i Kyrkeskogen. Mag.förest. 1829-32. - G.m. Magdalena Johansdr., f. 1799 i Kyrkefalla.

Djurberg, Carl, vice pastor. - Se art. Prästerna.<<<<<<

Ericsson, Jan, f. 1788 i K:a (St. Sänneryd), d. 1834 i K:a (Mölebo). Hem.äg. i St. Sänneryd, senare i Mölebo. Kv. 1826-28. - G.m. Cajsa Jonsdr., f. 1789 i K:a (Mölebo), d. 1875 i K:a (Mölebo).

Ericsson, Lars, f. 1779 i Varola (Gallegården), d. 1825 i K:a (Mölebo). Genom giftermål delägare i 1/2 mtl. Munkebo. Hem.äg. i Mölebo fr. 1813, då det vackra 2-våningshuset i Mölebo byggdes. - Kv. 1813-16. - G.m. Margareta Svensdr., f. 1784 i F:d (L:a Stallerhult), syster t. Kyrkoherde Per Friman och rusthållaren i Munkebo Thomas Svensson.

Esbjörnsson, Jonas, f. 1784 i Velinge, d. 1857 i K:a (St. Sänneryd). Ägde genom giftermål 1815 del i 1/2 mtl. St. Stallerhult samt 1834-37 ägare av 1/4 mtl. St. Stallerhult. Kv. 1828-30. Mag.förest. 1834-36. - G.m. Stina Larsdr., f. 1792 i Värsås, d. 1830 i K:a (St. Stallerhult), dotter till Lars Svensson i St. Stallerhult.

Fagust, Carl, f. 1800 i Flisby, d. 1865 i K:a (St. Hamrum). Ägde St. Hamrum 1859-69. - G.m. Carolina Jonsson, d. 1863 i K:a (St. Hamrum).

Fleetwood, Bengt Johan på Karstorp, senare Styrshult. - Se art. Kända personer.

Gabrielsson, Johannes, f. 1811 i K:a (Rödesand). Hem.äg. i St. Solberga, senare Rödesand 1843-47. - Kv. 1836-39. Nämndeman. -F1. - Brorson t. Lars Svensson i St. Stallerhult. - G.m. Lotta Bengtsdr., f. 1817 i Skövde.

Gabrielsson, Lars, f. 1803 i K:a (Rödesand), d. 1884 i K:a (St. Sänneryd). Ägde 1/4 mtl. St. Sänneryd. Bror till Johannes Gabrielsson. Kv. 1840-43. - G.m. Maria Carlsdr. f. 1799 i K:a, d. 1885 i K:a (St. Sänneryd).<<<<<<

Gyllenspetz, Johan Samuel, f. 1811 i Erikstad, d. 1888 i Trollhättan, Major vid Västgöta-Dals reg. Genom giftermål 1838 ägare t. Karstorp. Sålde Karstorp 1839. - G.m. Ottiliana Johanna Fredrika Lagerberg, f. 1818 i Odensåker d, 1891 i Jönköping. Ärvde 1834 Karstorp av farbrorn löjtn. Per Lagerberg.

Gyllensvärd, Bengt Magnus på L:a Solberga. - Se art. Kända personer.

Gyllensvärd, Catharina Sophia, se hennes man Anders Lind.

Gyllensvärd, Magdalena (Malin) Charlotta, dotter t. B.M. Gyllensvärd, g.m. löjtn. Georg Miles Fleetwood, f. 1768, d. 1807. - Se i övr. art. Kända personer (Bengt Johan Fleetwood).

von Haugwitz (Hackwitz), Carl Magnus, f. 1795 i Hvalstad, son t. äg. av Dannemarka Fredrik von Hackwitz. Brukade faderns torp Vasängen. - F1. - G.m. Christina Cederberg, f. 1797 i Mariestad.<<<<<<

von Hackwitz, Fredrik Wilhelm, f. 1762 i Alfta. Löjtn. i preussisk tjänst. Tysk adel, ej introducerad på svenska riddarhuset. Ägde Dannemarka 1802-37. Mag.förest. 1809-11. Ägde de första åren även 1/4 mt1. Baggedammen och 1/4 mtl. Rödesand, vilka gårdar dock snart ifrånsåldes. - F1. - G.m. 1:o Eleonora Beata von Hackwitz, kusin, f. 1774. - Skilsmässa 1804. - F1. - 2:o Lovisa Maria Sparrsköld, f. 1781 i Bringetofta, d. 1858 i Skövde.

