Uppdaterad  2005-10-15  

Fridene Fröjered Korsberga Hembygdsförening

20 år i Ord och Bild

1973  1974  1975  1976 1977 1978 1979 1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 
1990  1991 1992 

1972-06-06 kl 1600 blev Fröjereds kommuns skolstyrelses museikommitté kallade till Korsberga skola för att inventera ev material till museiändamål, för att därefter fortsätta till Fridene och Korsberga skolor. Respektive vaktmästare och bespisningsföreståndare ombads sammanplocka material för auktion och museiändamål.
Auktionen hålles i Korsberga skola den 10 juni kl 1400. Kallelsen är undertecknad enligt uppdrag av rektor Bengtsson.
Protokollsutdrag Fröjereds skolstyrelse: Att planera för ev skolmuseum genom att till våren före auktionen utsortera lämpliga museiföremål utsågs en kommitté
bestående av Inger Samuelsson, Åke Allert, Allan Eng, Lennart Johansson samt Tage Arvidsson med Börje Bengtsson som sammankallande. På grundval av landsarkivariens bedömning av Fridene gamla skolas lämplighet som ett skolmuseum tillstyrkte skolstyrelsen att jämväl höra biblioteksstyrelsen i frågan. I Mölebo gamla finns gamla skolbänkar som kunde vara lämpliga i ett skolmuseum.
Ordföranden meddelar att auktionen av skolmateral inbringat ett netto på kronor 7.037. Det beslutades att hos kommunfullmäktige hemställa att beloppet ställs till skolstyrelsens disposition att senare användas under 1973. Skolstyrelsen tillstyrkte att nettobehållningen från auktionen 1972 skulle av kommunstyrelsen utgöra anslag till den nybildade hembygdsföreningen i kommunen.<<<<<

1972-11-21 anordnades ett möte i kommunsalen i Blikstorp för att diskutera möjligheten att bilda en hembygds- eller fornminnesförening. Ett 15-tal personer hade infunnit sig. Till mötesordförande valdes Lennart Johansson Yans gård, till protokollförare Karin Morell Korsberga och till protokolljusterare Erik Nilsson Broholm och Sven Andersson Sänneryd.
Erik Hermansson, ordförande i Dimbo hembygdsförening var kallad för att informera om hur man skall gå till väga för att bilda en dylik förening. Han visade bilder på vilka fina och värdefulla byggnader m m som räddats och bevarats av hembygdsföreningar.
Eva Jonsdotter-Lundberg hade varit och tittat på Fridene gamla småskola och funnit att byggnaden borde bevaras och att den var lämplig att användas till museum ansåg landsarkivarien.
En interimsstyrelse valdes, som skall arbeta med frågan, bestående av kommunalkamrer Karl-Axel Andersson, fabrikör Erik Nilsson Broholm, lantbrukare Allan Eng, fru Ebba Jannerstedt och fru Karin Morell, sammankallande Erik Nilsson.
Som avslutning drack man kaffe, följt av ett anförande av Sven Bergström under temat "Vår härstamning från västgoterna". Efteråt tackade ordföranden Lennart Johansson de medverkande och avslutningstalade gjorde kyrkoherde Hans Eriksson.
<<<<<

1972-12-01 samlades interimsstyrelsen i Broholm Fridene. Erik Nilsson valdes till ordförande och Karin Morell till sekreterare. Två namnförslag kom upp till diskussion, Fridene Hembygdsförening och Fröjeredsortens Hembygdsförening. Man kunde inte enas om ett förslag utan beslöt uppskjuta frågan till nästa möte.
Att utarbeta förslag till stadgar valdes Erik Nilsson och Allan Eng.
Medlemsavgiften beslutades till tio kronor per år. Nästa möte skulle hållas den 17 januari 1973 i Folkets hus i Blikstorp och annonsering skulle ske för att sprida kännedom om mötet och listor skulle skrivas ut för tecknande av medlemskap.
<<<<<

1973-01-17 bildades föreningen i Blikstorps Folkets hus och det beslöts att verksamhetsområdet för föreningen skulle vara Fröjereds pastorat och att föreningen skulle heta Fridene Fröjered Korsberga Hembygdsförening.
Erik Nilsson hälsade de närvarande välkomna och vände sig särskilt till landsarkivarien Hallbäck från Skara som välvilligt ställt upp med råd och som höll ett intresseväckande föredrag om hembygdssvårdens betydelse. Han utsågs också till ordförande för mötet. Till protokolljusterare utsågs Assar Andersson och Sven Bergström.
Förslaget till stadgar godkändes av mötet.
Den blivande styrelsen fick i uppdrag att träffa uppgörelse med kommunen angående Fridene gamla småskola som lokal för föreningen.
Det beslutades att styrelsen skulle bestå av sju ordinarie ledamöter och fyra suppleanter.
Valda blev: Ordinarie ledamöter Lennart Johansson Yans gård, Ebba Jannerstedt Furufall Blikstorp, Allan Eng Stommen Fridene, Karin Morell Högsäter Korsberga, Sigvard Eng Orleka och Alice Stener Karthagen, suppleanter Gösta Nolander, Folke Eng Hagadal, Alf Johansson Orleka, Arne Johansson Storegården.
Erik Nilsson Broholm valdes till föreningens ordförande.
Det bjöds på kaffe, varefter det vidtogs auktion på skänkta saker, som inbringade ca 300 kronor. Det antecknade sig 23 medlemmar.
Den nyvalde ordföranden tackade de närvarande för föreningens bildande och ett särskilt tack till en grupp från pensionärsföreningen i Skövde som helt kostnadsfritt underhöll med sång och musik.<<<<<

1973-03-14 sammanträdde styrelsen för första gången hos familjen Stener i Karthagen. Som ordinarie ledamot fungerade Gösta Nolander i stället för Karin Morell som avsagt sig eftersom föreningen ännu inte hade några medlemmar från Korsberga och det ansågs att Nolander geografiskt stod denna socken närmast. Till kassör utsågs Lennart Johansson, som tillerkändes rätten att ensam kvittera föreningens medel och andra värdehandlingar.
Föreningen har idag förvärvat fastigheten Stommen 1:8 "Fridhem" från Fröjereds kommun för en symbolisk summa av 100 kronor, vilket redan är betalt. Nyckel till huset skall förvaras av Allan Eng. Ordföranden ville att styrelsen på ort och ställe skulle se på skolan vilket avslogs med motiveringen att ingen hade tid. Det beslöts dock att ordföranden och Folke Eng skulle bese fastigheten och upprätta ett synprotokoll. Eventuella reparationer skulle utföras i samråd med landsarkivarie Hallbäck i Skara.
När det gällde byggnad på Stakahemmet , som landsarkivarien ansett borde bevaras, beslöt styrelsen att taga emot denna under förutsättning att kommunen anvisade plats för dess återuppsättande. Byggnaden måste vara flyttad före den 18 juni, annars bränns den av ägaren. Dessförinnan skall landsarkivarien sköta märkning av timmret för att kunna återuppföras i ursprungligt skick på nya platsen. Folke Eng utsågs att leda arbetet med återuppförandet, till kontaktman med landsarkivarien utsågs Erik Nilsson. Kommunen skall söka Ams-bidrag för projektets genomförande.
Beslöts att ungdom under 18 år skulle erhålla medlemskap för halv avgift (5,-).
Ett vårmöte skall anordnas den 14 april i Fröjereds församligshem, till kommitté utsågs Erik Nilsson, Sigvard Eng och Lennart Johansson. Man beviljade 200 kronor ur kassan till arrangemanget.
Det uppdrogs åt ordföranden att anskaffa medlemskort av god kvalité.<<<<<

1973-03-19 besiktigade Erik Nilsson och Folke Eng den nyförvärvade fastigheten Stommen 1:8 och upprättade ett syneprotokoll i åtta punkter: Utvändigt behöver gården skyfflas och kantskäras och runddelen och rabatterna planteras med växter, skolhuset, taket bristfälligt, trasiga tegelpannor ersättes med nya så lika de gamla som möjligt, vindskivor repareras eller ersätts med nya, uthuset behöver samma översyn som skolhuset, dörrar, lås och gångjärn ses över. Invändigt: De i taket uppsatta plattorna lossas och det undersöks om gamla takbjälkar finns kvar. I förstugan är pålagt nytt golv vilket borttages om det gamla anses vara i brukbart skick. I köket återinsättes den gamla vedspisen som finns kvar. Med detta avser man kunna återställa Fridene gamla småskola i nästan ursprungligt skick.

1973-03-20 beslöts att ordföranden skull avge en skriftlig ansökan till Pastoratskyrkorådet i Fröjered, i händelse att hembygdsföreningen kom att tillvarataga en byggnad från Sakahemmet , få uppsätta denna på Prästgårdens mark En nästan likalydande ansökan till Skara Stiftsnämnd 1973-04-10.
Den 4 maj sammanträdde kyrkorådet och beslutade att, som man förmodade hembygdsföreningen avsåg det område som gränsar till prästbostaden, önskar pastoratskyrkorådet icke att detta område tages i bruk för nämnda ändamål. Rådet erbjöd i stället ett markområde 200 meter väster om Fröjereds missionshus som tillhör Prästbolet.
Den gamla skiftesladan från Stakahemmet blev nertagen och körd till Yans gård där den blev liggande i 18 år. 1991 kunde vi bara konstatera att endast en del av virket var användbart för att uppföras igen. Timmerstockarna med utskuret Andreaskors gick dock att använda.

1973-08-01 beviljades föreningen lagfart för Stommen 1:8.<<<<<

1973-08-15 undertecknade Erik Nilsson köpehandling gällande en smedja på Djurshult 1:6 med befintliga inventarier för en summa av 1.000,- kronor, säljare Karl-Axel Göthberg, Astrid Westman för Johan Theodor Göthbergs dödsbo.
Kassabehållningen var vid 1973 års utgång kronor 6.987,87. Fröjereds kommuns bidrag på kronor 7.703,- hade därmed lagt grunden till föreningens ekonomi.<<<<<

1973-?-? Lyckad utfärd för hembygdsföreningen till intressanta utflyktsmål.Fridene-Fröjered-Korsberga hembygdsförening var på söndagen samlad till besök på Svenstorps säteri. Ett 30-tal medlemmar jämte inbjudna gäster deltog i besöket.
Friherrinnan Marianne von Essen tog emot på slottets veranda där hon höll ett mycket intressant föredrag om godset och slottets historia. Svenstorps säteri har tillhört släkten von Essen sedan slutet av 1700-talet då godset inköptes av nuvarande ägaren Claes von Essens farfars far från adelssläkten Papegoja, vars vapensköld än idag pryder en spis i salongen
Vid samma tid byggdes, efter rivning av en äldre slottsbyggnad, nuvarande slottet, vilket således är ca 200 år, men mycket av inventarierna är av betydligt äldre datum. Av särskilt intresse för hembygdsföreningen är att det välvårdade slottet med inredning och inventarium nästan helt och hållet bevarats i ursprungligt skick och fick de besökande här verkligen uppleva ett stycke levande historia.
Efter visning av slottet följde en rundvandring i den vackra och välvårdade slottsparken varvid besågs en gammal bod inrymmande en del bruksföremål från flydda tider.
Sällskapet serverades därefter förfriskningar på dukat bord under en jätteek i parken varefter friherrinnan och baron von Essen tackades för den intressanta visningen och undfägnaden av föreningens ordförande Erik Nilsson.
Vidare på programmet var ett besök på Tidaholms museum där sällskapet togs emot av ordföranden i Tidaholmsortens hembygds- och fornminnesförening Barbro Jespersson. Under hennes erfarna ledning besågs museets olika avdelningar samt de s k smedstugorna som under 1800-talet beboddes av smeder på Tidaholms Bruk varest de berömda "Tidaholmskärrorna" tillverkades.
Den givande söndagseftermiddagen avslutades vid ett dukat långbord på museets kaffestuga där föreningens sekreterare Gösta Nolander tackade initiativtagaren Erik Nilsson för uppslaget och arrangerandet av den lyckade utfärden.
<<<<<

1974-03-15 sammanträdde styrelsen i kommunalhuset i Blikstorp. På förslag av Lennart Johansson beslutades att kontakta Tidaholms hembygdsförening om möjligheten att få deltaga i en gemensam resa till Gunnebo m fl orter. Förslagsställaren fick uppdraget att ordna denna kontakt.