Hammarhielm, Charlotta - Se Bengt Johan Fleetwood och Carl Bergius.

Hager, Carl Herman, f. 1768 i K:a (St. Hamrum), d. i Hjo 1844 (Mauritz Svensgården), son t. löjtn. Johan Fredrik Hager och Anna Brita Brander. Ägde genom giftermål 1/4 mtl. Söran och 1/4 mtl. Klinten. Bodde på Söran t. 1830 och 1830-38 på St. Hamrum, vilken gård han ärvt av sin mor. Fl. 1838 till Hjo, då St. Hamrum såldes. - G.m. Charlotta Sahlefelt, f. 1764 i K:a (Söran), d. 1827 i K:a (Söran), dr.t. löjtn. Fredrik Sahlefelt och Brita Ridderfelt.

Hellstadius, Johan Wilhelm, f. 1814 i Hool. Infl. 1845 från Fröjereds bruk till Söran som arr. Köpte Munkebo 1847, där han bodde till 1855. - F1. - Ordf. i Sn. 1854-55. - G.m. Anna Wilhelmina Berger, f. 1823.<<<<<<

Hoof, Johan, vice pastor. - Se art. Prästerna.

Hultberg, Anders Magnus, vice pastor. - Se art. Prästerna.

Hummel, Fredrik, vice pastor. - Se art. Prästerna.

Håkansson, Anders, f. 1797 i K:a (L:a Sänneryd). Hem.äg. i Vadene. Kv. 1829-30. Fl. 1830 t. Varola. - G.m. Cajsa Andersdr., f. 1793 i Kyrkefalla.

Hägg, August, .f. 1829 i Frösve. Ägde Karstorp 1859-69. - F1. - G.m. Maria Sophia-Lundin,f. 1830 i Säter.

Högberg (Pettersson), Jonas, f. 1820 i Varola. Hem.äg. i Mölebo. Kv. 1848-50. - F1. 1863. -G.m. Brita Jansdr., f. 1822 i Fröjered.

Jansson (Jeansson, Johansson), Anders, f. 1737 i Ruder, d. 1813 i K:a (Gunnarstorp). Nämndeman och häradsdomare. - G.m. Maria Gunnarsdr., f. 1732 i K:a (Gunnarstorp), d. 1807 i K:a (Gunnarstorp).<<<<<<

Jansson; Anders Gustaf, f. 1830 i K:a (Mölebo), Hem.äg. i Mölebo. Kv. 1856-60. - F1. t. U.S.A. - G.m. Gustafva Larsdr. f. 1830 i Hjo.

Jansson, Christoffer, f. 1788 i Äspebråten, d. 1843 i K:a (L:a Hamrum): Ägde i L:a Hamrum 1/2 mtl. Hamrum Korsgården. Kv. 1826-27. - G.m. Cajsa Svenningsdr., f. 1784 i Varola, d. 1841 i K:a (L:a Hamrum).

Jansson, Jan, f. 1804 i K:a (Torsbo), d. 1889 i K:a (Vadene). Hemäg. i Torsbo. Kv. 1830-32. - G.m. Stina Cajsa Jonasdr., f. 1811 i K:a (Vadene), d. 1885 i K:a (Vadene).

Jansson, Jonas, f. 1794. Hem.äg. i Löpareskogen, senare Rödesand. Kv. 182729. - G.m. Sara Gabrielsdr., f. 1801 i K:a (Rödesand).