1974-03-29 hölls årsmöte i Folkets hus i Blikstorp. Ordföranden föredrog dagordningen och Sture Ingesson valdes att leda förhandlingarna, vid protokollet Assar Andersson. Göran Jonsson Styrshult valdes in i styrelsen efter avsägelse från Karin Morell. Till ny ordförande valdes Allan Eng Stommen och till vice ordförande utsågs Erik Nilsson Broholm. Två kontaktmän från varje församling utsågs: för Fridene Ebba Jannerstedt och Ann-Vivi Eng, för Korsberga Alice Stener och Kerstin Jonsson Styrshult och för Fröjered Ingegerd Johansson Yans gård och Mariann Eng Orleka.
Styrelsen fick i uppdrag att placera den inköpta smedjan och den nedmonterade ladan på lämpliga platser. Det beslutades att föreningen skulle teckna en andel å 100,- kronor i föreningen "Trafiks Vänner" i Hjo. Erik Nilsson föreslog att föreningen skulle byta namn till "Hembygdsföreningen Fridhem", men mötet avslog detta förslag. Lennart Johansson upplyste om den gemensamma resan till Gunnebo och framförde även en inbjudan från baron von Essen Svenstorp. Det uppdrogs åt Lennart att arrangera dessa resor.
Den nyvalde ordföranden Allan Eng framförde föreningens tack till den avgående ordföranden Erik Nilsson för hans initiativ till föreningens bildande.
I Hjo Tidnings referat av mötet kan man läsa att det var 50-talet besökare och att familjen Nolegård från Mofalla underhöll med sång och musik samt att arkivarie Nils-Fredrik Beerståhl höll ett med ljusbilder illustrerat föredrag om 1700-talets Västergötland.<<<<<

1974-06-02 görs en ansökan om bygglov till byggnadsnämnden i Hjo för att få flytta smedjan till Stommen 1:8. Smedjan är 5x10 m och av enkla bräder med tegeltak, utan golv, efter smeden Theodor Göthberg. Samtliga smedjans verktyg har smeden egenhändigt tillverkat. Hjo byggnadsnämnd beviljade bygglov1974-09-05.    

1

1974-08-10 lämnade ordföranden in en ansökan till Tidaholms kommun om bidrag på kronor 5.000,- för att restaurera gamla småskolan i Fridene, kostnadsberäknad till kronor 25000,-

1974-08-18 ägde utflykten rum till Sventorps säteri och refererades i Västgötabladet:
"Det finns sevärda och intressanta platser i bygden."
Friden - Fröjered - Korsberga hembygdsförening hade ordnat en trevlig sammankomst på Sventorps säteri i Fröjered. Deltagarna, ett 30-tal, samlades vid Kungsbacka torp där baron Claes von Essen välvilligt hade ställt upp som ciceron, hälsade deltagarna välkomna och gav en orientering om fornlämningarna som finns på den ås, som går genom säteriets ägor.
Först besågs en offerkälla, den s k Kungsbackakällan. Sedan företogs en en vandring genom skogen till torpet Lillemon, där det funnits en gammal fångstgrop för varg, Därefter besågs domarringar, forngravar och gravrösen. Rundvandringen fortsatte sedan söder om Svenstorp, där en offerplats från förkristen tid finns. I den omgivande skogsparken växer imponerande granar och tallar.
I en skogsglänta dracks kaffe , varefter baron von Essen visade gårdsparken, där en mycket sällsynt orkidée, samt ett ovanligt träd benämnt ekal. De av föreningens medlemmar som ej var med vid tidigare besök fick tillfälle att se herrgårdsbyggnaden med dess intressanta interiör.
Ordföranden Allan Eng framförde deltagarnas tack och betonade att vi ej behöver göra långa resor för att finna intressanta och sevärda platser. Deltagarna skiljdes därefter, glada över att ha fått bese en del av vår hembygds mest sevärda platser.<<<<<

1974-08-25 inlämnades en ansökan till Hjo kommun. Sakkunnig hjälp har anlitats av Ernst Lefvander vid Västergötlands fornminnesförening. De begärda 5.000,- avslogs av Tidaholms kommunstyrelse, men beviljades av Hjo kommun.
Vid 1974 års utgång var föreningens kassabehållning 8.154,37 kronor.
<<<<<

1975-01-31 samlades man till årsmöte i Folkets hus i Blikstorp. Allan Eng valdes att leda förhandlingarna med Göran Jonsson som sekreterare. Erik Nilsson avsade sig vidare ledamotskap i styrelsen och Arne Johansson Storegården nyvaldes. Assar Andersson undrade vad styrelsen hade för planer med knektstugan i Klämmesbo och ladugården som stått i Stakahemmet. Ordföranden svarade att de arbeten som pågick med skolhuset och smedjan först måste fullföljas, men föreningen kunde lämpligen ha knektstugan som utflyktsmål till sommaren. Erik Nilsson efterlyste smideshammaren i smedjan. Förhandlingarna avslutades med kaffesamkväm och därvid höll rektor Torsten Smith ett uppskattat föredrag om "västgötska märkesmän från lagman Lumber på tusentalet till Karl Persson i Stallerhult." Till sist bortauktionerades överblivet kaffebröd till goda priser.

1975-10-07 samlades styrelsen hos Lennart Johansson Yans gård, dessutom var Gunnar Hansson och Assar Andersson närvarande.
Man diskuterade att till eftervärlden rädda stugan vid soldattorpet Bostället. Ägaren till soldattorpet, Gunnar Hansson kom nu med erbjudandet att skänka stugan till hembygdsföreningen. Styrelsen beslutade enhälligt att övertaga stugan och rusta upp den. En kommitté bestående av Allan Eng, Lennart Johansson och Assar Andersson utsågs att ordna erforderliga detaljer kring övertagandet. Gunnar Hansson lovade kontakta syskonen Persson, vilka äger lösöret i stugan, för att höra om det gick att köpa detsamma.
Styrelsen beslutade vädja till Fröjereds kyrkoråd att låta distinktionskorpral Kolléns gravsten stå kvar. Om denna skall tagas bort bör i så fall hembygdsföreningen kontaktas. Kollén var den siste soldaten i Fröjered, som bodde på Pershov. Gravstenen var så vitt styrelsen kunde erinnra sig den enda som fanns kvar på pastoratets kyrkogårdar över en soldat.Ordföranden meddelade att Gillis Johansson Mölebo lovat utföra målning och tapetsering i skolmuseet. Efter sammanträdet valde styrelsen ut tapeter till skolan.

1975-09-27 ägde en utflykt rum , refererad i pressen.<<<<<
"Hembygdsvänner företog torprunda på Hökensås"
I lördags var Fridene Fröjered och Korsberga hembygdsförening inbjuden till fam Assar Andersson, Lämmagårdstorp, för att göra en torprunda på Hökensås.
Efter välkomsthälsningar av Assar Andersson, som gladde sig åt att flertalet av föreningens medlemmar hörsammat inbjudan, for man uppåt Hökensås med bilar. Första anhalten var torpet som varit Svartekullas, Perstorps,                      
Pinkahemmets och Skråmmans indelta soldattorp.
Från gårdsplanen där kunde man se Fröjereds och Dala kyrkor. Sedan fortsatte färden förbi Kärrabo och många andra torp med karakteristiska namn. Vid Mossebo avslutades färden för denna gång och man återvände till Lämmagårdstorp. Flertalet av deltagarna berättade små episoder från torparnas liv, som de i sin tur hade hört. För nutidsmänniskan verkar kanske dessa små husgrunder och boplatser idylliska och romantiska, men man får snart tanken hur ofattbart svårt dessa människor hade det. Fru Annie Andersson väntade med dukade kaffebord och alla torpvandrarna lät sig väl smaka. Föreningens ordförande Allan Eng tackade fam Andersson samt Gunnar Hansson och Einar Persson som varit trevliga och kunniga ciceroner.
1975-10-20 köper föreningen soldattorpet "Pershov" på ekonomiska kartan benämnt "Bostället" för 600,- kronor av Gunnar Hansson. Stugan ligger på ofri grund, så man kom överens om ett 50-årigt gratisarrende av 220 m2 tomtmark. Det var verkligen en storartad insats Gunnar Hansson gjorde för kulturminnesvården, eftersom torpet var i ett ursprungligt skick utan några förändringar ut- eller invändigt.
1975 års räkenskaper slutade med en kassabehållning av 6.872,- kronor. Reparation av skolmuseet var den största utgiftsposten, 6.670,-, och Hjo kommuns bidrag, 5.000,-, den största inkomstposten.
<<<<<

1976-02-04 var hela styrelsen närvarande hos Ebba Jannerstedt i Blikstorp. Man planerade årsmötet till fredagen den 12 mars i Fridene missionshus med visning av skolhuset. Claes Astin eller fru Jespersson skulle kontaktas och annonsering ske i SLA, affischering i Korsberga, Fridene och Fröjered. Man bestämde även vinster till tre lotterier à ca 50,- kronor. Priset på kaffeförsäljning sattes till 3,- kronor. Ebba Jannerstedt utsågs att samordna bakandet av kaffebröd. Man utsåg kontaktmän för hembygdsföreningarnas samarbetsorgan inom Hjo kommun, nämligen Helmer Jonsson och Göran Jonsson med Lennart Johansson som suppleant.

1976-03-25 var det åter dags för årsmöte och Allan Eng kunde hälsa ett 50-tal personer välkomna till Missionshuset.<<<<<
Sven Bergström undrade om inte styrelsen borde göra en budget för året. Ordföranden och kassören svarade att det var svårt att göra då man inte visste de kommunala bidragens storlek om man fick några alls. Föreningen är dessutom beroende av frivillig arbetskraft och då är det svårt att planera arbetena i förväg. Detta var övriga mötesdeltagare införstådda med.
Ordföranden redogjorde för utförda arbeten och planerna för den närmaste tiden.
Styrelsen och ordföranden omvaldes.
Sven Bergström vill e att Hjo kommuns kulturnämnd skulle låta skriva av Fridene kommunalprotokoll för tiden 1862-1951. Styrelsen och Sven Bergström fick i uppdrag att göra denna ansökan.
Erik Nilsson undrade om föreningen var ansluten till Västergötlands hembygdsförbund som det står i stadgarna. Ordföranden svarade att någon uppsägning ej skett men något krav på medlemsavgift har ej inkommit. Kassören åtog sig att undersöka saken.
Styrelsen skall söka verksamhetsbidrag i Hjo och Tidaholms kommuner.
Efter kaffet visade Barbro Jespersson diabilder på byggnader från trakten som hon kommenterade.
Av verksamhetsberättelsen framgår att frampå vårkanten hade föreningen ett möte tillsammans med miljöforum i Tidaholm i Fröjereds församlingshem där Börje Löving talade om Västgötabergen och visade bilder på orchidéblommor.<<<<<
Man arbetade under sommaren med skolmuseet, ett rum iordningställdes. Vidare lades grunden till smedjan, brädfodringen lagades och trädgårdsarbete utfördes.
I september hade Tidaholm och Dimbo anordnat en hembygdsresa som gick till Eksjö, Albert Engströmmuseet, vandring på Skurugata upp till Skuruhatt och vidare till Albert Engströms barndomsbygd.
Iordningställandet av soldattorpet inleddes med att murstocken murades om och 
yttertaket blev omlagt.

Verksamhetsbidrag söktes i båda kommunerna och från Tidaholm rehölls 1500,- kronor. Kassabehållningen 1976-12-31 uppgick till 4.841,89 kronor. Målningsarbete i skolan och takomläggning i soldattorpet kostade ca 3.500,- kronor
Se! tidningsurklipp "Gamla småskolan i Blikstorp görs om till museum.

1977-01-19 samlades styrelsen hos Allan Eng. Rektor Tore Persson kontaktades och han lovade att hålla ett föredrag på årsmötet den 11 februari. Styrelsens damer bakar kaffebröd och åt ordföranden och Ebba Jannerstedt uppdrogs att skaffa vinster till lotterierna, lottpris 1,-. Man uppdrog åt sekreteraren att låta trycka nya medlemskort. Uppbörd av medlemsavgiften skall ske liksom tidigare genom uppbördsmän. Åt ordföranden uppdrogs att söka bidrag från Hjo kommun.
<<<<<

1977-02-11 är åter årsmötet förlagt till Blikstorps Folkets hus. Allan Eng och Göran Jonsson sitter vid bordet och det blir omval på alla poster.
Karl-Axel Andersson frågade varför inget bidrag erhållits från Hjo kommun 1976. Ordföranden svarade att 5.000,- kronor erhällits 1975 och därför ville inte styrelsen återkomma redan året därpå. För 1977 har ansökan ingivits.
Sven Bergström frågade vad lärarinnebostaden i gamla skolan skulle användas till samtidigt som han redogjorde för vad byggnaden hade använts till sedan den uppfördes i mitten på 1800-talet. Ordföranden svarade att Ernst Lefvander gjort ett förslag som innebar att bostaden skulle återställas i ursprungligt skick så långt det kunde gå och framhöll vidare att styrelsen vore tacksam om medlemmarna kom med förslag angående bostaden.
Kassören upplyste om att föreningen är medlem i Västergötlands hembygdsförbund i och med att prenumeration sker på tidskriften Västgötabygden.
Eftersom det var föreningens tur att arrangera den gemensamma hembygdsresan uppdrogs åt styrelsen att ordna detta..
Ordföranden riktade ett tack till alla som hjälpt till med föreningens verksamhet under året varefter kaffedrickning och lotteridragning vidtog.
Kvällen avslutades med att Tore Persson höll ett uppskattat föredrag där han berörde Orleka gamla kyrka och sägner om denna. Han uppmande föreningen att forska vidare i denna kyrkas historia.
Se! tidningsurklipp " Intressant föredrag om Orleka och Svinabäcken".<<<<<

1977-04-14 var styrelsen samlad i skolmuseet. Närvarande var: Allan Eng, Lennart Johansson, Alice Stener, Ebba Jannerstedt, Birgit Gustavsson, Alf Johansson, Folke Eng och som gäst Helmer Jonsson Sänneryd.
Hembygdsresan diskuterades och det beslöts att Alice Stener skulle vidtala Börje Löving för att med hans hjälp få kontakt med Västgöta-Bengtsson. Ett önskemål var att få honom som färdledare på resan som skulle äga rum en söndag (l4/8-4/9). Målet var Mariestad med rundvandring, Lugnås m m. Om förslaget ej gick i lås var ev Julitta i Sörmland ett alternativ. Till resekommitté valdes Göta Lindholm, Börje Löving och Sigvard Eng.
Vidare beslutades att en vandring på Hökensås-Larskullen skulle äga rum under försommaren. Helmer Jonsson hade vänligheten att ställa upp som vägvisare. Utfärden skulle företagas en lördagseftermiddag då var och en fick ta med lämplig förtäring. Vid detta tillfälle skulle en liknande utfärd till Orleka diskuteras. Kassören meddelade att föreningen erhållit 1.500,- kronor från Tidaholms kommun.
Han berättade vidare att murstocken och den öppnaspishärden i soldattorpet hade renoverats av Göran Westman med Olle Johansson Kullebo, Assar Andersson och honom själv som hantlangare. Arbetet hade varit mödosamt då snön låg meterdjup vid tillfället.
Beträffande vårens arbete beslöts att s k arbetskvällar skulle för Fridene bli måndagar vid skolmuseet, när det var lämpligt. Smedjan skall få nytt jordgolv samt rödfärgas, skolan förses med nya vindskivor och ev rödfärgas, ny dörr i gammal stil lovade Folke Eng att anskaffa. Vidare behöver hembygdsföreningens förråd av material katalogiseras. Beslöts att vädja till Göta och Erik Lindholm att ombesörja detta.

1977-08-21 HEMBYGDSRESA<<<<<

1977-12-07 beslutade Fröjereds församlings kyrkoråd att till hembygdsföreningen skänka den av församlingen ägda snickarboden belägen på Präsrbolet 1:1 i Fröjered under förutsättning att föreningen åtog sig att utvändigt rusta upp byggnaden.
Kassabehållningen var vid årets slut 6.161,53 kronor. Inkomster bl a 1.500 från Tidaholm och 600 för medlemsavgifter. Utgifter bl a auktionsinrop i Olofstorp, stenkvarn m m 660 kronor och inköp av medlemskort 159 kronor.

1978-03-07 hölls styrelsemöte hos Allan Eng. Hela styrelsen var närvarande utom Alice Stener som ersattes av Birgit Gustavsson.
Man beslutade att hålla årsmötet i Korsberga församlingshem. Greta Pettersson Torsbo ordnar serveringen med erforderlig hjälp av styrelsen. Göran Jonsson visar bilder och berättar om s/s Trafiks återupprustning. Annonsering skall ske i SLA Tidaholmsdelen under rubriken "Anslagstavlan".
<<<<<

1978-03-29 var det första gången årsmötet förlades till Korsberga. Ordföranden hälsade ett 40-tal personer välkomna. Det blev omval på alla platser. Ordföranden redogjorde för arbeten under det kommande året, i soldattorpet skall möblerna återställas, det återstår en del inredningsarbeten i skolmuseet och smedjan, snickarboden vid Fröjereds prästgård kräver också underhåll. Lennart Johansson meddelade att Barbro Jespersson erbjudit sig att visa intressanta byggnader i Tidaholmstrakten. Hon fick själv bestämma tid för en sådan visning.
Assar Andersson föreslog att en torpinventering borde göras och gamla boplatser markeras. Det framhölls att en sådan inventering har utförts i Korsberga av Tore Persson (se Korsbergaböckerna). Lennart Johansson framhöll att en fullständig inventering skulle bli mycket arbetskrävande. Han föreslog att gamla boplatser letas upp med hjälp av personer som känner till sådana, en nummerskylt sätts upp på platsen och så mycket som möjligt noteras i en katalog om boplatsen och människor som bott där. Styrelsen fick uppdraget att förbereda en sådan inventering.
Alf Johansson frågade om någon närmare undersökning gjorts om Orleka kyrkoplats. Någon sådan hade inte gjorts och det föreslogs att föreningen skulle göra ett besök på platsen.
Börje Löving hade gjort en arkeologisk upptäckt mittemot gamla ålderdomshemmet i Korsberga, sannolikt en järnåldersgrav, och söder därom rester av terrassodlingar från samma tid.
Ordföranden tackade alla som hjälpt till med verksamheten under året. Kaffedrickning och lottdragning avslutades med att Göran Jonsson berättade och visade bilder av s/s Trafiks återupprustning.

1978 års verksamhet enligt Allan Engs anteckningar och årsberättelse.<<<<<
Medlemsantalet var vid årets slut 90 st. Skolmuseet har fått taket omlagt, nya vindskivor, brädfodringen lagats och rödmålats. Smedjan är nu färdig och skall utrustas med sin inventarier. I soldattorpet har golvet lagts om med gamla breda bräder. Gunnar Johansson Rödåkra har donerat en knekttavla med gårdsnamnet Bostället nr 877-127 under Skråmmen, tillhörande Skaraborgs regemente, Kåkinds kompani. 1673 hade den förste knekten torpet och den tolfte och siste knekten avled 1910.
Den kombinerade snickarboden och drängstugan i Fröjered som föreningen fått övertaga av stiftet är en timmerbyggnad från början av 1800-talet. Det sägs att fattigvårdens likkistor tillverkades där. Gamle prästabonden Bohlin minns hur det bankade och slog där om nätterna, något som folk trodde varslade om död, det spökade ordentligt i den "boa". Byggnaden har fått taket lagat och rödmålats och skall användas som förvaringsplats av gamla verktyg och redskap.
Till skolmuseet har donerats en en mycket gammal skolbänk från Klämmesbo skola och från Mölebo skola har föreningen mottagit en dubbelbänk.
Den 4 juni anordnades en utflykt med Barbro Jespersson som guide. Man tittade på gammal bebyggelse i föreningens sydvästra del, bl a besöktes Orlekas kyrkoplats.
Tio medlemmar var med på ångfartyget Trafiks färd till Vadstena. Man konstaterade att upprustningens resultat var mycket berömvärd.
Vi deltog i en av Tidaholms hembygdsförening anordnad resa, varvid flera minnesmärken besöktes, bl a ett restaurerat soldattorp och Habo Hembygdsgård väckte stor beundran.
Kassabehållningen vid årets slut uppgick till kronor 7.591,35. Nu har man fått verksamhetsbidrag även från Hjo kommun 1.500,- och Tidaholm 1.500,- och under året har man haft utlägg på ca 2.000,- för material, rödfärg m m.

Se! tidningsurklipp 1978-07-27. "Soldattorp restaureras av flitig hembygdsförening".

1979-02-08 samlades styrelsen hos Arne Johansson i Storegården. Det beslutades att årsmötet skulle hållas i Fröjereds församlingshem och föredragshållare skulle bli dipl.ing. Mac Key, som redan var tillfrågad. Kaffe skulle serveras till ett pris av 5 kronor. Bröd skulle bakas av styrelsens damer och/eller herrar. Inköp av kaffe skulle ombesörjas av Ebba Jannerstedt. Fyra lotterier à 1,-. Personliga kallelser skulle utsändas och annons utsättas i SLA Tidaholmsupplagan under "Anslagstavlan".<<<<<

1979-02-23 i Fröjereds församlingshem kunde ordföranden hälsa ett 60-tal årsmötesdeltagare välkomna. De stadgeenliga ärendena avklarades snabbt och hela styrelsen omvaldes
Föreningens fortsatta verksamhet diskuterades flitigt. Man var överens om att torpinventeringen, som planerades föregående år, borde bli av. Lennart Johansson upplyste om att soldattorpen hade inventerats tillsammans med Rolf Anefält som skall skriva en artikel om dessa i "Dimbobygden". Förslag till lämpligt utflyktsmål; den nyupptäckta järnåldersgraven och terrassodlingarna i Korsberga och samtidigt söka upp järnåldersgravarna i Dannemarkaskogen. Bergström påpekade att föreningen borde tillvarataga gamla verktyg och redskap och förvara dessa på lämpligt ställe. Lennart Johansson upplyste då om att den gamla magasinsbyggnaden i Fröjereds prästgård lämpligen kunde användas.
Börje Löving rapporterade att fotografier på korsbergabor insamlats av deltagare i "Korsbergakursen" och finns nu på Korsberga bibliotek. Vidare finns dagböcker från Korsberga skola från 1847 i obruten följd fram till våra dagar. Dessa hittades på gamla skolvinden och förvaras nu i skolans arkiv.
OBS! - Från och med 1992 finns fotografierna i en pärm hos hembygdsföreningen på museet i Tegelskolan och skolans dagböcker förvaras i Hjo kommuns arkiv -.
Mötet avslutades med kaffesamkväm samt ett uppskattat föredrag med bildvisning av Mac Key och hans hustru Elisabeth över ämnet "Uppsola en annan historia".<<<<<

1979-05-04 avhölls styrelse- och arbetsmöte i skolmuseet, 12 personer var närvarande.
Efter en stunds städning omkring skolhuset och smedjan samlades man i lärarinnebostaden och ordföranden förklarade sammanträdet öppnat. Kommande arbeten diskuterades. I skolans kök skall korkmatta och skivor borttagas så att trägolvet blottlägges. Skivorna på väggarna skall tagas bort så att den ursprungliga pärlsponten kommer fram. Den nygjutna spiskupan skall putsas och limmas varefter köket är färdigt att målas. Folke Eng lovade att göra en ny ytterdörr, något som tidigare beslutats.
Dagsverksstugan i Fröjered; den del av golvet som är svampangripet ersättes med med ny golvbjälke och nya bräder, väggarna med tjärdrev.
Soldattorpet; fönster- och golvlister uppsättes, dessa får hämtas hos Douglas Karlsson, det limmade taket skall rengöras och golven skuras.
Torsdagskvällar utsågs till arbetskvällar. Eftersom det hunnit bli kallt och mörkt i lokalen förklarade ordföranden sammanträdet avslutat.