Jansson, Lars, f. 1808 i K:a (Mölebo), d. 1840 i K:a (L:a Hamrum). Ägde i L:a Hamrum 1/4 mtl. Hamrum Korsgården. Kv. 1839-40. - G.m. Anna Lisa Jansdr., f. 1805 i Varola.

Johansson, Anders, f. 1820 i Skövde, d. i Korsberga (L:a Hamrum). Ägde i L:a Hamrum 1/2 mtl. Hamrum Korsgården. Kv. 1853-56. - G.m. Maria Larsdr., f. 1816 i Värsås, d. 1898 i K:a (L:a Hamrum).<<<<<<

Johansson, Anders, f. 1814 i Daretorp, d. 1861 i K:a (Löpareskogen). - Hem.äg. i Löpareskogen. Kv. 1845-48. Nämndeman. G.m. Sophia Andersdr., f. 1813 i Acklinga. - F1.

Johanzon, Anders, f. 1807 i Fogelås, d. 1887 i K:a (Dannemarka). Ägde Dannemarka 1848-62f. Ordf. i Sn. 1848-50. Mag.förest. 1859-62f. - G.m. Maria Kristina Åberg, f. 1796 i Fogelås, d. 1887 i K:a (Dannemarka).

Jonsson, Anders, f. 1802 i K:a. Hem.äg. i L:a Sänneryd, fr. 1843 i Kyrkeskogen. Kv. 1834-36. - G.m. Lena Andersdr., f. 1791 i F:e (Bosgården), änka efter f. riksdagsmannen Lars Svensson.

Jonsson, Gustav, f. 1823 i K:a (St. Stallerhult), son t. Jonas Esbjörnsson. Hem.äg. i Kyrkeskogen. Kv. 1856-60. - G.m. 1:o Johanna Gustafva Svensdr., f. 1824 i F:d (L:a Stallerhult), d. 1861 i K:a (Kyrkeskogen). 2:o Cajsa Johansdr. f. 1824.

Jonsson, Jan, f. 1769. - Arr. Korsberga Stommen. Kv. 1813-23. C.m. Lena Jonsdr., f. 1777 i K:a (Korsberga Stommen).

Jonsson, Jonas, f. 1811 i Fogelås, d. 1890 i K:a (Baggedammen). Ägare av 1/4 mtl. Baggedammen. Kv. 1843-45. - G.m. Inga Svensdr., f. 1809 i F:d (L:a Stallerhult), d. 1891 i K:a (Baggedammen).

Jonsson, Magnus, f. 1801 i Hjo. Kv. 1843-45. Ägde 1/4 mtl. Mossen. - Fl. 1869. G.m. Lisa Jansdr., f. 1790 i Fröjered.

Jönsson, Jan, f. 1754 i F:d (Bremsahemmet), d. 1835 i K:a (Löpareskogen). Hem.äg. i Löpareskogen. Kv. 1810-13. - G.m. Sara Andersdr., f. 1783 i F:e (Bosgården).

Kellgren, Jacob Axel, vice pastor. - Se art. Prästerna.<<<<<<

Kjellberg, Olof, f. 1815 i Tjellmo. Ägde Karstorp 1853-59. Ordf. i Sn. 1855-57. - F1. 1859 t. N. Wing. - G.m. Britta Helene Jonsson, f. 1814 i Tjellmo.

Lagerberg, Carl Jonas, f. 1781 i K:a (Dannemarka), d. 1857 i K:a (St. Hamrum). Major vid Göta Artillerireg. Riddare av Kungl. Svärdsorden. Ärvde 1/4 mtl. Stenbacken 1834, som han sålde 1849. Bodde aldrig på gården. Köpte 1854 St. Hamrum, infl. dit 1856. Bodde förut på St. Håfven i Fröjered. - G.m. sin kusin Johanna Maria Wilhelmina von Schantz, f. 1800 i F:d (St. Håfven), d. där 1854 .