Utdrag ur 1979 års styrelseberättelse.<<<<<
Man konstaterade att kommunens delning inte hade missgynnat föreningen utan i stället verkat stimulerande. Soldattorpet är helt färdigt. Det återstår nu att utrusta det med lämpliga möbler, av det som ingick vid övertagandet. I skolmuseet återstår möbler och lite inre målning. Det gäller att få tag i lämpliga saker, en del kan tas från det som blir över i soldattorpet. Smedjan är klar, har provkörts och fungerar bra. Hembygdsresan ordnades av Dimbo till den historiska Sandhemsbygden, en mycket intressant resa under hembygdsforskaren Knut Fredrikssons ledning. Föreningen önskar kunna förvärva en äldre byggnad i Korsberga, så att vi även där kan få en fast punkt.
Kassabehållningen vid årets slut uppgick till 7.591,25 kronor. Utgifterna består av försäkringspremier, elavgifter, lokalhyror, färg och tapeter m m. Båda kommunerna bidrar numera med 1.800,- kronor vardera. Medlemsantalet har stigit till 102 st.

1980-03-13 var hela styrelsen samlad hos Göran Jonsson på Styrshult och man beslöt att årsmötet skulle hållas den 10 april i Blikstorps Folkets hus. "Sajmon" från Hjo skulle tillfrågas om ett kåseri. Kaffeservering i vanlig ordning och tre lotterier, Ebba Jannerstedt ordnar blomlotteriet, Arne Johansson ostlotteriet och Sigvard Eng ett som han själv väljer. Annons i SLA och Västgötabladet samt affischering. Man beslutade att på årsmötet föreslå en tipspromenad i vår vid soldattorpet tillsammans med Fröjereds LRF-avdelning.
<<<<<

Det var föreningens tur att arrangera hembygdsresa och man beslutade undersöka om det gick att förlägga resan till Kinna där en mycket aktiv hembygdsförening finns. Ebba Jannerstedt åtog sig att kontakta denna förening.
"Dimbobygden" vill ha hjälp med artiklar från vår bygd.

1980-04-10 hälsades ett 50-tal personer välkomna till årsmötet i Blikstorps Folkets hus.
Eftersom det inte förelåg några avsägelser omvaldes styrelsen som vanligt.
Den tidigare diskuterade torpinventeringen togs upp på nytt. Inom Korsberga socken har kompletteringar gjorts till den tidigare torpkartan. Tore Persson och Börje Löving håller på att göra denna färdig och som föreningen kan få överta. Vad beträffar Fridene och Fröjered så beslutades att intresserade medlemmar skulle samlas i sommar vid Fridene småskola för att närmare gripa sig an torpinventeringen.
Det beslutades att den omhändertagna ladugården i Stakahemmet skulle erbjudas Fågelås hembygdsförening.
För att i Korsberga öka intresset för hembygdsföreningens verksamhet fick styrelsen med Börje Löving och John Romell i uppgift att undersöka möjligheten att för föreningens räkning förvärva någon lämplig byggnad t ex ett soldattorp.
Måndagskvällar bestämdes till arbetskvällar med samling i Fridene småskola kl 1900 och där den fortsatta verksamheten skulle bestämmas.
Styrelsens förslag om en tipspromenad vid soldattorpet tillsammans med Fröjereds LRF-avdelning bifölls.
1980 var det föreningens tur att arrangera hembygdsresan. Förslaget var en resa till Kinna, vars hembygdsförening lovat att hjälpa till. Till resekommitté utsågs Ebba Jannerstedt, Ann-Vivi Eng och Arne Johansson.
Arrangörerna av en kulturvecka i Tidaholm med början den 10 maj hade kommit med en förfrågan om vår medverkan. Mötet utsåg Lennart Johansson och Sigvard Eng att ta fram fotografier från Fröjereds Bruk.
Visthusboden, som står i Wassbäcken, och som kyrkorådet erbjudit föreningen, skall tas om hand och flyttas om en lämplig plats kan anvisas av kyrkorådet.
Mötet avslutades som vanligt med kaffeservering och lottdragning samt ett uppskattat kåseri av "Sajmon" Rune Simonsson, Hjo Tidning.<<<<<

1981-03-24 var hela styrelsen utom Lennart Johansson samlad hos Allan Eng. Det beslutades att årsmötet skulle avhållas den 9 april i Korsberga församlingshem och att ordföranden skulle ordna underhållningen. Styrelsen beslutade också att på årsmötet föreslå en tipspromenad vid soldattorpet i likhet med föregående år. Dessutom en promenad under ledning av Börje Löving och Helmer Jonsson till Hedsmossen i Korsberga.

1981-04-09 kunde Allan Eng hälsa 60-talet närvarande i Korsberga församlingshem. Eftersom inga avsägelser inkommit så blev styrelsen omvald på nytt.
Utflykten till Hedsmossen bestämdes äga rum söndagen den 17 maj kl 1300 ledd av Helmer Jonsson. Tipspromenaden vid soldattorpet, i likhet med föregående år, skulle gå av stapeln fredagen den 12 juni kl 1900.

<<<<<

Börje Löving redogjorde för ett eventuellt förvärv av ryttaretorpet "Rytterås" under Lilla Solberga. Nuvarande ägaren Philip Rytterås var villig att överlåta huset till föreningen. Byggnaden ligger på ofri grund. Markägaren har ännu inte tillfrågats. Om problem med markägaren skulle uppstå så diskuterades möjligheten att flytta byggnaden till Korsberga. Till kommitté för vidare utredning av frågan utsågs Börje Löving, Folke Eng, John Romell och Göran Jonsson.
Korsberga Tegelbruk har erbjudits föreningen av ägaren Douglas Karlsson. Mötet enades om att föreningen ej hade resurser att rusta upp eller underhålla en så stor byggnad. Man var dock överens om att tegelbruket var av stort industrihistoriskt intresse och borde om möjligt bevaras. I varje fall bör en ordentlig dokumentation göras, fotografier och övriga uppgifter om bruket samlas. Det beslutades att en skrivelse skulle sändas till länsarkivarien , vilket Börje Löving åtog sig att göra.
Möjligheten att göra en torp- och backstugeinventering i Fröjered- och Korsbergadelen av Hökensås diskuterades. En kommitté bestående av Assar Andersson, Gunnar Hansson och Helmer Jonsson utsågs att leda inventeringen.
Efter kaffet och lottdragningen kåserade Bengt Fransson från Åsarp utifrån egna minnen under rubriken "Så va dä förr".<<<<<

1981-08-25 beslutade Fröjereds kyrkoråd att bortskänka ett gammalt magasin på Vassbacken till föreningen med förbehållet att det inte flyttades från Fröjereds socken.

1981-10-24 invigdes skolmuseet i samband med ett höstmöte med ett 50-tal besökare. Efter det att besökarna hade tittat på skolan gick man till Fridene missionshus där det hölls föredrag av antikvarie Nils Fredrik Beerståhl som pratade om Vädbjörntorp.
Kassabehållningen vid årets slut uppgick till kronor 18.774,-.<<<<<

1982-03-22 samlades styrelsen hos Alice Stener. I vanlig ordning beslutade man om årsmötet.
Styrelsen var överens om att tomtmark till drängstugan och visthusboden i Fröjered måste säkerställas. Ordföranden lovade att kontakta pastoratskyrkorådet och i övrigt ta reda på vad som erfordrades.

1982-04-15 var det åter dags för årsmöte i Fröjereds församlingshem. Allan Eng kunde som vanligt hälsa ett 60-tal medlemmar välkomna. Två nya revisorer valdes; Sven Rogbäck och Sven Andersson. Tipspromenaden vid soldattorpet beslutades. Assar Andersson redogjorde för den påbörjade torpinventeringen, som hittills dock mest handlat om att införskaffa kartor. Intresserade uppmanades att samlas i skolmuseet andra måndagen i maj kl 1800 för att dra upp riktlinjer för det fortsatta arbetet.
Efter det obligatoriska kaffesamkvämet talade Sigvard Eng om släktforskning, Börje Löving berättade en 1700-talshistoria om vad en torpare från Dannemarka fått uppleva. Mötet avslutades med att Bertil Svensson Mariestad visade sin film "I by och bygd".

1982-06-26 skickar ordföranden en skrivelse till stiftsnämnden. På jordbruket Prästbolet 1:1 i Fröjered finns en överflödig timmerbyggnad, som den förre arrendatorn fått för att bortforsla den. 1977 frågade han föreningen om vi hade intresse av byggnaden. Undersökningen visade att den var gammal och därför intressant att bevara. Föreningen vill nu få förvärva, arrendera eller på annat lämpligt sätt få rätten till en tomt kring denna byggnad. Till denna plats vill vi flytta en visthusbod av timmer 3,5x4,5 m och som nu står på Gunnar Johanssons mark. Han har köpt bostaden på Prästbolet, Vassbäcken, men visthusboden undantogs vid köpet. Hembygdsföreningen har 130 medlemmar och har iordningställt skolmuseum,bysmedja och soldattorp. I hopp om en positiv bedömning undertecknat av Allan Eng.<<<<<

1982-10-11 får föreningen svar från Skara stiftsnämnd. Den föreslagna tomten synes ligga allt för bra till, d v s den kommer att kosta 3-5 kronor/kvadratmeter att köpa, således blir den för dyr. Nämnden föreslår i stället ett område norr om skolan och som kostar 1kr/m2. Området är välbeläget och blir ej använt som tomtmark och har utrymme för flera hus och stugor. Kommunen synes ej ha planer på badplats i området.
Av verksamhetsberättelsen framgår att att föreningen har 141 medlemmar. En inventarieförteckning har upprättats för sodattorpet och inventering pågår i skolmuseet och smedjan, ny ytterdörr har satts in i skolan. Föreningen har övertagit inredning, kassaböcker m m från M A Janssons Lanthandel i Fröjered.
Utfört en soldattorpsinventering åt försvaret med anledning av indelningsverkets 300-årsjubileum.
På Hökensåssluttningen har 53 boplatser markerats och noteringar gjorts.
Kassabehållningen vid årets slut uppgick till kronor 11.672,95. Man har betalt arbete och material för byggnaderna och inkomsterna har varit som tidigare; kommunala bidrag, medlemsavgifter och ränteinkomster.

1982-12-22 samlades styrelsen hos Allan Eng. Bergströms bok "Fridenebygd" kan förmedlas av föreningen men något ekonomiskt engagemang görs inte.
Dokumentationen av Korsberga Tegelbruk diskuterades. Allan Eng åtog sig att kontakta Hjo kameragrupp angående fotografier på bruket. Göran Johansson meddelade att han planerade att spela in på band intervjuer med tegelbruksarbetare.
Eyvind Fjellander, Skara Stiftsnämnd, har avgivit ett muntligt löfte om upplåtelse av mark vid Prästbolet 1:1 Fröjered för drängstugan och visthusboden

1983-03-01 är styrelsen samlad hos Arne Johansson i Storegården för att besluta om och ordna ett årsmöte i Blikstorps Folkets hus den 6 april. ordföranden fick i uppdrag att ordna underhållare, fyra förslag fanns, Hallbäck, Västgöta-Bengtsson, Arnborg och Gunnar Linde. Bröd för 100 personer skulle beställas av Arne Johansson i Hjo Hembageri, tårta skall serveras och bakas av föreningens damer. 4 st lotterier à 2 kr/lott. (Något 10-årsjubileum var tydligen inte aktuellt.)<<<<<

1983-04-06 hölls årsmötet i Blikstorps Folkets hus med 60 personer närvarande.Inga avsägelser förelåg utan styrelsen omvaldes som vanligt. Även revisorerna omvaldes.
Ordföranden meddelade att en utflykt till Orleka kyrkplats planerades till den 1 maj kl 0900 och att i mitten av maj se på fasta fornlämningar u bygden.Tipspromenaden vid soldattorpet planerades till i mitten av juni.
Preliminärt bygglov hade erhållits från Tidaholms kommun för den av stiftet utarrenederade tomtmarken för drängstugan och visthusboden.
En kommitté för att ordna hembygdsresan utsågs; Sigvard Eng, Sven Rogbäck, Greta Pettersson och Ann-Vivi Eng.
Den första valberedningen tillsattes och kom att bestå av Karl Gustavsson, sammankallande, och Rune Gunnarsson.
Intresserade medlemmar skulle träffas den 25 april för att förbereda sommarens verksamhet.
Efter kaffet gjorde ordföranden en kort återblick på föreningens 10 verksamhetsår och blommor överlämnades till Erik Nilsson. Därefter tog Västergötlands Hembygdsförbunds ordförande, Berit Hange Persson till orda och berättade om hembygsförbundets verksamhet och målsättning och anslutningen till riksorganisationen.

1983-05-20 får man avtalet klart med stiftet. Stiftsnämnden medger upplåtelse av nyttjanderätt till mark inom lönebostället Fröjered Prästbolet 1:1 enligt villkoren i avtal om anläggningsarrende för tiden 1983-01-01-- 1987-12-31. Arrendeavgiften första året 100,- kronor.<<<<<

1983-05-02 var styrelserna i hembygdsföreningarna och LRF-avd kallade till ett möte på Stora Hotellet i Tidaholm. Länsstyrelsen informerade om arbetet med fastighetsbeteckningsreformen, som skulle samordnas med revideringen av länets ekonomiska kartor.

1983-11-29 var funktionärer och medlemmar samlade hos Lennart Johansson i Yan. Närvarande var: Allan Eng, Sigvard Eng, Lennart Johansson, Assar Andersson, Allan Nilsson, Gunnar Stener, Karl Karlsson, Helmer Jonsson, Sven Rogbäck, som gjorde anteckningar. Förhindrade var Börje Löving och Göran Jonsson.
Lennart Johansson föredrog Länsmuseets skrivelse angående hjälp att kartlägga fornlämningar, t ex gravar, boplatser, järnframställningsplatser, s k svarta fläckar, offerplatser, heliga källor, gamla vägbroar, fornåkrar, fångsgropar, linbråkningsgropar, tjärdalar m m, även lösfynd såsom stenverktyg, guld, silver och mynt m m. Man beslutade att dela upp området, där 3-4 personer skulle genomföra en fullständig undersökning i nom sitt område.
Grupp 1. området öster om ån Yan inom Fröjereds och Korsberga socknar fram till Hjovägen vid Söran; Lennart Johansson, Assar Andersson, Helmer Jonsson, Sven Rogbäck.
Grupp 2. området norr om Hjovägen till Mofalla samt Fridene socken; Karl Karlsson, Börje Löving, Gunnar Stener, Allan Eng,Göran Jonsson.
Grupp 3. området västra delen av ån Yan inom Fröjereds socken; Sigvard Eng och Allan Nilsson.
Grupperna skulle vara färdiga före februari månads utgång, därefter skulle samtliga träffas för en slutlig genomgång. Lennart Johansson hade anskaffat kartmaterial.<<<<<

I 1983 års verksamhetsberättelse redovisas att föreningen har 155 medlemmar, att underhållsarbeten utförts på byggnader och tomter. Inventering av fornlämningar har utförts inför den fornlämningsinventering som Riksarkivet utför i länet. Cen 1 maj gjordes en utflykt till Orleka kyrkplats och Torstentorps ödetomt. Den 10 juni genomfördes årets tipspromenad av 100-talet deltagare vid soldattorpet. Den 21 augusti ordnade föreningen en resa till Värmland med besök på Geijersgården och vid Sveafallen.I julveckan medverkade medlemmar på Tidaholms museum med halmarbeten.Som dokumentation av Korsberga Tegelbruk har Göran Jonsson gjort bandinspelningar med tidigare tegelbruksarbetare.
Årets kassabehållning uppgick till kronor 16.348,42. Tidaholm har höjt sitt bidrag till 2.000,- kronor och några större kostnader har föreningen inte haft under året.<<<<<

1984-03-08 var hela styrelsen samlad hos Ebba Jannerstedt. Som vanligt gällde det att "fixa" till ett årsmöte. Lennart Johansson skulle kontakta "Åsakagänget" från Vartofta, som preliminärt lovat att komma.

1984-04-03 var det hela 80 personer närvarande, när ordföranden öppnade årsmötet i Korsberga församlingshem. (Man fick i all hast skaffa fram mera kaffebröd). Valen genomfördes helt enligt valberedningens förslag, d v s omval på alla poster.
Lennart Johansson presenterade ett programblad med aktiviteter för sommaren Ordföranden kom med den glädjande upplysningen att den nyligen upplösta Hästförsäkringsföreningen i Korsberga donerat 3.000,- till föreningen. Även valberedningen omvaldes varefter Helmer Jonsson framförde medlemmarnas tack till styrelsen. Efter fikat uppträdde "Åsakagänget".

Utdrag ur 1984 års verksamhetsberättelse.<<<<<
Vid årets slut var 160 medlemmar anslutna. Torpinventeringen har fortsatt på Hökensåssluttningen. Den 6 maj var det utflykt , med stor anslutning, till ett troligen nyupptäckt gravfält i Löpareskogen. ( vid inventeringen senare ansågs rösena vara odlingsrösen, trots att Holger Möller funnit en fin hålyxa där, när han undersökte några av rösena.) Två stenyxor och en flintklump var fynd som deltagarna fick se innan man begav sig till Korsberga kyrka där Börje Löving berättade om gamla terassodlingar söder om kyrkan och kalkmålningarna i sakristian m m. Den 1 juni hölls den traditionella tipspromenaden vid soldattorpet. Den 10 och 11 augusti medverkade föreningen i vidarebefordran av en budkavel med olika arrangemang däromkring med anledning av Hembygdens år. Budkaveln sändes genom varje landskap mellan hembygdsföreningarna och avslutades med en stor manifestation på Skansen. Budkaveln kom till oss via Tidaholm med hästskjuts, överlämnades till Allan Eng och kompani, för dagen iklädda gammaldags festkläder. Därefter transporterades budkaveln med Arne Anderssons veteranbil till Korsberga kyrka och dagen efter körde man den vidare till Fågelås hembygdsförening

 Söndagen den 14 augusti förrättades för första gången en friluftsgudstjänst vid soldattorpet. Den 26 augusti ordnade Tidaholmsföreningen en resa till Gränna med Andreémuseet, Brahehus och Röttle kvarn som besöksmål. Den 16 september ordnade föreningen kyrkkaffe i Fridene med visning av skolmuseet och smedjan.På Prästbolet i Fröjered har en ny grund lagts för den planerade flyttningen av visthusboden.
!984 års bokslut visar att kassabehållningen stigit kraftigt till kronor 26.276,-. Anledningen är ökade kommunal bidrag, Hjo 2.000,- och Tidaholm 3.000,-, samt en donation på kronor 3.000,-.

1985-03-19 var det åter dags för styrelsen att planera för årsmötet. Sammanträdet hölls hos Allan Eng.Föredrag av fil dr Gunnar Linde Skövde. Bröd för 80 personer samt även sockerfritt för några beställes av Arne Johansson. Lottpris 2,- och annonsering som vanligt och vid årsmötet kommer styrelsen att presentera sommarens aktiviteter.

1985-04-19 var årsmötet förlagt till Fröjereds församlingshem. Allan Eng kunde återigen hälsa 60-talet personer välkomna. Kort parentation och en tyst minut hölls över de bortgångna Ebba Jannerstedt och revisorn Erik Lindholm. Folke Eng valdes in i styrelsen och Einar Boström blev ny styrelseledamot. Börje Löving framförde från deltagarna i Medborgarskolans kurs om Korsberga i gammal tid, ledd av framlidne Tore Persson, erbjudandet att föreningen skulle få överta överskottet av försäljningen av Korsbergaböckerna och restupplagan av böckerna , men även att ta ansvaret för eventuell tryckning av ny upplaga. En skrivelse i ärendet hade inlämnats , undertecknad av Börje Löving och Ingrid Indebetou. Mötet beslutade ta emot erbjudandet och bankboken med innestående medel (3.383,40) omhändertogs av föreningens kassör. Mötet beslöt att undersöka möjligheten av en nytryckning av den gröna Korsbergaboken, som var slutsåld. Efter kaffet talade Gunnar Linde om ortnamnsforskning

1985-12-12 var styrelsen samlad för att ge kassören fullmakt att öppna ett postgirokonto och att kvittera ut föreningens medel och värdehandlingar.
<<<<<

Utdrag ur verksamhetsberättelsen för år 1985.
Medlemsantalet uppgick vid årets slut till 160 st och kassabehållningen till 27.739,- kronor. Flyttning och reparation av visthusboden kostade 4.776,- kronor och ränteinkomster uppgick till 3.097,- kronor. Gamla visthusboden var nu flyttad till Prästbolet. Tipspromenade vid soldattorpet lockade ett 100-tal deltagare. Den 5 juni var föreningen medarrangör i "Musik i folkton" ordnat i Korsberga där bl a en Schweizisk folkdansgrupp uppträdde. Den 25 augusti hölls gudstjänst vid soldattorpet, varvid Ulf Ressel Stockholm till föreningen överlämnade 1.000,- kronor och två inramade fotografier av soldaten Collin och hans hustru. Föreningen löste sedermera ett gravbrev för Collins grav i Fröjered. Hembygdsresan, arrangerad av Dimbo gick väster ut bl a vagnsmuseet i Vara och Sparlösastenen.

1986-03-20 var styrelsen samlad hos Lennart Johansson för att planera årsmötet. Som föredragshållare skulle Filip Rytterås anlitas, Arne Johansson ordnar som vanligt "fikat" för 100 personer. Man beslutade att Ingrid Indebetou och Börje Löving skulle blomsterhyllas för deras arbete med Korsbergaboken.<<<<<

1986-04-18 var 70-talet medlemmar närvarande vid årsmötet i Blikstorps Folkets hus.
Efter att Allan Eng avböjt omval valdes Arne Möller Löpareskogen till ny ordförande. (Valberedningen hade nu fått anstränga sig lite, när Långe -Karl ringde och ville ha mig till ny ordförande. Det kom mycket överraskande och jag fick några dagars betänketid.). Ejnar Boström flyttades upp som ordinarie ledamot i styrelsen och Ingert Indebetou nyvaldes som styrelsesuppleant. Det utsågs kontaktpersoner som skulle utöva tillsyn av föreningens olika byggnader m m, Sigvard och Marianne Eng i Fröjered, Ebbe och Helene Johansson för soldattorpet, Allan och Ann-Vivi Eng för skolmuseet samt Ingert Indebetou och Börje Löving i Korsberga.
Allan Engs sista uppgift som ordförande var att tacka Börje Löving och Ingert Indebetou för deras arbete med nytrycket av Korsbergaboken del 1. Tack framfördes också till Alice Stener som avböjt omval. Hon hade varit med i styrelsen alltsedan starten 1972.
Sigvard Eng framförde föreningens tack till Allan Eng för hans stora insatser för föreningen, som ordförande alltsedan 1974. Efter kaffe och lottdragning visade Anders Meijer ett bildspel "På strövtåg i Hjo och Vätterbygd".
Se! tidningsurklipp "Arne Möller blev ny ordförande efter Allan Eng".<<<<<

1986-04-29 var den nya styrelsen samlad hos Arne Möller i Löpareskogen, närvarande var också Ingert Indebetou och Olle Johansson. Till Västergötlands hembygdsförbunds årsstämma i Hjo den 2 maj utsågs Arne Möller att ordna med den efterfrågade hjälpen vid utspisningen. Ebbe och Helene Johansson skulle svara för frågorna vid den traditionella tipspromenaden den 13 juni, Sigvard Eng lotterier,Lennart Johansson annonsering, korvgrillning skulle ordnas , även någon form av underhållning skulle ordnas.Göran Jonsson fick i uppdrag att kontakta kyrkoherden angående friluftsgudstjänsten vid soldattorpet som skall hållas i slutet av augusti.
Föreningsbanken ville ordna en träff tillsammans med föreningen i samband med att 1877-1882 års ekonomiska kartaskulle utkomma i nytryck. Ordföranden och sekreteraren utsågs att representera föreningen om träffen kom till stånd. Ingert Indebetou till föreningens ombud vid Hembygdsförbundets årsstämma i Hjo. Rolf Anefelts bok "Indelta armén i Vartofta härad" skulle inkäpas i två exemplar. En skulle förvaras i soldattorpet och en överlämnas till Korsberga bibliotek.