Lagerberg, Gustav Otto, f. 1780 i Varnhem (Näs), d. 1843 i Värsås (Bruntorp). Ägde Bruntorp. Löjtnant, kapten vid Kalmar reg. Bodde tidvis, t ex 1817-21, på St. Hamrum, som han dock icke ägde. - G.m. sin kusin Ulrica Charlotta Treffenberg, f. 1784, d. 1844 i Värsås (Bruntorp).

Lagerberg, Per Isac, f. 1779 i Varnhem (Näs), d. 1833 i K:a (Karstorp). Ägare t. Karstorp gn. testamente 1805. Löjtn. vid Vestgöta Linie Dragonreg.- Mag.förest. 1811-13, 1816-17. - Ogift. -Bror till Gustav Otto Lagerberg.<<<<<<

Lagerberg, Ottiliana Fredrika Johanna. - Se hennes man J.S. Gyllenspetz.

Lagerberg, Ulrica (Ulla) Dorotea, f. 1778, d. 1834 i Vadstena. Ärvde Stenbacken 1834 av sin bror Per Lagerberg.

Larsdotter, Brita. - Se hennes man Eric Carlsson.

Larsdotter, Stina. - Se hennes man Jonas Esbjörnsson.

Larsson, Anders, f. 1823 i K:a (St.Stallerhult), d. 1868 i K:a (St. Stallerhult), son till riksdagsmannen Lars Svensson i hans 2:a gifte. Ägare t. 1/4 mtl. St. Stallerhult 1845, förut hem.äg. i Mölebo. Kv. 1848-50. - G.m. 1:o Brita Maja Jansdr., f. 1815 i K:a (Mölebo), d. 1861 i K:a (St. Stallerhult). Barn i detta äktenskap: Lena Christina, f. 1849 (=författarens farmor) -2:o Maria Svensdr., f. 1809 i F:d (L:a Stallerhult), änka 1861 efter Carl Carlsson i Larskullen.<<<<<<

Larsson, Jan, f. 1830 i K:a (L:a Hamrum). Ägde i L:a Hamrum 1/8 mtl. Hamrum Korsgården. Kv. 1854-56. - G.m. Maria Christina Magnusdr., f. 1830 i F:e.

Larsson, Jan, f. 1763 i K:a (Mölebo), d. 1819 i K:a (Mölebo). Ägde i L:a Hamrum 1/4 mtl. Hamrum Korsgården. - G.m. Maria Pettersdr., f. 1780 i Varola, d. 1822 i K:a (Mölebo).

Larsson, Jonas, f. 1747 i K:a (Gubbängen u. Söran), d. 1834 i K:a (Korsberga Stommen). Arr. i Korsberga Stommen. Kv. 1777-1806 i 29 år. - G.m. Lena Pehrsdr., f. 1748 i K:a (Styrshult), d. 1828 i K:a (Korsberga Stommen).

Larsson, Pehr, f. 1813 i K:a (Mölebo), d. 1899 i K:a (Mölebo), son t. Lars Ericsson och Margareta Svensdr. Hem.äg. först i Löpareskogen, sedan i Mölebo. Kv. 1839-43. - G.m. 1:o Cajsa Svensdr,. f. 1813 i F:d (L:a Stallerhult), d. 1849 i K:a (Mölebo). Barn i detta äktenskap: 1. Lars Johan Persson, f. 1839 (= förf:s farfar). 2. Carl Persson, f. 1844 (sedermera riksdagsmannen Carl Persson i Stallerhult). 2:o Anna Cajsa Larsdr., f. 1822 i Fogelås, d. 1902 i K:a (Mölebo).<<<<<<

Larsson, Swen, f. 1810 i K:a (Munkebo), d. 1869 i K:a (St. Sänneryd). Hem.äg. först i Löpareskogen, sedan i St. Sänneryd, där han ägde 1/4 mtl. - Bror till Pehr Larsson i Mölebo. Kv. 1845-48. Nämndeman. Mag.förest. 1836-38. - G.m. Caijsa Lisa Johansdr., f. 1816 i Kyrkefalla, d. 1892 i K:a (St. Sänneryd). - Gården kallas ofta för Stränggården efter corporalen Christoffer Sträng, som fick gården i livstidsdonation av Carl XI.