1986 års verksamhetsberättelse bekräftar att föreningen nu har 179 medlemmar. Visthusboden har rödmålats och underhållsarbeten utförts. Den 13 juni deltog ett 100-tal i tipspromenaden vid soldattorpet. Den 10 augusti ordnade föreningen hembygdsresan under Sigvard Engs ledning. Man besökte Faledreven och von Döbelns födelsehem Torpa och sedan bar det iväg till Götala herrgård i Skara där veterinärmuseet, domkyrkan och fornbyn besöktes. Den 24 augusti hölls en välbesökt friluftsgudstjänst vid soldattorpet med Ingvar Sundin. Den 21 november ordnades höstmötet i Korsberga församlingshem med lantmäteriets gamla kartmaterial som tema. Eftersom Länsbildningsförbundet beviljat 2.000,- kronor i bidrag till kulturprogram kunde ordföranden beställa diabilder på vårt kartmaterial på bygdens hemman och byar från 1645, som behjälplig att tyda texterna var släktforskarföreningens ordförande Nils Grenabo anlitad. Kassabehållningen vid årets slut uppgick till kronor 33.741,-.<<<<<

1986-09-10 var samtliga i styrelsen samlade i skolmuseet i Fridene. Det beslutades att föreningens ordförande skulle anteckna sig som kulturhistoriskt ombud vid Skaraborgs länsmuseum i Skara, 100 lotter beställdes av riksförbundet, skulle säljas till stöd för att skapa ett Sverigehus i Chicago, USA. Höstmötet diskuterades och bestämdes till den 24 november i Korsberga församlingshem. Ordföranden skulle söka bidrag till kulturprogram, annonsering som vanligt i SLA och Västgötabladet, Arne Johansson ordnar "fikat". En studiecirkel "Här har du din hembygd" diskuterades. El-frågan och uppvärmningen av skolmuseet måste åtgärdas och 5.000,-kronor fick Allan och Folke Eng för detta ändamål. Ordföranden hade köpt in 4 st. kartblad över föreningens område av den nyupptryckta ekonomiska kartan över Skaraborgs län 1877-1882 i skala 1:20000.

1987-02-19 var Sigvard Eng värd för styrelsemötet . Man beslutade om årsmötet i sedvanlig ordning, Birgitta Birgersson Hjo som kåserar om Hjo, skulle tillfrågas. Arne Möller presenterade ett förslag till en hembygdsskrift, som skulle kunna tryckas för en låg kostnad, då han själv skulle utföra tryckningen på sin kopiator. Börje Löving hade lovat korrekturläsa skriften och sedan skulle ett 50-tal exemplar tryckas. Kassören berättade att sedan föreningen övertagit restupplagan av Korsbergaböckerna hade inbringat en vinst på ca 2.000,- kronor. Den 16 maj firar Korsberga skola 150 år och detta ville man ha hjälp med. Folke Eng och Lennart Johansson lovade ställa upp. Det beslutades på förslag av Göran Jonsson att träkors skulle sättas upp för att markera kyrkplatserna i Fröjered och Orleka. Markägarna skulle först kontaktas.<<<<<

1987-04-10 kunde Arne Möller vid årsmötet hälsa 70-talet närvarande välkomna i Korsberga församlingshem. De av valberedningen föreslagna till omval valdes och de stadgeenliga ärendena var snabbt avklarade. Medlemmen Karl Karlsson Hamrum, Korsberga, skänkte en egentillverkad ordförandeklubba. Efter sammanträdet var det kaffesamkväm och kyrkoherde Ingvar Sundin underhöll med gitarrspel och sång.
Sven-Erik Johansson Borrbäck, Hjo, kåserade om originella Hjobor m m. Den av ordföranden sammanställda skriften "Hembygdsbok nr I" var klar och kunde köpas för 35 kronor.

1987-04-29 sammanträdde styrelsen och sex medlemmar för att diskutera sommarens verksamhet. Tipspromenaden vid soldattorpet bestämdes till den 12 juni. Lennart Johansson åtog sig att ordna med detta. Arbetet med minnesmärkena vid Orleka och Fröjered skulle utföras efter samråd med kyrkoarkeolog Ragnar Sigsjö. Eventuellt kunde minnesmärket bestå av ett träkors, som Folke Eng åtog sig att tillverka när tillstånd och ritningar var klara. Sven Rogbäck redogjorde för det arbete som utförts med torpinventeringen. 90 torp och och boplatservar markerade och anteckningar gjorda, huvudsakligen utefter Hökensåssluttningen med Lillån som västlig gräns. En fortsättning med arbetet i Fridene och Fröjered diskuterades, något som borde utredas vidare och man beslöt bordlägga ärendet till ett kommande sammanträde. Visthusboden och drängstugan i Fröjered bedömdes f n vara kompletta efter att ha försetts med en del inventarier. Korsbergaböckerna av Tore Persson diskuterades eftersom den gröna boken nu var slutsåld. Karl Gustavsson åtog sig att undersöka om föreningen fick utnyttja gamla kommunarkivet i brandstationen i Blikstorp till förvar av ömtåliga handlingar m m. Birgitta Birgersson kom dragande med 200 lotter från hembygdsförbundets rikslotteri, lottpris 5,- att redovisas senast den 15 september.
<<<<<

1987-10-20 var hela styrelsen samlad hos Sigvard Eng och höstmötet planerades. Hjo kulturnämnd hade framställt 50 ex av den gröna Korsbergaboken och det beslutades att den skulle säljas till ett pris av 40,-/st. Ordföranden informerade om den riksomfattande kampanjen "Levande landsbygd" där Riksförbundet för Hembygdsvård föreslår bildandet av bygdekommittéer. Styrelsen beslöt att för närvarande ej vidtaga några åtgärder. Ordföranden hade planer på att göra en förtydligande sammanställning av fornminnesinventeringen inom föreningens område. Om länsantikvarien inte hade något att invända ställde sig styrelsen positiv till detta. (Har tyvärr ännu inte blivit verklighet.). Det beslutades att inhandla Gunnar Arnborgs bok "Mulens marker".

1987 års verksamhetsberättelse.<<<<<
Den 12 juni hade ett 80-tal personer lockats till tipspromenaden vid soldattorpet. Efter promenaden spelade och sjöng Sören Fridh.
Den 23 augusti ordnade Tidaholm årets resa som gick till Lidköping. Skarlundahögen och Stola säteri besöktes med ägarparet som guider. På hemvägen besöktes länsmuseet och fornbyn i Skara och ett uppehåll gjordes vid Gudhems klosterruin.
Den 30 augusti var det friluftsgudstjänst vid soldattorpet.
Höstmötet den den 13 november var förlagt till Fridene där det var öppet hus i skolmuseet och Långe-Karl och Göthberg hade fått fart på "smie-härn" i smedjan. Efteråt var det kaffesamkväm i församlingshemmet då Sigvard Eng visade diabilder från gångna års aktiviteter.
"Fridene Fröjered och Korsberga Hembygdsbok nr I" utgavs i 140 ex och såldes snabbt slut. Den hade sammanställts av Arne Möller och innehåller en historisk betraktelse över föreningens område, handlingsprogrammet för svensk hembygdsrörelse, avskrift av handlingar från 1747 års skifte av byskogen Hallåsen inkl karta, beskrivning av Johan Möllers "språk och folkminnesuppteckningar", den gamla sagan om "Gullhönan i Korsberga kullar" med tillägg i nyare tappning och med Ninni Ahlmans illustrationer, citat ur böcker om Korsberga kullar, J. Möllers svar på ULMA:s frågelistor om bad och bastu, en beskrivning av arbetsåret 1880 för hemmansägaren Josef Erlandsson i Mölebo samt hustru Kajsas arbetsår., jaktens och fiskets betydelse för hushållningen, gamla talesätt, gåtor, en svinaktig visa,en liten historia när tändstickan kom till Fridene.
Kassabehållningen vid årets slut uppgick till 43.948,- kronor, inkomster 15.765,- och utgifter 14.556,-. Den största utgiftsposten var Åkes Elektriska 4.759,- och som avsåg allt elektriskt i Skolmuseet i Fridene.
<<<<<

1988-02-16 var styrelsen samlad hos Arne Johansson. Närvarande var dessutom Bernt Söderström, Karl Gustavsson och Allan Eng. Årsmötet och årets aktiviteter planerades. Tillståndet från länsstyrelsen om tillstånd att sätta upp träkorsen vid kyrkplatserna var klart. Vid grävningen skulle museieintendenten i Tidaholm vara närvarande. Det beslutades att de två i Korsberga och Fridene pågående studiecirklarna "Här har du din hembygd" skulle subventioneras av föreningen med 60,- kronor per deltagare. Styrelsen ansåg att eftersom studiecirklarna dokumenterade gamla platser och namn gjordes en kulturhistorisk insats som var väl värd att stödja. Bernt Söderström presenterade planerna på "bygdegårdens dag" den 24 juli i Korsberga. Flera sponsorer och ideella föreningar stod bakom arrangemanget. Han framförde önskemål om att hembygdsföreningen vid detta tillfälle skulle ordna en tipspromenad med gamla föremål. Styrelsen ställde upp på detta, men någon avgift fick inte tagas ut. Däremot skulle vi få presentera vår verksamhet, sälja hembygdsböcker, värva medlemmar. Långe-Karl skulle visa hur en tjärbränning gick till i den gamla tiden. Sigvard Eng och Karl Gustavsson utsågs till kontaktmän med Allan Eng ersättare. Det Söderströmska gippot blev mycket lyckat; en folkfest av sällan skådat slag i Korsberga med festplatsen och den nyrenoverade dansbanan i centrum för arrangemanget. Einar Boström berättade att det fanns gamla fotonegativ (glasplåtar) från Thiléns i Korsberga, bl a Rusarpa marknad. Han fick i uppdrag att kontakta släktingen Rolf Johansson om hembygdsföreningen kunde få ta hand om dessa.

1988-04-07 hölls årsmöte i Fröjereds församlingshem. Ordföranden Arne Möller hälsade 70-talet mötesdeltagare välkomna och samtidigt erinrade han om att föreningen varit verksam i 15 år.Valberedningen kunde föreslå omval på alla poster och de stadgeenliga ärendena blev snabbt klubbade. Birgitta Birgersson från Hjo hembygdsförening informerade oss om att Hjo kommun den 1 januari skulle överta Hjo museum av Hjo hembygdsförening och en arbetsgrupp i kommunen skulle tillsättas för att utreda detta och där skulle representanter från ytterområdena ingå.
Efter kaffe och lottdragning blev det en stunds underhållning av en stråkkvartett från Hjo musikskola under ledning av Billy Lätt.<<<<<

1988 års verksamhetsberättelse redovisar att föreningen hade 170 medlemmar och att medlemsavgiften är 10 ,- kronor, att träkors av ekträ har uppsatts på Fröjereds och Orleka gamla kyrkplatser. Den 17 juni var det som vanligt tipspromenad vid soldattorpet med ett 80-tal deltagare och den 21 augusti hölls friluftsgudstjänsten. I slutet av augusti anordnade Dimbo resan söderut till Bottnaryds kyrka och bygden däromkring. I november hölls höstmöte i Fridene församlingshem då Birgitta Forsgård sjöng skillingtryck. Ordföranden och Einar Boström hade färdigställt en fotosamling av Thiléns glasplåtar som deltagarna nu fick ta del av. De två studiecirklarna med 20 deltagare avslutades med besök på Länsbiblioteket i Skara och en resa till Lantmäteriet i Mariestad.
Kassabehållningen vid årets slut uppgick till kronor 35.253,-. Den största enskilda kostnaden var kopieringen av 55 st glasplåtarvilket gjordes på SLA i Skövde för 800,- kronor och 1.140,- kronor för studiecirkeln "Känn din hembygd".<<<<<

1989-01-22 sände ordföranden en skrivelse till kommunstyrelsen i Hjo angående tegelskolan (biblioteket) i Korsberga. Om ingen annan framtida användning finns för byggnaden är hembygdsföreningen intresserad av denna som ett framtida bygdemuseum, eftersom läget är mycket centralt och byggnaden i övrigt lämplig. Föreningen är beredd att diskutera förslaget om intresse finns hos kommunen.
Allan Eng som då var ledamot av kommunstyrelsen hade tidigare förberett oss i styrelsen på att tegelskolan skulle bli tillgänglig. När det s k Korsbergaprojektet (10.000.000): nya lokaler för förskolan och biblioteksfilialen m m skulle högtidligt invigas, blev hembygdsföreningen tillfrågad om att ordna en utställning av gammalt skolmaterial. Vid ett möte med representanter för lärare och skolledning gavs klara besked om att tegelskolan var aktuell för att rivas.
1989-02-14 beslutade kommunstyrelsens arbetsutskott, med anledning av hembygdsföreningens skrivelse om sitt intresse för tegelskolan i Korsberga, att remittera ärendet till byggnadsnämnden för förslag till helhetslösning i frågan

1989-01-27 artikel i Hjo Tidning "Hembygdsföreningen: Gör hembygdsmuseum av Korsberga bibliotek.