Lenholm, Anders, f. 1770 i Acklinga, d. 1823 i K:a (Munkebo). Kvartermästare. Mag.förest. 1821-23. Ägde genom giftermål 1794 1/2 mtl. Munkebo samt genom köp 1812 1/2 mtl. Munkebo och blev således ägare t. 1 mtl Munkebo. - G.m. Maria Christina Bobeck, f. 1757 i K:a (Munkebo), d. 1834 i Hjo landssn. (Boatorp). Se även M.Chr. Bobeck.

Larsson, Magnus i Ekåsen, f. 1803 i K:a (Stenbacken), son t. Lars Månsson Stenbacken/Ekåsen. Mag.förest. 1826-29. Fl. 1829 t. F:e.

Lind, Anders Daniel, f. 1788 i Stockholm, d. 1851 i K:a (L:a Solberga). Kapten vid Västgöta reg. Genom giftermål blev han ägare av L:a Solberga 1 mtl. - G.m. Catharina Sophia Gyllensvärd, f. 1797 i K:a, d. 1848 i K:a (L:a Solberga). Dotter t. överjägmästaren B.M. Gyllensvärd på L:a Solberga.

Lundgren, Anders J., vice pastor. - Se art. Prästerna.

Muhr, Carl Victor, f. 1822 i Örebro. Ägare t. 1 mtl. Munkebo 1855-62f. Ordf. i Sn. 1857-59. Blev den förste ordföranden i Korsberga kommunalstämma fr. 1.1.1863. - G.m. Johanna Maria Sylven, f. 1834 i Hjerpås. - Muhr var jägmästare.

Månsson, Lars, f. 1764 i K:a (Ekåsen). Känd även under namnet Lars Månsson i Stenbacken. Känd urmakare. Hem.äg. i Ekåsen. Kv. 1806-10. - F1. t. F:e, där han dog 1843. - G.m. Stina Jonsdr., f. 1766 i Varola, d. 1836 i K:a (Ekåsen).

Norlander, Jonas Laur., kyrkoherde. - Se art. Prästerna.

Nyberg, Gustaf Christoffersson, f. 1816 i K:a (L:a Hamrum), d. 1899 i K:a (Ekåsen). Ägde 1/12 mtl. Hamrum Tomten (Liden). Son t. Christoffer Jansson. - Nämndeman. G.m. Anna Gustafsdr. (Settergren), f. 1817 i K:a (Ekåsen), d. 1892 i K:a (Ekåsen).

Nyberg, Lars, vice pastor. - Se art. Prästerna.<<<<<<

Pettersson, Carl Johan, f. 1797 i Skövde, d. 1865 i K:a (Söran). Ägde 1/4 mtl. Söran och 1/4 mtl. Klinten. Häradsskrivare. - G.m. Johanna Vilhelmina Victorin, f. 1799 i Stockholm, d. 1875 i K:a (Söran).

Ringblom, Nils Gustaf, f. 1793 i Odensvi. Ägde 1 mtl. Munkebo 1836-41. - F1. 1841. - G.m. Gertrud Höijer, f. 1808 i Tuna.

Rudbeck, Per Alexander, f. 1762 i Upsala, d. 1832 i Angarps sn. (nuv. Agnetorp) på Tidaholms gård. Äg. av Munkebo men bodde ej där mer än tillfälligt. Friherre, hovmarskalk m.m. - G.m. friherrinnan Anna Elisabet von Axelsson, f. 1765 i Stockholm, d. 1830 i Angarp (Tidaholm).

Selander, Anders, vice pastor.-Se art. Prästerna.<<<<<<

Settergren, Gustaf Thorstensson, f. 1784 i Kyrkefalla, d. 1871 i K:a (Ekåsen). Hem.äg. i Ekågen. Ägde även Liden. - G.m. Greta Andersdr., f. 1794 i K:a (Liden), d. 1862 i K:a (Ekåsen).

Settergren, Magnus i Ekåsen, f. 1820 i K:a (Ekåsen). - Kv. 1851-52. Nämndeman. F1. 1855 t. Fogelås. - G.m. Anna Sophia Pettersdr.f. 1829 i Daretorp.

Stalin, Johan, vice pastor. - Se art. Prästerna.

Stalin, Per Isac, teol.stud. - Se art. Prästerna.

von Strokirch, Joseph Christoffer, f. 1825 i Sandhem. d. 1899 i K:a (Styrshult). Ägde genom giftermål 1 mtl. Styrshult. Ordf. i Sn. 1859-62. - G.m. Gustava Charlotta Ingeborg Carolina Fleetwood, f. 1837 i Säter (Brännegården), d. i Hjo 1926. Dotter till frih. Bengt Johan Fleetwood och Charlotta Hammarhielm.

Sundblad, Johan, kyrkoherde. - Se art. Prästerna.<<<<<<

Sundborg, Benjamin L., vice pastor. - Se art. Prästerna.

Sundler, Carl Johan, f. 1792 i S. Wing, d. 1844 i K:a (Söran). Delägare i 1/4 mtl. Söran och 1/4 mtl. Klinten. - Kapten - G.m. Gustava Charlotta Frölich, f. 1792 i Skövde. - F1. 1844 t. Acklinga.

Sundstedt, Carl, komminister. - Se art. Prästerna.

Svensson, Carl i Lerbacken. - Se art. Kända personer.

Svensson, Johannes, f. 1814 i Väring, d. 1893 i K:a (Rödesand). Ägde Munkebo 1844-46. -'G.m. Caj sa Lisa Johansdr., f. 1817 i Sventorp. - F1. t. Skövde 1846.Skilsmässa.

Svensson, Jonas, f. 1786 i F:d (L:a Stallerhult), d. 1849 i K:a (Mölebo). Ägde

1/4 mtl. St. Sänneryd 1832-37, 1/4 mtl. St. Stallerhult 1837-45, därefter hem.äg. i Mölebo. Kv. 1816-26. - G.m. Stina Bengtsdr., f. 1782 i K:a (St. Sänneryd), d.1869 i K:a (Mölebo).

Svensson, Lars i St. Stallerhult. - Se art. Kända personer.

Svensdotter, Margareta - Se hennes man Lars Svensson och brodern Thomas Ericsson.

Svensson, Thomas, f. 1774 i F:d (L:a Stallerhult), d. 1845 i Hömb (Påfvarp). Ägde jämte systrarna Margareta och Stina Svensdotter 1/2 mtl. Munkebo 1800-12, då gården såldes till Anders Lenholm. - Kv. 1801-04. Mag.förest. 1801-03. - Fl. 1813. G.m. Lena Bengtsdr., f. 1768 i K:a (St. Sänneryd), d. 1848 i Hömb (Påfvarp).

Timan, Lars Johan, f. 1826 i K:a (Korsberga Stommen), arr. 1/4 mtl. Korsberga Stommen. Kv. 1860-62. - Fl. t. F:d 1870. - G.m. Maria Jansdr., f. 1824 i Hjo.

Ulfskiöld, Carl Gustaf, f. 1765 i Falköping, d. 1835 i K:a. Löjtn. vid Göta Artillerireg. -Genom giftermål äg. t. 1/2 mtl. Hamrum Korsgården, vilken gård efter hustruns död 1810 övergick till de omyndiga barnen. - G.m. Brita Ulrica Hård af Segerstad, f. 1777 i Grevbäck, d. 1810 i K:a (L:a Hamrum).<<<<<<

Wahlström, Sven, f. 1788 i Fogelås, d. 1849 i Hjo (Wetterbergsgården). Ägde 2 mtl. Dannemarka 1837-48. - F1. t. Hjo 1848. - G.m. Helena Christina Wahlström, f. 1794 i Godegård.