1989-02-08 vid det ordinarie sammanträdet var hela styrelsen samlad inklusive Allan Eng och Karl Gustavsson för att bese Tegelskolan i Korsberga och därefter hålla sammanträdet hos Arne Möller i Löpareskogen. Man beslutade om årsmötet och verksamhetsberättelsen. Verksamheten för 1989 planerades; tipspromenad och friluftsgudstjänst vid soldattorpet som vanligt. Man beslöt att föreningen skulle medverka vid jubileum och invigning av Korsberga skola i juni. Hjo-Tibro släktforskarförening vill komma på besök den 18 maj. Ordföranden informerade om att nuvarande användning av tegelskolan som bibliotek skulle upphöra och att byggnaden troligen skulle rivas. Styrelsen var positiv till ett övertagande och utsåg till förhandlare med kommunen Karl Gustavsson, Arne Möller, Allan Eng och Folke Eng. Det beslöts att årsmötet skulle ta slutlig ställning och besluta i ärendet. Till resekommitté utsågs Sigvard Eng, sammankallande, Karl Gustavsson och Einar Boström.<<<<<

1989-03-11 gjorde ordföranden en kompletterande skrivelse till stadsarkitekten och kulturnämnden i Hjo och framhöll att föreningen inte har någon egen lokal i Korsberga och att därför Tegelskolan skulle bli en mycket ändamålsenlig lokal för den framtida verksamheten. Byggnaden är i mycket gott skick och det skulle bli små kostnader att iordningställa byggnaden till museielokal.

1989-03-31 samma dag som årsmötet skulle hållas var det stort uppslagna artiklar i SLA och Hjo Tidning: "Skall Korsberga få ett bygdemuseum eller skall Tegelskolan rivas?"
Även samma dag var stadsarkitekten och den utsedda kommittén och tittade på Tegelskolan och att hans yttrande skulle bli positivt förstod vi snart.<<<<<

När man samlades i Folkets hus i Blikstorp på kvällen för årsmöte, var många samlade och tidningarnas folk var också på plats, även de lokala politikerna var där. Ordföranden Arne Möller hälsade de närvarande välkomna och förklarade mötet öppnat.
Ingert Indebetou invaldes i styrelsen som ordinarie i stället för Göran Jonsson som undanbett sig omval. Han avtackades med blommor och en stor applåd av de närvarande för de insatser han gjort under åren som föreningens sekreterare (1975-1989). Som ombud till Västergötlands hembygdsförbunds årsstämma i Svenljunga den 7 maj valdes Arne Möller och Ingert Indebetou med Allan Eng som suppleant. Det beslutades att reseersättning skulle utgå enligt statens allmänna reseavtal.
Ordföranden redogjorde för styrelsens planer på ett bygdemuseum i Korsberga gamla Tegelskola. Årsmötet gav styrelsen fullmakt att förhandla med kommunen om ett övertagande av Tegelskolan och att sluta avtal.
På förslag av Allan Eng beslutade årsmötet att en skrivelse skulle sändas till domkapitlet i Skara och kyrkoministern att hembygdsföreningen motsatte sig en eventuell delning av pastoratet. Beslutades att valberedningen skulle vara rullande. Ingrid Indebetou 3 år, Rune Gunnarsson 2 år, Karl Gustavsson 1 år och sammankallande.
Som avslutning efter kaffet och lottdragningen berättade Nils Grenabo och visade bilder om släktforskning.

1989-04-04 avger stadsarkitekten P.G. Ylander sitt yttrande om Tegelskolan i Korsberga: "Det är min bedömning att byggnaden som sådan och miljön runtomkring bör bevaras. Den användning som föreslås av hembygdsföreningen förefaller lämplig av flera skäl - välbelägen i samhället, lokalerna i gott skick, verksamheten kan integreras med undervisningen, kulturhistoriskt intressant byggnad m m.. Jag föreslår att överenskommelse träffas om någon form av långtidsarrende. Byggnaden bör vara kvar i kommunens ägo och inom den nuvarande fastigheten.<<<<<

1989-04-13 beslöt byggnadsnämnden att ta stadsarkitektens yttrande som sitt eget och översända det till kommunstyrelsens AU.

1989-05-29 var styrelsen samlad i skolmuseet i Fridene. Ingert Indebetou utsågs till sekreterare, tipspromenaden planerades till den 16 juni. Det uppdrogs åt ordföranden att utforma en skrivelse angående landsvägen Korsberga - Hjo samt den på årsmötet beslutade skrivelsen till domkapitlet.

1989-06-21 fattade kommunfullmäktige i Hjo beslut om att upplåta den så kallade Tegelskolan i Korsberga gratis till Fridene Fröjered Korsberga Hembygdsförening. Det skall noteras att hembygdsföreningen själva skall svara för värmekostnaden och för skötsel och underhåll.

1989-08-25 undertecknades avtalet om gratisupplåtelsen gällande från och med 1989-09-01.

1989-09-04 samlades styrelsen och Allan Eng, Karl Gustavsson och Marianne Pettersson från Hjo kommun för att för första gången sammanträda i den av Hjo kommun upplåtna Tegelskolan. Uppsägningstiden på tre månader ville styrelsen att ordföranden skulle diskutera med kommunen om. Ordförandens förslag till skrivelse angående Fröjereds pastorats uppdelning godkändes och översändes till domkapitlet.
Föreningen har erhållit 5.000,- kronor från Grevbäcks hembygdsförening för vårt arbete i samband med Slöjdmässan i Hjo, varvid styrelsen uttalade sitt intresse för en fortsättning. Beslutades att höstmötet skulle förläggas till Korsberga i november. Föreningen och Tidaholms kulturnämnd planerade en fornminnesvandring på Sventorps ägor den 7 oktober. Arne Andersson i Klämmesbo visar sina veteranbilar och traktorer söndagen den 15 november kl 1300. Det beslutades att Folke Eng skulle kontakta Håkans Rör för att ordna uppvärmningen i Tegelskolan..<<<<<

1989-11-20 var styrelsen samlad hos Ingert Indebetou i Munkebo. Ordföranden utsågs att representera föreningen vid Grevbäcks hembygdsförenings 10-års jubileum den 24 november. Denna uppgift fick sedermera Allan Eng med fru fullgöra.
Åtgärder i Tegelskolan diskuterades. Ingert Indebetou och Yvonne Norberg fick i uppdrag att hålla i arkivet på vinden i det gamla kommunalrummet och att där ordna upp de övertagna böckerna och bygga upp ett foto- och bildarkiv. Folke Eng skulle ansvara för att plywoodskivor till en fondvägg sattes upp där den gamla svartatavlan en gång suttit , för att där kunna placera gamla jordbruksredskap. Det diskuterades om kapprummet kunde inredas som en gammaldags handelsbod och eventuellt en anslagstavla vid ingången till Tegelskolan. Nycklar till huset har ordföranden, Einar Boström och Folke Eng. Man beslöt att man skulle samlas på måndagar kl 1800 för vidare arbete i Tegelskolan.<<<<<

1989-08-20 hade vi varit värdar för hembygdsresan som med intressant guidning gick via Vaberget med sina gamla försvarsanläggningar till Forsviks Bruk och Trolltiven samt Undenäs kyrka..

1989-12-01 vid höstmötet i Mölebo skola kunde ordföranden informera om planerna och det fortsatta arbetet i Tegelskolan.
Man får vä betrakta det gångna året som det mest händelserika hitintills i föreningens historia.
Kassabehållningen vid årets slut uppgick till 37.174,- kronor. Tidaholm hade ökat sitt bidrag till 4.000,- kronor medan Hjo bidrager med oförändrade 2.000,- kronor. Den största utgiftsposten utgjordes av installationen av elpanna i Tegelskolan, 10.000,- kronor.

1990-02-19 samlades styrelsen i Tegelskolan i Korsberga. Man fattade beslut om de praktiska detaljerna för ordnandet av årsmöte i Korsberga församlingshem de 6 april.
Einar Boström meddelade att han undanber sig omval vid årsmötet.
Det beslutades att de traditionella aktiviteterna vid soldattorpet skulle genomföras som tidigare år.
Einar Boström åtog sig vaktmästarsysslan i Tegelskolan.

1990-04-06 hölls årsmötet i Korsberga skolas matsal. Arne Möller valdes att leda förhandlingarna med Ingert Indebetou vid protokollet. Som styrelseledamot efter Einar Boström valdes Yvonne Norberg, Källedal Fridene. Till tillsyns- och kontaktpersoner vid soldattorpet valdes Henrik Dahlberg och Gunnar Hansson. I övrigt blev det omval. Till ombud vid Hembygdsförbundets årsmöte i Holmestad utsågs ordföranden och Allan Eng.
Ordföranden redogjorde för arbetet i Tegelskolan där en fondvägg har iordningställts och där gamla redskap med anknytning till jordbruket i bygden åskådliggjorts.
Efter kaffet och lottdragningen var det dags för trubaduren Sigvard Bergquist att underhålla en stund. Den som ville , kunde sedan titta på det begynnande museet i Tegelskolan.<<<<<

1990-05-14 var hela styrelsen samlad i Tegelskolan och då beslutades om tipspromenad vid soldattorpet den 15 juni. Frågorna skulle Olle Johansson ordna. Allan Eng och Karl Gustafsson fick i uppdrag att iordningställa och svärta de två järnkaminerna, som står i Tegelskolan.

1990-09-13 var styrelsen åter samlad. Man beslöt att arbetskvällarna på måndagar skall återupptas den 15 oktober efter sommaruppehållet. Det beslutades om höstmötet i Fröjereds församlingshem. Yvonne Norberg, Sigvard Eng och Lennart Johansson fick i uppdrag att köpa och förbereda det som skulle behövas.
"Fridene Levande Hantverk" skulle vidtalas om medverkan.
Arne Möller utsågs av stryrelsen till föreningens kulturhistoriska ombud vid länsmuseet i Skara - mandatperiod fem (5) år.

1990-04-24 mötte 35 deltagare upp vid Fridene skolmuseum . Arne Möller hade planerat en fornminnesvandring - järnålder och järnframställning - som tema. Först besågs den stora och mycket märkliga slagg- och järn klump som kommit i dagen vid Folke Engs grävningsarbete vid fiskdammen. Vi var alla överens om att någon expert borde titta på det märkliga fyndet. Efter besöket vid fiskdammen for vi till Korsberga och såg på den stora och mycket tydliga stensättningen, som finns på åsen, ca 100m söder om Zetterbergs i Hamrum och som forskarna brukar härleda till 400-talet e Kr. Nästa anhalt var Dannemarka äng. I sluttningen ner mot Yan finns det mycket kol- och slaggliknande rester. Det blev en livfull diskussion om det var en tjärdal eller en järnframställningsplats. Med hjälp av provborr och "Långekarls" kunskaper om tjärbränning var alla överens om att vi upptäckt en okänd tjärdal.
Under några mycket risiga och typiska hagmarksgranar smakade kaffet utmärkt.
Arne Möllers egna teorier är att dessa träds grenar använts för att framställa träkol för järnframställning. Ny anhalt var Löpareskogen. Väster om bron över Hedsmossabäcken finns i bäckfåran flytslagg och svartjord med rester av bränd lera och träkol. Platsen har undersökts av fornminnesinventerarna och är R-märkta på den nya ekonomiska kartan.<<<<<
För många av deltagarna var det vi såg något nytt och förbigånget. Nästa anhalt var vid "Rua" där en järnframställningsplats påträffats och där också mindre (2-4m) svarta fläckar i "plöjsla" tydligt kunde urskiljas. Mycket talar för att det är synliga rester av kolframställning i gropar. Vilket råmaterial dåtidens järnframställare använde sig av är omtvistat; rödjord, myrmalm eller sjömalm.
Dagen var långt liden när vi skildes åt.
1990-08-19 ordnade Tidaholmsföreningen en resa till Huseby Bruk i Småland.