Wessberg, Sven; komminister. - Se art. Prästerna.

Wettervik, Carl Gustaf, f. 1809 i Skövde. Ägde 2 mtl. Karstorp 1850-53. Ordf. i Sn. 1852-53. -Fl. t. Mariestad 1853. - G.m. Maria Christina Tenggren, f. 1820 i Tengene.

Winge, Johan Gustaf, komminister.-Se art. Prästerna.

Åhl, Anders, f. 1787 i Flisby. Ägde Munkebo 1841-44. - F1. t. Hjo 1844. - G.m. Christina Moqvist, f. 1794 i Flisby.

Ödberg, Johan, f. 1775 i Acklinga, d. 1822 i K:a (Kålabråten u. Korsberga Stommen). - Klockare i Korsberga och Fridene. - G.m. Stina Larsdr., f. 1766 i Acklinga, d. 1830 i K:a (Kålabråten).

<<<<<<

Förklaringar och speciella förkortningar.

K:a = Korsberga socken
F:e = Fridene socken
F:d = Fröjereds socken
sn. = socken
Sn. = sockennämnden
kv. = kyrkvärd
fl. = flyttat från socknen
h.a.l. = högre allmänt läroverk

Med ortsnamnet Fröjered menas Fröjereds pastorat; förkortat till F:d betyder Fröjereds socken.

------------------------------<<<<<<
Uppgifterna till föregående artiklar har insamlats och bearbetats i anslutning till en av undertecknad ledd studiecirkel i Korsberga 1974 - 75 behandlande Korsbergas historia 1809 -62. Orsaken till att just dessa år utgjort gränsår är följande:

1809 inleder en ny tid i vår historia och 1862 var det år, då socknen upphörde och ersattes av församling och kommun.

En del av artiklarna ha utgjort diskussionsunderlag vid cirkelsammanträdena, en del ha skrivits vid sidan om. Eftersom de tillkommit vid olika tider, har upprepningar av fakta tyvärr ej kunnat undvikas. Önskvärt hade f ö varit, att fler ämnesområden kunnat behandlas, t ex fattigvården, jordbrukets utveckling i socknen.

Deltagare i studiecirkeln har varit:

Andersson, Annie ;Lämmagårdstorp, Fröjered.
" , Assar ; " "
Bogren, Ester ;Granhagen, Fröjered.
Boström, Einar ;Korsberga.
Eng, Ann-Vivi ;Stommen, Fridene.
" , Allan ; " "
Fagerberg, Astrid ;G:a Karstorp, Korsberga.
" , Rune ; " "
Friberg, Henry. ;Korsberga.
Indebetou,Ingrid ;Munkebo, Korsberga.
", Carl-Gustaf ; " "
Johansson, Anna-Lisa ;Korsberga.
, Harry ; "
Jonsson, Göran ;Styrshult, Korsberga.
Jonsson, Greta ;St. Sänneryd, Korsberga.
" , Helmer ; " "
Karlsson, Aina ;L:a Hamrum, Korsberga.
" , Karl ; " "
Löfving, Ingrid ; Korsberga.
" , Börje ; "
Stener, Gunnar ; Karthagen, Fridene.

<<<<<<

Innehållet i många artiklar, främst i art. Personuppgifter, hade icke kunnat bli så detaljerat, om icke författarens föregående släktforskningar kunnat utnyttjas. De ha berört bl a Korsberga socken, där många av släkten bott, t ex förf:s farfar och farmor i resp: Mölebo och Stora Stallerhult.

Korsberga och Hjo i mars 1975.

Tore Persson

f. rektor vid Hjo samrealskola.

<<<<<<