1990-08-26 leddes årets friluftsgudstjänst vid soldattorpet av kyrkoherde emeritus Hugo Lidefelt. 70-talet personer deltog i gudstjänsten och kunde dessutom njuta av sensommarsolen när man bullade upp vad man hade i sina kaffekorgar. (Ref i Västgötabladet 27/8.).<<<<<

1990-10-30 var årsmötet förlagt till Fröjereds församlingshem. Fridene levande hantverk visade sin utställning "Björken från topp till rot". Damerna kunde också bjuda på gammaldags sockerdricka. Inger Widhja berättade om utställningen m m.
Man kunde också redovisa 17 arbetskvällar i Tegelskolan. Snickarboden och skomakarverkstaden har iordningställts och handelsboden är nästan klar. Yvonne och Bengt-Åke Norberg lägger ned mycket arbete på att få ordning på bibliotekets böcker.
Fynden av järnslagg kom att diskuteras mycket på arbetskvällarna. Mac Key med fru hade varit och tittat på slaggklumpen i Fridene och funnit den mycket märklig. Ordföranden tog kontakt med länsantikvarien och man enades om att forsla den ca 300 kg tunga slaggklumpen till Tegelskolan i Korsberga.
Vid årets slut hade föreningen 160 medlemmar och kassan visade ett saldo på 43.621,- kronor.

1991-02-25 var styrelsen samlad i Tegelskolan och fattade beslut om det praktiska inför årsmötet den 5 april i Fröjered. Det blev också beslutat att den från Stakahemmet nerplockade ladugården skulle undersökas för att eventuellt bygga upp delar av den till sommaren. Till arbetsledare utsågs Folke Eng och arbetskvällarna skulle förläggas till Fridene på måndagar.

1991-04-05 hölls årsmöte i församlingshemmet i Fröjered.<<<<<
Med Arne Möller som mötesordförande och Ingert Indebetou som protokollförare kunde utan några personförändringar föredragningslistan klubbas igenom.
Till föreningens ombud vid hembygdsförbundets årsmöte i V. Thunhem den 12 maj utsågs Sigvard och Marianne Eng.
Ordföranden redogjorde för arbetet i Tegelskolan och styrelsens planer på att uppföra en kopia av den skifteslada, som man för 18 år sedan hade nedmonterat och som man nu i vår ämnade uppföra vid Skolmuseet i Fridene.
Man beslutade höja årsavgiften till femton (15) kronor.
Efter förhandlingarna följde som vanligt kaffeservering och lottdragning och som avslutning visade Inger Widhja bilder och berättade om lapptäcksinventeringen som Länsmuseet utfört.

1991-05-13 höll styrelsen ett protokollfört möte i samband med arbetena vid Skolmuseet i Fridene. Tipspromenaden planerades till den 14 juni. Frågorna skulle Kerstin och Sven Rogbeck stå för och startavgiften skulle vara 10,- för vuxna och 5,- för barn. Dessutom beslutades om 2,- lotterier , pilkastning och kägelkastning m m.

1991-05-26 hade Tidaholms hembygdsförening planerat en vårutflykt till Tegelskolan i Korsberga och Skolmuseet i Fridene. Ordföranden och Allan Eng skulle hälsa gästerna välkomna.
Styrelsen uttalade sitt motstånd till att AB Skaraborgs Grus skulle få utöka sitt uttag i grustäkten i Korsberga Kullar.

1991-08-24 ordnade Dimbobygdens hembygdsförening den gemensamma resan och vi besökte Eriksbergs, nya och gamla kyrkor, Huttla kvarn utanför Vara och hembygdsgården Bastöna.

1991-08-25 var det en välbesökt friluftsgudstjänst vid soldattorpet då Mats Blomquist tjänstgjorde, men på grund av regn fick man tränga ihop sig i stugan.<<<<<

För 1991 redovisas 15 arbetskvällar , bl a så fullföljdes den gamla torpinventeringen med en ny kartmarkering på den ekonomiska kartan.
Arbetet med ladan i Fridene under Folke Engs ledning blev samlingsplatsen 25 gånger under året. När takstolarna var på plats var det dags att hyvla spån med en lånad spånhyvel från Fågelås hembygdsförening.
Den 2 december var skolbarnen på studiebesök och fick lära sig lägga takspån.

1991-10-21 var styrelsen samlad i Tegelskolan, då man beslutade om höstmötet i Fridene den 8 november. Världsomseglaren Tom Davidsson från Hjo var tillfrågad och hade lovat att komma.
Ordföranden informerade att han tänkte åka på en informationsträff om att bilda Hjo Utvecklings AB den 22 oktober i hörsalen Hotell Bellevue.
Ordförandens skrivelse till Hjo kulturnämnd och Grevbäcks hembygdsförening angående föreningens medverkan vid Slöjdmässan i Hjo ledde till ett sammanträde med Jean Thornblad Grevbäck och Inger Johansson, kulturnämndens ordförande.
Ordföranden redogjorde för den diskussion som förts. Styrelsen beslöt att tillsvidare anta erbjudandet att delta i lotteriförsäljningen med andra föreningar.
Ordföranden och Lennart Johansson med fruar utsågs att representera föreningen vid Dimbobygdens forminnes- och hembygdsförenings 25-årsjubileum den 23 mars 1992.
Arbetena med ladugårdsbygget hade uppmärksammats av SLA och Hjo Tidning med stort uppslagna reportage om vår verksamhet.
Vid årets slut fanns 156 medlemmar. Årets inkomster uppgick till 16.187,- och utgifterna till 18.946,-, kassabehållningen var 40.862,86 kronor.<<<<<

1992-01-31 var styrelsen samlad i Tegelskolan och beslutade om dag och plats för årsmöte och som underhållare var Sture Eklind vidtalad.
Det beslöts att en andel á 500,- skulle tecknas i Hjo Näring och Turist ek förening.
Föreningen har skriftligen till Grevbäcks hembygdsförening anmält sitt intresse att vara med i den gemensamma lottförsäljningen vid Slöjdmässan i Hjo.
Det beslutades att numreringen av våra föremål skulle ske så att Tegelskolan i Korsberga skulle ha 90M 16, 1 - 1000, Fridene 90M 16, 1001 - 2000 och Fröjered
90M, 2001 - 3000.<<<<<

1992-03-20 var åter årsmötet förlagt till Fridene församlingshem. Arne Möller kunde som vanligt hälsa en stor skara medlemmar välkomna. I styrelsen hade sekreteraren Ingert Indebetou avsagt sig sitt uppdrag. Alf Johansson Orleka som varit suppleant valdes till ordinarie och Sonja Johansson Fridene nyvaldes till styrelsesuppleant. Till revisor nyvaldes Inger Österström efter Sven Rogbäck. Lennart och Ingegärd Johansson valdes till ombud vid hembygdsförbundets årsstämma i Mullsjö.
Avslutningsvis kåserade Sture Eklind om Tidaholm och den gamla adelssläkten Papegoija.

1992-04-13 var styrelsen och suppleanter och några medlemmar samlade i Tegelskolan då styrelsen konstituerade sig; kassör Lennart Johansson, sekreterare Sigvard Eng och vice ordförande Yvonne Norberg.
Det beslutades att tipspromenaden vid soldattorpet skulle genomföras den 12 juni med start mellan kl 1830 och 1930. Frågorna skulle Olle Johansson i Kullebo och Lennart Johansson ordna.
När det gällde den gemensamma Ålandsresan, som diskuterades på årsmötet, fick ordföranden i uppdrag att vidtala bussbolaget SVEBUSS.
Arbetet med ladan i Fridene skulle återupptas den 21 innevarande månad. Ann-Vivi Eng med bistånd av Birgit Gustafsson lovade att utspisa manskapet med fika.

1992-08-10 var styrelsen samlad vid Skolmuseet i Fridene. Det beslutades att föreningen skulle bjuda på kaffe vid friluftsgudstjänsten 30/8 kl 1400 vid soldattopet.
Måndagen den 7 september ville Godtemplarbussen från Falköping besöka vår förening. Mottagandet skulle ske i Fridene församlingshem med visning av Skolmuseet och pågående arbeten . Gästerna skötte själva underhållningen, men Yvonne Norberg med övriga damer i styrelsen skulle ombesörja förtäring av kaffe och fralla. Våra egna medlemmar skulle inbjudas genom annonsering och affischering.
Till Ålandsresan den 22 augusti hade 32 anmälningar inkommit. Föreningens deltagande i lotteriförsäljningen vid Slöjdmässan i Hjo inbringade ett netto på 3.118 kronor.<<<<<

1992-10-12 sammanträdde hela styrelsen och suppleanten Sonja Johansson. Övriga närvarande var Einar Boström, Berit Engström och Bruno Globell.
Det beslutades att det traditionell höstmötet skulle hållas i Korsberga
1992-11-27 och blev ett välbesökt möte i matsalen i gamla folkskolan, där " Tongivarna " , en sångrupp glada pensionärer från Hjo, underhöll.
Årets upplaga av Dimboboken kunde ordföranden presentera och varur han läste valda delar. Efter kaffedrickning och lottdragning kunde deltagarna titta på vårt museum i Tegelskolan.
Ordföranden föreslog, att med anledning av föreningens 20-årsjubileum 1993, så skulle en hembygdsbok sammanställas, som gav en återblick på verksamheten i ord och bild. En kommitté för detta utsågs; Arne Möller, Allan Eng, Lennart Johansson och Sigvard Eng.
Folke Eng redogjorde för arbetet med ladan och tröskverksvandringen. En del arbeten med transmissionen och taket över vandringen återstod och kommer att göras klart före vintern.
Eftersom vi fått en mängd gamla föremål, donerade av Ejnar Gustavssons dödsbo samt handlingar från Zetterbergs i Hamrum, beslutades att återupptaga arbetskvällarna i Tegelskolan den 19 oktober för att sortera och ta hand om materialet. Arne Möller visade gamla mynt, som kunde vara lämpligt att förvara i museet. Folke Eng åtog sig att med dhjälp av lådorna i den gamla skrivpulpeten ordna en förvaringsbox.
Erbjudandet att få besöka Henry Carlssons hembygdsmuseum ansåg mötet vara lämpligt att ha som vårutflykt 1993.<<<<<

1992-08-22 kl 0700 startade 4-dagarsresan till Åland i Tidaholm via Korsberga, Arboga, Grisslehamn för att med färja hamna i Ekerö på Åland. Vi inkvarterades mitt på ön på God Bye Hotel och blev mottagna av Kjell Fagerholm, som vi nog får tacka mycket för att resan blev så lyckad som den blev.
Det gamla svenska landskapet och Ålands svenska kultur är skyddad i den finska grundlagen. Som långväga gäster kände vi igen mycket av de föremål som vi har hemma. Jordbruket dominerade på ön med sin moderna småskalighet och speciella förutsättningar för grönsaksodling. Sjöfarten och fisket verkade vara lite i utdöende men kulturhistoriskt väl dokumenterat i det fina sjöfartsmuseet, som finns i Mariehamn. Att vi kunde prata med ålänningarna på bönders vis var stimulerande, hembygdsvänner emellan.
Den åländska hembygdsrörelsen är en integrerad del i det jordbruksdominerade föreningslivet. Åland är mycket speciellt, då kulturlivet är mycket svenskt med sin egen flagga omgiven av den svenska och finska.
Efter första världskrigets slut beslutade Nationernas Förbund att Åland skulle tillhöra Finland, något som inte var allas önskan, inte ens idag. Vår guide som var politiskt engagerad hade mycket att berätta om livet på öarna; 6.429 öar större än 0,3 ha, 24.000 invånare på 15 kommuner.
Man betalade sin TV-licens i Finland, men det var bara svensk-textade program som sändes över till Åland, så den svenska teven var ålänningarna mycket beroende av.

<<<<<